Skip to main content

​Lindesbergs kommun om förslaget till regional kulturplan

Nyhet   •   Maj 07, 2019 08:00 CEST

”De visioner för 2030 som finns om en hög och jämlik livskvalitet med en kulturell infrastruktur i hela länet och där vikten av både spets och bredd betonas är mycket bra - men för att nå dit är det viktigt med rätt prioriteringar och att fatta rätt beslut”, föreslås Lindesbergs kommun skriva i sitt remissvar till förslag till regional kulturplan 2020-2023.

Tillväxtförvaltningen (genom kulturenheten) föreslår Tillväxtutskottet (som behandlar frågan 7 maj) att föreslå kommunstyrelsen besluta om detta remissyttrande över förslag till regional kulturplan 2020-2023:

”De val, inriktningar och uppdrag som den regionala kulturplanen tecknar har stor betydelse för invånarnas i Lindesbergs kommun möjligheter att möta kultur. Den regionala kulturplanen är således ett viktigt dokument.

Förslaget till regional kulturplan pekar med rätta på kulturens vikt i samhället och visar på dimensionen kulturell hållbarhet som en främjare för samhällsutvecklingen. Det är positivt med de båda starka inriktningarna Solidariskt fördelad kultur och Kultur och hälsa. Dessa kan få stor betydelse, inte minst i kommuner som Lindesberg där delar av befolkningen på flera sätt kan uppleva ett avstånd till kulturen, inte minst geografiskt och socioekonomiskt. Invånarna i Lindesbergs kommun har också högre medelålder och lägre utbildningsnivå än i många andra kommuner. Detta är riskfaktorer för större ohälsotal och därför är riktningen kultur och hälsa intressant för Lindesbergs kommun. Tyvärr syns dessa inriktningar inte få större genomslag i uppdragen till institutionerna.

De visioner för 2030 som finns om en hög och jämlik livskvalitet med en kulturell infrastruktur i hela länet och där vikten av både spets och bredd betonas är mycket bra. För att nå dit är det viktigt med rätt prioriteringar och att fatta rätt beslut.

Planen har en väl genomförd analys över vad som hindrar deltagande i kulturen i länet. Det är tydligt att för att nå fram behöver förändringar göras och beslut tas i uppdrag till de institutioner och verksamheter som helt eller delvis finansieras genom regionala eller statliga medel (i samverkansmodellen). Emellertid syns inte dessa förändringar i kapitel 6 varför man kan fråga sig hur effekten som beskrivs i visionen 2030 ska kunna uppnås. Troligen behövs tydligare mål för att uppnå de nödvändiga förändringarna.

Det finns flera exempel på ingångar som skulle kunna ändras, till exempel under rubriken Arrangörskap och platsutveckling där etablerade kulturinstitutioner menar att de saknar förutsättningar att leverera kulturupplevelser i vissa delar av länet i stället för att utgå från de förutsättningar som finns och skapa kulturupplevelser utifrån dem (ex konserter, föreställningar). Ett annat exempel är professionell dans som ska hitta former för hållbar organisering av den sceniska dansen i länet om finansiering finns. Det skulle i stället kunna prioriteras före andra uppdrag.

Ytterligare ett exempel rör Opera på skäret som endast ska producera opera för barn och unga om ekonomiska resurser finns. Ingången skulle lika gärna kunna vara att producera opera för barn och unga först, inte minst med tanke på att den målgruppen är prioriterad i de nationella kulturpolitiska målen (särskilt uppmärksamma barn och ungas rätt till kultur)

Det förefaller dock finnas en god struktur för uppföljning, inte minst att alla institutioner som får regionala verksamhetsmedel ska visa hur de på ett systematiskt sätt arbetar med kulturplanens sex perspektiv för solidariskt fördelad kultur.

Det är bekymmersamt att statens ekonomiska insatser i kultursamverkansmodellen inte följer kostnadsutvecklingen. Att följden blir att verksamheter som därför får mindre pengar slutar verka i andra delar av länet än Örebro kommun är däremot inte en nödvändig slutsats av detta. Lika gärna skulle man utifrån perspektivet solidariskt fördelad kultur kunna prioritera övriga delar av länet.

Konstpolitiken syns inte på så många ställen i planen men det är värdefullt att de perspektiven finns med och att man lyfter de professionella kulturskaparna i länet. Det är svårt att se vad begreppet kulturell hållbarhet tillför för de institutioner som arbetar med kulturarvsfrågor.

Kulturplanen har viktiga avsnitt som rör kulturens samverkan med andra politikområden. Där är infrastrukturfrågor som transporter och digitaliseringen betydelsefulla. Lindesbergs kommun ser positivt på att samverkan mellan kultur och skola stärks.

Kommunerna är stora aktörer då det gäller kultur och viktiga partners för regionen. Lindesbergs kommun gläds åt att det uppmärksammas, t ex genom att det regionala kulturnätverket ska utveckla och stärka samverkan. Men hela området kulturutveckling i kommunal samverkan kunde stärkas betydligt. Den potential som finns att samverka med kommunerna kan tas bättre till vara.”

..................