Skip to main content

Thrillerspänning på Operan

Pressmeddelande   •   Feb 24, 2003 09:00 CET

Fallet Makropoulos
Leos Janaceks mystiska hjältinna återintar Operans scen. Premiär 12 mars.
Vem är Emilia Marty?

En av sin tids och alla tiders främsta operasångerskor? Ja, det stämmer, som huvudroll i Janaceks opera Fallet Makropoulos är hon just det. Men det finns annat som inte stämmer när det gäller Emilia Marty. Varför har denna vackra kvinna en sådan obetvinglig makt över de män hon nästan tvångsmässigt förför? Vad är det som gjort henne så känslokall? Varför är hon så förtegen om sitt förflutna? Vad är det för hemlighet hon döljer? Och vad är det för ett märkligt dokument hon gör allt för att komma åt?

Frågorna hopar sig i denna suggestiva operathriller av Leos Janacek. Fallet Makropoulos var den näst sista av den tjeckiske mästarens nio operor. Och som flera av dessa är det litterära underlaget ganska udda, vem mer än Janacek skulle t.ex. kommit på att skriva en opera efter en tecknad serie om en rävhona eller omvandla Dostojevskijs dystra fängelseskildring Från de dödas hus till opera? Fallet Makropoulos som han skrev mellan åren 1923 och 1925 baserade han på en då ny pjäs av sin landsman Karel Capek. Men medan Capek närmast betraktade sitt verk som en komedi blev Janaceks opera mera en mysteriethriller med tragiska undertoner.

1963 hade Vec Makropulos, som operan heter på tjeckiska, svensk premiär på Kungliga Operan, då under namnet Testamentet – ett sådant har nämligen en viktig roll i handlingen (men det dokument Emilia Marty söker är ett annat)! Elisabeth Söderström gjorde rollen som den sköna och mystiska operasångerskan. En sensationell rolltolkning som blev så berömd att hon, förutom framträdanden på andra scener runt om i världen, också fick göra den och ytterligare två Janacekhjältinnor, Kata Kabanova och Jenufa, när skivbolaget Decca och dirigenten Sir Charles Mackerras i slutet av 1970-talet gjorde den första internationella skivserien av Janaceks operor.

Nu har Vec Makropulos återintagit Kungliga Operans scen och denna gång med en titel närmare originalet. Rollen som Emilia Marty görs av Trollhättanfödda Gitta-Maria Sjöberg, ledande sopran på Det Kongelige i Köpenhamn, som efter gästspel som Madame Butterfly, Micaëla i Carmen och Amelia i Simon Boccanegra äntligen gör en stor premiärroll på den svenska nationalscenen. Göran Eliasson som gör Albert Gregor, den ledande tenorrollen i operan, är mitt uppe i en lysande karriär på internationella och svenska scener men solistdebuterar nu på Kungliga Operan.

Övriga roller uppbärs av Ulrik Qvale, debutanten från Operahögskolan Elin Carlsson, Per-Arne Wahlgren, Klas Hedlund, Tord Wallström, Magnus Kyhle, Jens Malmkvist och Anita Soldh. Regissören Knut Hendriksen samarbetar återigen med engelska scenografen Isabella Bywater – de båda hade stor framgång för ett antal år sedan med På Sicilien och Pajazzo - och Hans-Åke Sjöquist är ljusdesigner. Herrar ur Kungliga Operans Kör låter höra sig, om än i blygsam omfattning och utom synhåll för publiken, och Kungliga Hovkapellet dirigeras vid samtliga föreställningar utom de två sista av hovkapellmästaren Leif Segerstam. Den 21 och 26 maj dirigerar Segerstams finske landsman och forne elev Jan Söderblom.

Premiären ägde rum den 12 mars.

Handlingen

På advokatkontoret

I nära 100 år har arvsprocessen mellan familjerna Prus och Gregor prövats i rätten utan fördel för käranden Gregor. Man saknar nämligen bevis, ­ ett försvunnet testamente. Advokater ur familjen Kolenaty har i generationer skött affären. Nu är Albert Gregor desperat; vinner han inte denna gång i högsta domstolen, är hans ekonomiska ruin ett faktum.

Kontoristen Viteks dotter Krista är förlovad med svarandens, baron Jaroslav Prus, son Janek. Hon vill bli operasångerska och är fylld av beundran för den stora primadonnan Emilia Marty, som just nu sjunger på Operan. Plötsligt infinner sig den kända sångerskan på advokatkontoret med Dr. Kolenaty.

Emilia Marty visar stort intresse för arvsprocessen liksom ingående kännedom om händelser i det förgångna. Hon vet var testamentet finns.

Dr. Kolenaty och baron Prus hittar testamentet i ett skåp men lämnar kvar ett förseglat kuvert med grekisk text. Emilia Marty tar i sin tur fram ett dokument som bevisar Albert Gregors börd.

På Operan

Krista, Janek och Jaroslav Prus, Gregor, Vitek och flera beundrare väntar på att hylla Emilia Marty efter föreställningen av Strauss Salome. Hon ägnar dock all sin uppmärksamhet åt den gamle Hauk-Schendorf, som säger sig känna igen henne från Spanien.

Baron Prus frågar Emilia Marty om sångerskan Elian Mac Gregor, som, enligt Emilias dokument för över 100 år sedan fick en oäkta son ­kallad Ferdinand Gregor ­med hans anfader baronen Pepi Prus. Prus har upptäckt i kyrkböckerna att modern till Ferdinand egentligen hette Elina Makropoulos och kom från Kreta. Emilia Martys dokument är alltså ogiltiga.

Men Emilia Marty är fortfarande mest intresserad av kuvertet som finns kvar i baronens skåp. Med sina förförelsekonster försöker hon få sonen Janek att stjäla det. Planen misslyckas. Endast löftet om en kärleksnatt kan få Prus att överlämna brevet.

På hotellet

Emilia Marty har fått sitt kuvert. Janek har begått självmord av olycklig kärlek. Emilias planerade flykt till Spanien med Hauk-Schendorf går om intet när advokaten Kolenaty anklagar henne för bedrägeri. Nu måste hon berätta sin fantastiska levnadshistoria.

För pressbiljetter och ytterligare information kontakta Staffan Carlweitz informationschef tel.: 08-791 43 53 info@operan.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera