Ny rapport: Barn och ungas fritidskultur i de nordiska länderna

Hur ser barns och ungas kulturliv ut i Norden när barn och unga själva bestämmer? Vilka är barns och ungas drivkrafter i skapandeprocesser och hur kan vi förstå kulturyttringarna i ett större sammanhang? Dessa frågor är utgångspunkten i en nyutkommen antologi från Kulturanalys Norden där 19 forskare presenterar sin forskning om barns och ungas fritidskultur i de nordiska länderna.

I antologin, Making culture: Children’s and young people’s leisure practices in the Nordic countries, fördjupas diskussionen kring hur barns och ungas kulturyttringar ska förstås och det ges en rad exempel på senare års trender. I flera fall handlar det om kulturella uttryck som hittills har haft en undanskymd plats i den kulturpolitiska diskussionen.

–Antologin presenterar aktuell forskning om barns och ungas fritidskultur i Norden. Sammantaget visar boken att mycket av det som barn och unga ägnar sig åt i termer av kultur inte alltid fångas in av den offentliga kulturpolitikens kulturbegrepp och inte heller i de nordiska ländernas kulturvaneundersökningar, säger Sverker Härd, chef på Myndigheten för kulturanalys.

I antologin analyseras hur kreativitet, deltagande, inkludering och meningsfull fritid ska förstås i relation till barn och unga. Digitaliseringens effekter uppmärksammas och antologin ställer frågor om olika gruppers (exempelvis unga från ursprungsbefolkningar, barn och unga med funktionshinder och HBTQ ungdomar) möjligheter att delta och själva forma sitt kulturliv. Exempel på kulturyttringar som tas upp är cosplay, makerrörelsen, dataspelande och barns musikanvändning. I antologin ingår texter skrivna av forskare från Sverige, Finland, Danmark, Norge, Island och Grönland. Extern redaktör för antologin är Anna Sparrman, professor vid Institutionen Tema Barn vid Linköpings universitet.

–I antologin framträder några tydliga mönster som hjälper oss att bättre förstå kulturlivets förutsättningar bland barn och unga. Det första är att barns och ungas kultur främst drivs av lust och glädje, det andra är att barns och ungas egna skapande och konsumtion av kultur är integrerat och ofta sker samtidigt. Dessutom är kulturlivet bland barn och unga ofta åldersöverskridande, vilket gör att ordet barn- och ungdomskultur egentligen är ganska missvisande, säger Anna Sparrman.

Antologin presenteras och diskuteras på Folkteatern i Göteborg den 16 september under en nordisk kulturpolitisk konferens anordnad av Kulturanalys Norden. Kulturanalys Norden är ett uppdrag till Myndigheten för kulturanalys och finansieras av Nordiska Ministerrådet.

Making culture: Children’s and young people’s leisure practices in the Nordic countries, finns att läsa i sin helhet på kulturanalysnorden.se.

Kontakt extern redaktör
Anna Sparrman, professor vid Linköpings universitet
Telefon: 013-28 29 64

Kontakt Kulturanalys
Pelle Amberntsson, projektledare

Telefon: 031-395 20 12