Gerhard Nordström och Francisco Goya på Malmö Konsthall

Pressmeddelande  •  2011-12-05 10:04 CET

Gerhard Nordström 17 december 2011 – 26 februari 2012

Francisco Goya Krigets fasor 17 december 2011 – 26 februari 2012

Välkommen till pressvisning i Malmö Konsthall torsdagen den 15 december kl 11. Konsthallschef Jacob Fabricius presenterar utställningarna och Gerhard Nordström finns på plats. Ca kl 12 serveras lunch i restaurang SMAK. Meddela gärna per mail om du kommer!

Vernissage fredagen den 16 december kl 17-21.Konsthallschef Jacob Fabricius hälsar välkommen kl 19.30. Helena Persson, chef för Norrköpings Konstmuseum, presenterar Francisco Goyas grafiska svit Krigets fasor. Därefter talar Gerhard Nordström om sin utställning.

Gerhard Nordström

Gerhard Nordström, född 1925, har under större delen av sitt konstnärskap tydligt tagit ställning mot maktmissbruk och miljöförstöring. I sin konst skildrar han på ett direkt och oundvikligt sätt krig, sociala orättvisor och konsumtionssamhällets konsekvenser. Han fick sitt stora publika genombrott i början på sjuttiotalet med sviten Sommaren 1970, målningar som idag betraktas som några av de viktigaste i den svenska 1900-talskonsten.

Gerhard Nordström började sin konstnärliga karriär tidigt. Redan som fjortonåring kom han in på Skånska Målarskolan i Malmö och tre år senare blev han antagen vid Konstakademien i Stockholm, där han studerade i omgångar under åren 1943-1949. På elevutställningarna blev han uppmärksammad och uppskattad av kritikerna som såg honom som en ung, lovande målarbegåvning. Trots sina framgångar med måleriet var det grafiken som under femtio- och sextiotalet kom att spela en central roll för Gerhard Nordström. Femtiotalets färg- och formexperiment bidrog till att han till slut upplevde måleriet som ett innehållslöst stiliserande, med dess allt för snäva inriktning på geometri och abstraktion. Han hamnade i en konstnärlig kris, eftersom han tyckte att måleriet var otillräckligt som uttryckssätt.

Grafiken blev den vändpunkt han behövde för att komma vidare i sitt konstnärskap – den gav honom ett friare förhållande till konsten. Istället för att fokusera på måleriets problematik kunde han koncentrera sig på det svartvita och dess förutsättningar för att skapa form och volym. Hans grafik präglades under femtiotalet av ett kubistiskt formspråk som efter hand blev alltmer abstrakt. På sextiotalet blev det politiska budskapet mer och mer framträdande i hans grafiska blad, och innehållet blev viktigare än formen. Med bilder som Hjälten, Maktspelet, Konsumentupplysning och Kunskapens frukt visar Gerhard Nordström det brutala och meningslösa i militära ideal och krig. Han gör det lika direkt och oförskönat som Francisco Goya gjorde 200 år tidigare i det grafiska verket Krigets fasor (Los Desastres de la Guerra).

Parallellt med grafiken började Gerhard Nordström mot slutet av sextiotalet även att använda sig av måleriet i sin kritik av kriget och dess meningslöshet. Det gjorde han med sina antimilitära ”planscher”, ett måleri som påminner om äldre tiders skolplanscher med tydligt, pedagogiskt bildspråk. I målningarna kopplade han samman bild med text, exempelvis citat från militära instruktionshandböcker, för att budskapet skulle bli tydligare. På så sätt lyckades han att förmedla det fullständigt absurda och omänskliga i all form av krigföring.

Det antimilitaristiska budskapet återkommer ännu starkare i målerisviten Sommaren 1970. Berörd av bilder från den amerikanska tidskriften Lifes reportage om Vietnamkriget och massakern i Song My 1968, bestämmer han sig för att skildra det skoningslösa våldet på ett sätt som vi inte upplevt det tidigare. Kriget med dess ohyggliga konsekvenser har aldrig varit så närvarande som nu när det utspelar sig i en miljö vi känner igen. Mitt i det idylliska svenska sommarlandskapet ser vi lemlästade kroppar, döda kvinnor och barn – resultatet av totalt ofattbara övergrepp och våldshandlingar.  

Gerhard Nordströms politiska och samhälleliga engagemang återspeglas i de verk som skildrar vår miljö och människans påverkan på den. Även om verken inte är lika direkta i sin kritik som när han skildrar krig och övergrepp finns det ett tydligt ställningstagande mot den miljöförstöring och misshushållning som hotar vår natur. Han gör bland annat en serie målningar där han skildrar något av det mest väsentliga för vår överlevnad – jorden.

Gerhard Nordström bor och arbetar i Ystad. Han var verksam som lärare på konstskolan Forum i Malmö under åren 1964-1987. Han är representerad på bland annat Nationalmuseum, Stockholm, Moderna museet, Stockholm, Göteborgs konstmuseum, Malmö museum, Borås Museum, Ystads Konstmuseum, Sveriges Riksdag, Public Library, New York, Lunds universitets konstsamling och Jönköping läns museum.

 

Francisco Goya  Krigets fasor

Det mest kända grafiska verket av den spanske konstnären Francisco Goya (1746-1828) är Krigets fasor (Los Desastres de la Guerra). Denna serie etsningar är lika aktuell idag, som när den skapades i början av 1800-talet. Här skildrades för första gången kriget utifrån civilbefolkningens lidande, helt utan förskönande omskrivningar. Vi möter obarmhärtigt krigets brutalitet och människans omänsklighet. Det är en brännande visuell rapport över ett barbariskt beteende, som sedan har återupprepats och som fortfarande pågår runt om i världen idag.

Francisco Goya började arbeta för det spanska hovet omkring 1780 med att måla kartonger (förlagor) till gobelänger, och blev så småningom hovmålare. Parallellt med sin karriär som porträttmålare utför han flera beställningsverk åt spanska kyrkan. Efter att ha varit svårt sjuk och sängliggande med dövhet som följd sker kring 1793 en förändring i Goyas sätt att arbeta. Han fortsätter med beställningsarbeten, men börjar även arbeta med egna verk. I dessa verk får hans tankar och idéer komma till uttryck och Goyas stil blir friare. Under intryck av franska revolutionens idéer blev hans konst allt mer expressiv och kritisk mot det samtida Spanien. År 1824 flyttar han till Frankrike av politiska orsaker. Fyra år senare dör han 82 år gammal.

Till hans mer personliga arbeten hör den grafiska serien Krigets fasor, som består av ett åttiotal etsningar. Sviten gjordes mellan 1810-1820 och är fasansfulla illustrationer till det Spanska befrielsekriget. Den franska armén invaderar Spanien 1808 och Napoleon gör sin bror Joseph till kung av Spanien. Detta leder till uppror i Madrid och blir starten på befrielsekriget, ett krig som förs med gerillaliknande metoder fram till 1814.

Krigets fasor publiceras först 1863, 35 år efter Goyas död. Anledningen förmodas vara att Goya inte vågade publicera bilderna – som ju då var politiskt sprängstoff – av rädsla för följderna. Bilderna kan delas upp i tre olika huvudmotiv: händelser från kriget (nr 1-47), hungersnöden i Madrid under Napoleons belägring av staden (nr 48-64) och kritiska kommentarer till den politiska situationen i Spanien (nr 65-80).

Händelserna från kriget berättas med en stark realism och en obarmhärtighet som är svår att värja sig mot, vilket förstärks av de korta kommentarer som är ingraverade vid bilderna, t ex ”Man kan inte se på detta” eller ”Detta är för mycket!”. Kommentarerna tros vara gjorda direkt efter Goyas egna anteckningar. Förmodligen har han själv bevittnat många av de fasansfulla scener han skildrar eller fått dem återberättade av vänner och bekanta.

Hungersnöden i Madrid 1811-1812, som brukar kallas för Año del Hambre, hungerns år, skördade över 20 000 människoliv. Madrids civilbefolkning led fruktansvärt under Napoleons långa belägring av staden. I Goyas skarpt tecknade ögonblicksscener får hungern ett ansikte. Den enskilda människan står hela tiden i centrum, inte det historiska händelseförloppet. Vi möter utmärglade människor, både levande och döda.

De sista etsningarna i serien handlar om Spaniens situation direkt efter kriget och är en svidande kritik av den maktkamp som följde mellan landets nya styre och kyrkan. Goya använder sig i sin satir av olika allegoriska scener och tar bland annat upp inkvisitionen och användandet av tortyr.

Goya gjorde alltid sina kopparplåtar utifrån teckningar och flera av originalteckningarna till Krigets fasor finns bevarade. Han kombinerade ofta olika grafiska tekniker som linjeetsning, akvatint och gravyr. Den svartvita grafiken passade Francisco Goya och han var en mästare på att bygga upp bilden med skarpa konturlinjer i kombination med målerisk klärobskyr. Han lär ha sagt ”I konsten behövs ingen färg; jag ser bara ljus och skugga”.

Utställningen är ett samarbete med Norrköpings Konstmuseum.

Bildtexter

Vänster:
Gerhard Nordström, Sommarbordet II, 1972
Ur sviten Sommaren 1970. Olja på masonit.
Courtesy: Lunds universitets konstsamling. Foto: Gunnar Menander

Höger:
Francisco Goya, Y no hai remedio / Och det finns ingen hjälp
Ur Los Desastres de la Guerra / Krigets fasor, 1810-1820
Courtesy: Norrköpings Konstmuseum. Foto: Helene Toresdotter

MALMÖ - ÅRETS KULTURKOMMUN 2011

Bifogade filer

Word-dokument

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera


You haven't completed the steps for your Hosted Newsroom

You haven't entered a correct link to your helper.html file for your Hosted Newsroom. Go to Publish and complete the steps.