Ny rapport: Museibesöken minskar för första gången på flera år

Pressmeddelanden   •   Jun 19, 2018 10:55 CEST

År 2017 gjordes cirka 27,3 miljoner besök på museer i Sverige, vilket är en minskning av besök jämfört med föregående år, det visar en ny rapport från Myndigheten för kulturanalys.

Ny rapport: Kulturpolitisk styrning i de nordiska länderna

Pressmeddelanden   •   Maj 08, 2018 10:10 CEST

Kulturanalys Norden presenterar i dag rapporten Kulturpolitisk styrning. Ansvarsfördelning och reformer inom de nordiska ländernas kulturpolitik under 2000-talet vid det nordiska kulturpolitiska toppmötet i Malmö.

Ny rapport: Besöksutveckling för de centrala museerna 2017

Pressmeddelanden   •   Apr 25, 2018 09:43 CEST


Besöken på de centrala museerna har minskat mellan åren 2016 och 2017 med 155 000. Jämfört med 2015, året innan fri entré-reformen har besöken dock ökat med 17 procent. Det visar en ny rapport från Myndigheten för kulturanalys.

Under perioden 2015–2017 har museibesöken ökat med 17 procent vid samtliga centrala museer, men besöken har minskat jämfört med 2016. Om vi jämför museer som infört fri entré med de som inte har förändrat sin entréavgift så kan vi se att de som infört fri entré ökat sina besök väsentligt. Ökningen kom dock mellan 2015 och 2016, mellan 2016 och 2017 minskar antalet besökare i gruppen. Övriga museer har också ökande besökstal mellan 2015 och 2017, men mer blygsamma tal.

I rapporten Besöksutveckling för de centrala museerna 2017 görs även en närstudie av fem museer varav tre som infört fri entré under 2016. Där undersöks i vilken utsträckning fri entré påverkar vem som besöker museer och hur förändringen sett ut mellan 2016 och 2017. Resultaten från de tre museer visar att fri entré medfört att: 

  • unga vuxnas besök ökar 
  • ökningen av besökare främst utgörs av förstagångs- eller sällanbesökare

    – Ökningen av antalet besök vid de centrala tycks ha avstannat, konstaterar Lina Boberg, statistiker vid Myndigheten för kulturanalys. Men samtidigt ser vi nu att besöken ökar för de grupper som annars inte brukar gå på museum. Det är ett nytt mönster och skulle kunna innebära att fri entréreformen nu lockar nya grupper. Tyvärr kan vi inte säga något med säkerhet eftersom museernas publikundersökningar har brister och det behövs längre tidsserier.

Rapporten innehåller även statistik om samtliga centrala museer (både dem med entréavgift och fri entré). Av statistiken framgår att: 

  • De allra flesta centrala museer besöks av fler kvinnor än män. Ett genomsnittligt museums publik utgörs till 56 procent av kvinnor 
  • Andelen personer med eftergymnasial utbildning är nästan fyra gånger så stor bland museibesökarna som i befolkningen generellt 
  • I genomsnitt kommer nästan 45 procent av ett museums besökare från det egna länet och ungefär 70 procent från Sverige 
  • Skansen och Vasamuseet hade i särklass flest besökare under 2016 med drygt 1,3 respektive 1,5 miljoner verksamhetsbesök vardera. Näst efter dem följde Naturhistoriska riksmuseet med knappt 650 000 verksamhetsbesök.

I rapporten finns både övergripande siffror och ett avsnitt om varje museum. Kulturanalys har under tidigare år tillsammans med museerna genomfört ett arbete för att utveckla och standardisera metoderna för besöksräkning, vilket redovisas i rapporten.


För mer information:
Lina Boberg, Statistiker E-post: lina.boberg@kulturanalys.se Tel: 08-52 80 20 15

Sverker Härd, Direktör E-post: sverker.hard@kulturanalys.se Tel: 08-52 80 20 01

Myndigheten för kulturanalys har till uppgift att utvärdera och analysera kulturpolitiken.

Besöken på de centrala museerna har minskat mellan åren 2016 och 2017 med 155 000. Jämfört med 2015, året innan fri entré-reformen har besöken dock ökat med 17 procent. Det visar en ny rapport från Myndigheten för kulturanalys.

Läs vidare »

Ny rapport: Besöksutveckling för de centrala museerna 2017

Nyheter   •   Apr 23, 2018 15:39 CEST

Under perioden 2015–2017 har museibesöken ökat med 17 procent vid samtliga centrala museer, men besöken har minskat jämfört med 2016. Om vi jämför museer som infört fri entré med de som inte har förändrat sin entréavgift så kan vi se att de som infört fri entré ökat sina besök väsentligt. Ökningen kom dock mellan 2015 och 2016, mellan 2016 och 2017 minskar antalet besökare i gruppen. De övriga museerna har också ökande besökstal, men mer blygsamma tal.

I rapporten Besöksutveckling för de centrala museerna 2017 görs även en närstudie av fem museer varav tre som infört fri entré under 2016. Där undersöks i vilken utsträckning fri entré påverkar vem som besöker museer och hur förändringen sett ut mellan 2016 och 2017. Resultaten från de tre museer visar att fri entré medfört att:

  • unga vuxnas besök ökar
  • ökningen av besökare främst utgörs av förstagångs- eller sällanbesökare

Rapporten innehåller även statistik om samtliga centrala museer (både dem med entréavgift och fri entré). Av statistiken framgår att:

  • De allra flesta centrala museer besöks av fler kvinnor än män. Ett genomsnittligt museums publik utgörs till 56 procent av kvinnor
  • Andelen personer med eftergymnasial utbildning är nästan fyra gånger så stor bland museibesökarna som i befolkningen generellt
  • I genomsnitt kommer nästan 45 procent av ett museums besökare från det egna länet och ungefär 70 procent från Sverige
  • Skansen och Vasamuseet hade i särklass flest besökare under 2016 med drygt 1,3 respektive 1,5 miljoner verksamhetsbesök vardera. Näst efter dem följde Naturhistoriska riksmuseet med knappt 650 000 verksamhetsbesök.

I rapporten finns både övergripande siffror och ett avsnitt om varje museum. Kulturanalys har under tidigare år tillsammans med museerna genomfört ett arbete för att utveckla och standardisera metoderna för besöksräkning, vilket också redovisas i rapporten.

Rapporten Besöksutveckling för de centrala museerna 2017 kan laddas ner här.

Besöken på de centrala museerna har ökat under fri entré-reformen, men minskar under 2017, det visar en ny rapport från Myndigheten för kulturanalys.

Läs vidare »

Ny rapport: Att bidra till inkludering

Pressmeddelanden   •   Apr 20, 2018 10:05 CEST

Anställningar med lönebidrag minskar inom svensk kultursektor. Var tredje anställning med lönebidrag har försvunnit under perioden 2000–2015 inom svensk kultursektor och minskningen riskerar att fortsätta de närmaste åren. Det framgår av den nya rapporten Att bidra till inkludering från Myndigheten för kulturanalys, som undersökt anställningar med lönebidrag i svensk kultursektor.

Ny rapport: Prioriterade områden inom kulturpolitiken

Pressmeddelanden   •   Mar 01, 2018 09:00 CET

Ny rapport: Prioriterade områden inom kulturpolitiken

Rapporten Kulturanalys 2018, som Myndigheten för kulturanalys idag överlämnar till regeringen, innehåller en lägesbedömning av hur kulturområdet utvecklas i relation till de kulturpolitiska målen.

Utvecklingen av kulturutgifternas andel av statsbudgeten är stabil och uppgår till cirka 1,3 procent under hela perioden 2007–2016. Andelen av budgeten i regioner/landsting ligger stabilt på 1,5 procent. Kulturens andel av kommunernas totala verksamhetskostnader har minskat under perioden. Det finns stora skillnader när det gäller hur mycket offentliga medel som regioner och kommuner avsätter för kultur. Också statens utgifter för kultur har en ojämn geografisk fördelningsprofil, kopplad till koncentrationen av nationella institutioner i Stockholms län. Utifrån de utvärderingar och analyser som Kulturanalys genomfört under 2017, är det myndighetens bedömning att tre områden inom kulturpolitiken bör prioriteras särskilt:

Fördjupa analysen av utbildningens roll för vuxnas och barns kulturdeltagande

Kulturanalys ser behov av en samlad bild av utbildningens betydelse för allas möjlighet att delta i kulturlivet. Analysen bör bland annat belysa de estetiska och samhällsorienterande ämnena, konsekvenser av läsförståelsens utveckling – och då särskilt skillnaden mellan flickor och pojkar – samt rekrytering till konstnärliga utbildningar.

Förtydliga mångfaldsuppdraget

Kulturanalys anser att ett förtydligande av den integrationspolitiska delen av mångfaldsuppdraget bör övervägas. En tydligare ansvarsfördelning vad gäller mångfaldsuppdraget inom den offentligt finansierade kultursektorn och ett utpekat strategiskt ansvar för integrationspolitiken för en eller några myndigheter inom kulturområdet skulle skapa en större tydlighet för arbetet.

#metoo, tystnaden och makten i kulturlivet

Ökningen av andelen anställda kvinnor inom kultursektorn kan på sikt innebära en övergång från en könsintegrerad kultursektor till ett kvinnodominerat kulturliv och en början på en ny form av könssegregering. Kulturanalys anser är det viktigt att beakta utvecklingen och dess konsekvenser inom kulturområdet.

Uppropen från kvinnor verksamma i det svenska kulturlivet under senhösten 2017 har synliggjort sexuellt våld och trakasserier som ett utbrett arbetsmiljöproblem. Det har lett till en debatt om tystnadskultur i kultursektorn och maktstrukturer som uttrycker och förstärker denna. Regeringen har vidtagit åtgärder med anledning av #metoo och det är angeläget att följa och utvärdera de offentligt finansierade kulturinstitutionernas fortsatta arbete för att stävja förekomsten av sexuellt våld och trakasserier.

Rapporten Kulturanalys 2018 är ett regeringsuppdrag och är myndighetens samlade uppföljning och årliga bedömning av läget i relation till de kulturpolitiska målen. Årets analys och bedömning är i första hand baserade på de undersökningar och sammanställningar som myndigheten genomfört och publicerat under 2017. Samtidigt med denna rapport publiceras också Kulturen i siffror 2018. Båda rapporterna finns att ladda ner på Kulturanalys webbplats www.kulturanalys.se/publikationer.

För mer information:

Sverker Härd, myndighetschef

Tel: 08-52 80 20 01

E-post:sverker.hard@kulturanalys.se

Myndigheten för kulturanalys har till uppgift att utvärdera och analysera kulturpolitiken.

Rapporten Kulturanalys 2018, som Myndigheten för kulturanalys idag överlämnar till regeringen, innehåller en lägesbedömning av hur kulturområdet utvecklas i relation till de kulturpolitiska målen. Utifrån de utvärderingar och analyser som Kulturanalys genomfört under 2017, är det myndighetens bedömning att tre områden inom kulturpolitiken bör prioriteras särskilt.

Läs vidare »

Ny rapport: Bristande mångfald på statliga kulturinstitutioner i Norden

Pressmeddelanden   •   Dec 18, 2017 07:57 CET

Andelen anställda med utländsk bakgrund vid statligt finansierade kulturinstitutioner i Norden har ökat över tid, men ökningen har inte skett i samma takt som i befolkningen i stort. Representationen av anställda med utländsk bakgrund har därmed blivit sämre mellan 2000 och 2015. Resultaten presenteras i en ny rapport från Kulturanalys Norden vid Myndigheten för kulturanalys.

Ny rapport: Inkludering och integration i Nordens kultursektor

Pressmeddelanden   •   Dec 11, 2017 11:18 CET

Vem får vara med och på vilka villkor? Vem ska göras delaktig i vems kultur? Vad händer med kulturen och konsten när den används som ett integrationspolitiskt redskap? Idag publicerar Kulturanalys Norden vid Myndigheten för kulturanalys en ny forskarantologi.

Nordisk kulturpolitisk dag 29 januari 2018

Pressmeddelanden   •   Dec 04, 2017 13:44 CET

Välkommen till "Vem får vara med?", en dag om inkludering och integration i kulturlivet i Norden.

Hur jämställd är den statliga kultursektorn i Norden?

Pressmeddelanden   •   Nov 13, 2017 12:15 CET

Det råder en jämn könsfördelning bland anställda på statligt finansierade kulturverksamheter i de nordiska länderna. Samtidigt är det något vanligare att män har chefspositioner och konstnärliga yrken än kvinnor. Det framgår av en ny undersökning från Kulturanalys Norden som finns hos Myndigheten för kulturanalys.

Kontaktpersoner 12 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Utredare Kulturanalys Norden
  • erik.pebeurell@kuldyuzturayqbcyzcthynagatjrelyrgibs.se
  • 08-52 80 20 10

Om Myndigheten för kulturanalys

- myndigheten för kulturpolitiska utvärderingar och analyser

Kulturanalys har regeringens uppdrag att utvärdera, analysera och redovisa effekter av förslag och genomförda åtgärder inom kulturområdet.

Kulturanalys ambition är att bidra till utvecklingen av kulturpolitiken för att därmed skapa bättre förutsättningar för verksamma inom kultursektorn. Genom statistik, utvärdering och analys arbetar vi för att ge en bred belysning av viktiga frågor om villkoren för konsten och kulturen.

Adress

  • Myndigheten för kulturanalys
  • Fleminggatan 20, 6 tr
  • Box 120 30 102 21 Stockholm
  • Vår hemsida