Skip to main content

Debattartikel i Expressen: Irak i våldsspiral - Sverige planerar minska stödet

Blogginlägg   •   Jun 16, 2013 11:32 CEST

”Jag har ständigt hot omkring mig, jag går aldrig ut förutom till jobbet. Varje dag exploderar bilbomber. Jag vet inte var jag får styrkan ifrån men jag tror verkligen på det jag gör. Irakier förtjänar inte att leva som vi gör.” Orden tillhör en av de människorättsförsvarare som Kvinna till Kvinna samarbetar med i Bagdad. Hon är inte ensam. Kvinna till Kvinna får nu larmrapporter från aktivister runt om i Irak som berättar hur situationen förvärras. Samtidigt som vi nås av deras oroande uppgifter signalerar den svenska regeringen om neddraget bistånd till Irak.  

Det känns lite svårsmält i dagens situation eftersom en svensk satsning inleddes 2009 för att främja fred, demokrati och mänskliga rättigheter i Irak. Året dessförinnan bjöd regeringen in hela det internationella samfundet till en FN konferens om Irak utanför Stockholm. FN:s generalsekreterare var på plats liksom flera ministrar från olika delar av världen samt en stor irakisk delegation med premiärminister Al Maliki i spetsen. Nu, bara några år senare, får vi alltså höra av ansvariga tjänstemän på UD/Sida att satsningen sannolikt avslutas redan 2014. Hur stämmer det överens med utfästelser som gjordes då 2008/9 och med regeringens egna formuleringar i förra årets budgetproposition om att en demokratisk utveckling tar tid och kräver långsiktigt engagemang? Kommer målen om mänskliga rättigheter och jämställdhet som sattes upp i Irakstrategin vara uppnådda nästa år? Knappast.

Irak är tillbaka i en våldsspiral som hotar underminera sköra demokratiska framsteg. Enligt FN källor dödades över 1000 personer i maj månad, och under årets första månader har antalet döda stigit jämfört med samma tid förra året. Konflikten i Syrien spiller över i grannlandet Irak samtidigt som den interna politiska maktkampen hårdnar. Affärscentra och kaféer attackeras när väpnade grupper trappar upp våldet. Kvinnoaktivister liknar situationen vid början av inbördeskriget 2006-2007. I kaoset stärker premiärminister al-Maliki kontrollen och ett alltmer auktoritärt styre växer fram.

Avsaknaden av demokratiskt framåtskridande underblåser åter framväxten av politisk och religiös extremism och sekterism. Det får omedelbart konsekvenser för kvinnors frihet och rättigheter. I Bagdad pågår sedan en tid offentliga kampanjer för att kvinnor ska bära huvudduk (hijab). Kvinnor som vägrar trakasseras och hotas. För att skydda döttrar och mödrar från det ökade våldet och från kidnappningar hålls kvinnor hemma av familjen.  Trots oftast välmenande intentioner får det negativa effekter eftersom färre flickor kommer iväg till skolan. Fattigdomen bär redan idag en kvinnas ansikte . Läs och skrivkunnigheten är mycket lägre hos kvinnor än män och endast 14 procent av kvinnorna arbetar eller söker aktivt jobb. Vilket kan jämföras med 73 procent av männen.

Ingenstans är kvinnor fredade från våld i dagens Irak. Våldet mot dem är utbrett såväl i hemmen som ute på gator och torg.  Enligt ny FN-statistik utsätts nära hälften av alla gifta kvinnor för antingen psykiskt eller fysiskt våld av sina makar. Endast tre procent vågar vända sig till polisen eftersom erfarenheten visar att det inte finns skydd att få där. Risken är att hoten och våldet från närstående då förvärras.

 Regeringen understryker i sin Irakstrategi från 2009 att Sverige har en unik roll att spela i Irak. Både för att många svenskar har sina rötter där, och för att Sveriges anseende är gott på grund av att  vi inte deltog i den USA-ledda invasionen av landet.

 På vilket sätt bidrar ett svenskt tillbakadragande av biståndsengagemanget till Iraks långsiktiga utveckling mot freds och statsbyggnad? Är det inte ett istället ett slöseri med resurser att bara efter så kort tid avsluta något som ganska nyss påbörjats? Enligt Världsbanken lider instabila länder som genomlevt konflikter ofta av kortsiktigt stöd från omvärlden.

Irak är ett rikt land bland annat på grund av oljan. Men dess regering saknar inte bara politisk vilja att stärka de mänskliga rättigheterna utan är också ansvarig för människorättskränkningar som till exempel godtyckliga gripanden och tortyr. Utrymmet för dem som står upp för mänskliga rättigheter, för yttrandefrihet och demokratiska värden krymper. Demokratins försvarare i Irak behöver omvärldens stöd. 

Därför vänder vi oss nu till dig biståndsminister Gunilla Carlsson. Dra inte tillbaka biståndet, satsa istället ytterligare för att stödja demokrati, ett civilt samhälle och statsbyggnad i Irak.  

Lena Ag, generalsekreterare Kvinna till Kvinna