Skip to main content

Rapport: Tillvaron i Sverige bidrar till psykisk ohälsa hos asylsökande

Pressmeddelande   •   Jan 15, 2018 07:38 CET

Asylsökande i Skaraborg flyttar från ett asylboende som lagts ned. Foto: Farshad Shamgholi / Läkare Utan Gränser.

En ny rapport från Läkare Utan Gränser visar att asylsökandes ovissa livssituation i Sverige påverkar deras psykiska hälsa negativt. Rapporten belyser ett flertal hinder som gör att asylsökande inte får den vård de har rätt till och behöver. Läkare Utan Gränser efterlyser fler insatser för att förbättra det psykosociala stödet till asylsökande.

Rapporten Ett liv i limbo baseras på Läkare Utan Gränsers projekt för asylsökandes psykiska hälsa i Sverige. Organisationen har lång erfarenhet av att arbeta med psykosocialt stöd till människor på flykt världen över, men detta är första gången ett liknande projekt genomförs i Sverige.

Läkare Utan Gränser har genom projektet, som pågick mellan augusti 2016 och augusti 2017, erbjudit psykosocialt stöd till 550 asylsökande i Skaraborgs län. De flesta kommer från krigsdrabbade länder som Afghanistan, Syrien och Irak. Stödet har bestått bland annat av screenings för att identifiera psykisk ohälsa, stödsamtal med rådgivare och sociala aktiviteter.

Rädsla för framtiden leder till oro och stress

Läkare Utan Gränser har under projektets gång screenat 219 asylsökande för symptom på psykisk ohälsa. I mer än hälften av fallen har man gått vidare med fördjupad bedömning och stödsamtal. De vanligaste symptomen som asylsökande visat vid denna bedömning är relaterade till ångest, depression och posttraumatisk stress.

Den ovissa och maktlösa situation som asylsökande befinner sig i har en stor påverkan på deras psykiska hälsa. De mest förekommande negativa livshändelserna som asylsökande rapporterat vid fördjupad bedömning har varit:

  • Rädsla för framtiden (29 procent)
  • Fördröjningar i asylprocessen (25 procent)
  • Rädsla för utvisning (23 procent)

Svåra upplevelser före och under flykten till Sverige kan också sätta spår på den psykiska hälsan. Många asylsökande uppgav vid bedömningen att de utsatts för någon form av våld, i vissa fall tortyr, eller haft en familjemedlem som dödats eller försvunnit.

– Ovissheten om framtiden är en starkt bidragande faktor till att asylsökande mår dåligt. Det är tragiskt och bekymrande att situationen i Sverige försämrar deras mående. Samtidigt visar vår erfarenhet att man med relativt enkla insatser kan åstadkomma en positiv förändring i välbefinnandet hos asylsökande. Det är därför viktigt att asylsökande tidigt erbjuds psykosociala insatser för att förebygga och lindra symptom på psykisk ohälsa, säger Jenny Gustafsson, koordinator för Läkare Utan Gränsers projekt i Skaraborg.

Asylsökande nekas vård

Utöver sårbarheten i att genomleva en påfrestande asylprocess finns det ett flertal hinder som begränsar tillgången till psykologisk behandling för asylsökande. Endast 26 procent av de som Läkare Utan Gränser screenat uppgav att de tillfrågats om sin psykiska hälsa under den hälsoundersökning som asylsökande erbjuds vid ankomst till Sverige. Detta kan vara en bidragande orsak till att psykisk ohälsa hos asylsökande inte identifieras tillräckligt snabbt.

I flera fall har Läkare Utan Gränser funnit att asylsökande inledningsvis nekats vård med hänvisning till att de befinner sig i asylprocessen och endast blivit accepterade för bedömning av vårdgivare efter uppmaningar från Läkare Utan Gränsers personal. På en del vårdcentraler sa chefer rakt ut att de inte ger vård för psykisk ohälsa till asylsökande. 

Många asylsökande saknar också information kring sina rättigheter och vart de ska vända sig för att få hjälp. Stigma och kommunikationssvårigheter utgör ytterligare hinder för att de ska få tillgång till rätt vård.

– Det behövs fler riktade åtgärder för att underlätta för asylsökande att söka vård. Detta förutsätter en gemensam kraftansträngning från beslutsfattare, vård, socialtjänst, myndigheter och civilsamhälle. Vi tror att den stödmodell som vi använt oss av i Skaraborg kan fungera som vägledning och inspiration för andra aktörer, säger Jenny Gustafsson.

Läs mer och ladda ned rapporten på Läkare Utan Gränsers webbsida.

Mer information

Läkare Utan Gränsers projekt i Skaraborg genomfördes mellan augusti 2016 och augusti 2017. Organisationen har arbetat på fyra asylboenden för vuxna och nio boenden för ensamkommande minderåriga. Det psykosociala stödet har bestått av screenings, stödsamtal individuellt och i grupp, psykoedukation, hälsoinformation, hjälp med hänvisning till vård samt psykosociala aktiviteter. Personer med symptom på svår psykisk ohälsa samt de som lider av fysiska problem har hänvisats vidare till primär- och specialistvård.

Läkare Utan Gränser har lång erfarenhet av att arbeta med psykisk hälsa hos asylsökande världen över och driver för närvarande projekt i flera europeiska länder, som Belgien, Frankrike, Grekland, Italien, Serbien och Tyskland.

 

För mer information eller intervjuer med talespersoner kontakta presstjänsten i Sverige på +46 (0)708 - 33 77 40. 

Läkare Utan Gränser är en medicinsk humanitär organisation som räddar liv och lindrar nöd där vi behövs mest. Vi bistår människor som drabbats av kriser, krig och naturkatastrofer oavsett politisk åsikt, religion eller etnisk tillhörighet.