Skip to main content

Sverigepremiär på balettföreställningen ANDERSSON, DAWSON, HAMPSON

Pressmeddelande   •   Okt 21, 2004 09:52 CEST

Sverigepremiär på balettföreställningen ANDERSSON, DAWSON, HAMPSON
med Kungliga Baletten
fredag den 5 november kl 19.30 på Operan, Stora scenen.
Föreställningens längd ca 2 tim 30 min.
Spelas även 6, 9, 11, 12, 15, 18, 20, 23/11.

En svensk och två britter möts i koreografier som sätts upp av Kungliga Baletten.

Örjan Andersson har skapat ”Quartet #11”, som dansas till musik av Sjostakovitj, David Dawson utforskar dans i ”The Grey Area” medan Christopher Hampson i ”Double Concerto” hämtat inspiration från Poulencs musik.

Quartet #11
Örjan Anderssons abstrakta och starkt fysiska rörelsespråk, har på knappt ett decennium etablerat honom som en av Sveriges främsta och internationellt mest efterfrågade koreografer. I motiveringarna till ett flertal stipendier framhävs hans säregna formspråk, som kännetecknas av känsla, musikalitet, poesi, humor och existentiellt allvar.

Sjostakovitjs stråkkvartetter har inspirerat ”Quartet #10”, ”Quartet #8” och nu den tredje och sista i triptyken, ”Quartet #11”, som är skapad direkt för Operans dansare. Den livsbejakande tionde kvartetten och den mollstämda åttan, skapades ursprungligen för Nederlands Dansteater.

Den elfte kvartetten är en lång resa från dur till moll och innehåller såväl sorg som glädje och skönhet, enligt Örjan Andersson.

Liksom på Göteborgsoperan, där han i våras uppförde ”Quartet #10”, kommer de fyra musikerna i stråkkvartetten att närvara på scenen i ”Quartet #11”. För scenografi och ljus svarar Jens Sethzman, som även medverkat i de två tidigare kvartetterna. Varje kvartett har en egen färg: tian var orange, åttan röd och elvan får ett gult scenrum.

Koreografi: Örjan Andersson.
Scenografi och ljus: Jens Sethzman.
Musik: Dmitrij Sjostakovitj Stråkkvartett nr 11.
Musiker ur Kungliga Hovkapellet.

Örjan Andersson engagerades som dansare vid Östgötabaletten i Norrköping efter utbildningen på Balettakademin i Stockholm. Där arbetade han med koreografer som Birgit Cullberg, Mats Ek och Per Jonsson. Därefter lämnade han Sverige för Batsheva Dance Company i Tel Aviv, där han också komponerade sin första koreografi, Nemo saltat sobrius, 1992. Sedan 1995 har Örjan Andersson varit verksam som koreograf med bas i Stockholm. 1996 startade han sitt eget kompani, Andersson Dance Company, med hemort i Stockholm. Han har gjort beställningsverk åt bland annat Cullbergbaletten, Kungliga Baletten, Helsinki Stadsteater, Nya Carte Blanche i Bergen, Compania Nacional de Danza i Spanien samt skapat återkommande koreografier för Nederlands Dansteater. Med sitt eget kompani har han skapat ett flertal verk och turnerat i Sverige, Tyskland, Italien och Sydkorea.


The Grey Area
Engelsmannen David Dawson experimenterar, liksom kollegan Christopher Hampson, med den klassiska tekniken i ”The Grey Area”, som hade premiär 2002. Den grå ytan (The Grey Area) blir ett heligt rum där dansarna förvandlas till gudar och gudinnor och utför sina rörelser likt en rituell tempeldans till Niels Lanz’ atmosfäriska musik (samplingar av J.S. Bachs solosonater för violin).

Dawson skapade The Grey Area” 2002. Verket vann det prestigefyllda Benois de la Danse 2003 och Dance Europé Magazine´s ’Critics Choice’ listade Dawsons ”The Grey Area” som den ”bästa nya dansproduktionen säsongen 2002/ 2003”.

”The Grey Area” har visats i Moskva, London, Bryssel, Houston, Tyskland och Tokyo med dansare från Het National Ballet.

Koreografi: David Dawson.
Musik: Niels Lanz.
Kostym: Yumiko Takeshina.
Ljus: Bert Dalhuysen.

David Dawson har dansat med de stora klassiska kompanierna, bland annat Birmingham Royal Ballet och English National Ballet. 1995 blev han solist i Het Nationale Ballet i Amsterdam där han dansade i klassiska produktioner, men också utforskade den nyklassiska och moderna repertoaren. Efter nio år av klassisk repertoar inbjöds han av koreografen William Forsythe att bli premiärdansare vid Ballett Frankfurt. Sedan 1997 har hans koreografiska talang uppmärksammats och 1999 fick han det första av många uppdrag för Het Nationale Ballet, där han numera är huskoreograf.


Double Concerto
”Poulenc is mad. Truly mad” skriver Christopher Hampson i sin internetdagbok, om Francis Poulencs konsert för två pianon och orkester. Den ”galna” energin och glädjen i Poulencs dubbelkonsert har inspirerat de fria och överraskande rörelserna, som har sin grund i den klassiska tekniken.

Christopher Hampsons stil kännetecknas av musikalitet, bländande klassisk teknik och uppfinningsförmåga. Han har jämförts med George Balanchine och Kenneth MacMillan, koreografer han själv beundrar starkt.

”Double Concerto” hade urpremiär i Opera House Manchester och var öppningsbalett på Coliseum i London 2002. Verket vann det eftertraktade TMA/ Barclays Award för Best Achievement in Dance 2002. ”Double Concerto” har fått lysande kritik för sin musikalitet, energi, skönhet, humor och värme.

Koreografi: Christopher Hampson.
Musik: Francis Poulencs Konsert för två pianon och orkester.
Scenografi och kostym: Gary Harris.
Ljus: Marc Cooper.

Kungliga Hovkapellet.
Dirigent: Gary Berkson.
Anna Buchenhorst och Per Rundberg, piano.

Christopher Hampson började som klassisk dansare och solist (1996) vid English National Ballet. Han har dansat i verk av Kenneth MacMillan, Robert North och Frederick Ashton med flera. Han har gjort ett flertal verk för English National Ballet, som han lämnade 1999. Hans baletter för andra kompanier, bland annat för City Ballet of London, har visats i Miami, Stuttgart, Helsinki, Prag och runt om i England.

ANDERSON, DAWSON, HAMPSON har premiär den 5 november 2004
ges även 6, 9, 11, 12, 15, 18, 20, 23 november
För mer information, vänligen kontakta
Torbjörn Eriksson, presschef
Kungliga Operan, 08-791 43 30, 070-634 43 53,
torbjorn.eriksson@operan.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera