Media-no-image

Prissänkningar på läkemedel med drygt en halv miljard kronor under 2014

Pressmeddelanden   •   2014-12-16 09:15 CET


Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets arbete med 15-årsregeln och omprövningar har lett till prissänkningar som motsvarar besparingar på mer än en halv miljard kronor under 2014. Det framgår av en rapport som presenteras idag. Resultatet är i linje med de mål som angavs i budgetpropositionen för 2014.

Besparingarna är dels en följd av att priserna på äldre läkemedel har sänkts enligt den överenskommelse som  regeringen  och Läkemedelsindustriföreningen tecknade 2013, dels att företagen har sänkt priserna vid de omprövningar TLV gjort.

– Det är glädjande att våra omprövningar av läkemedel lett till större besparingar än vad vi räknade med. I stället för att betala onödigt mycket för de här läkemedlen kan pengarna användas till andra angelägna behandlingar så att vi får mesta möjliga hälsa för pengarna, säger Christin Andersson, avdelningschef på TLV.

Totalt motsvarar prissänkningarna minskade läkemedelskostnader med drygt en halv miljard kronor varav 145 miljoner är i minskade egenavgifter för patienterna. Prissänkningarna på läkemedel som är äldre än 15 år motsvarar minskningar av läkemedelskostnaderna med 350 miljoner, vilket blev lägre än förväntat. Prissänkningar vid TLV:s omprövningar har däremot gett större effekter än beräknat för 2014. Dessa prissänkningar motsvarar minskade läkemedelskostnader för de aktuella läkemedlen med 270 miljoner kronor för 2014.

Fakta om TLV:s uppdrag

TLV har regeringens uppdrag att vidareutveckla prissättningen på läkemedel, bland annat med målet att läkemedelsanvändningen ska vara så kostnadseffektiv som möjligt. Uppdraget består av två delar. Den första delen är att löpande följa den överenskommelse som regeringen har tecknat med Läkemedelsindustriföreningen. Överenskommelsen innebär att priserna sänks med 7,5 procent på läkemedel äldre än 15 år, som ingår i läkemedelsförmånerna och därmed omfattas av högkostnadsskyddet.

Den andra delen i uppdraget är att redovisa de besparingar som skapas genom att TLV utvecklar den värdebaserade prissättningen av läkemedel. I uppdraget ingår även att redovisa hur kostnaderna för patienterna och för läkemedelsförmånerna påverkas.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets arbete med 15-årsregeln och omprövningar har lett till prissänkningar som motsvarar besparingar på mer än en halv miljard kronor under 2014. Det framgår av en rapport som presenteras idag. Resultatet är i linje med de mål som angavs i budgetpropositionen för 2014.

Läs vidare »
Media-no-image

Patienter får billigare medicin mot astma

Pressmeddelanden   •   2014-12-05 09:20 CET

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har beslutat att avsluta sin omprövning av kombinationsläkemedel för behandling av astma och KOL.  Detta sedan flera företag sänkt priserna på sina inhalationsprodukter. Tack vare prissänkningarna kan samhället frigöra över 300 miljoner kronor.


– Det är bra att patienterna nu får sin astmamedicin till ett lägre pris, säger Daniel Högberg hälsoekonom på TLV. Tack vare prissänkningarna kan mer än 300 miljoner kronor frigöras varje år. Pengar som både kommer patienterna tillgodo och som kan användas till andra angelägna områden.

TLV:s beslut innebär att samtliga kombinationsläkemedel mot astma och kol kommer att kvarstå i högkostnadsskyddet med generell subvention. 235 000 patienter berörs av prissänkningarna.

 

Frigör per landsting
Vad prissänkningarna på Astma/KOL kombinationsprodukter kan frigöra för patienter och landsting per år:


Stockholm  71 000 000 
Uppsala  10 000 000 
Södermanland  9 000 000 
Östergötland  13 000 000 
Jönköping  14 000 000 
Kronoberg  7 000 000 
Kalmar  9 000 000 
Gotland  2 000 000 
Blekinge  5 000 000 
Skåne  44 000 000 
Halland  11 000 000 
Västra Götaland  40 000 000 
Värmland  9 000 000 
Örebro  11 000 000 
Västmanland  8 000 000 
Dalarna  9 000 000 
Gävleborg  10 000 000 
Västernorrland  9 000 000 
Jämtland  5 000 000 
Västerbotten  9 000 000 
Norrbotten  11 000 000 

Totalt  317 000 000

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har beslutat att avsluta sin omprövning av kombinationsläkemedel för behandling av astma och KOL. Detta sedan flera företag sänkt priserna på sina inhalationsprodukter. Tack vare prissänkningarna kan samhället frigöra över 300 miljoner kronor. – Det är bra att patienterna nu får sin astmamedicin till ett lägre pris, säger Daniel Högberg hälsoekonom på TLV.

Läs vidare »
Media-no-image

Svårt sjuka får ny medicin mot hepatit C i högkostnadsskyddet

Pressmeddelanden   •   2014-10-30 08:00 CET


Nya mediciner som botar kronisk hepatit C kommer att subventioneras till de patienter som är svårast sjuka. Det har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutat.


– Det är ett stort genombrott att det kommit effektiva läkemedel mot hepatit C och helst skulle alla patienter med hepatit C få tillgång till de nya läkemedlen direkt, men de priser som företagen begär innebär en stor ekonomisk utmaning, säger TLV:s  generaldirektör Sofia Wallström.


I Sverige finns omkring 40 000 patienter med hepatit C, vilket är relativt få jämfört med andra länder. Det pris som läkemedelsföretagen begär i dagsläget för de nya hepatit C-läkemedlen skulle, trots detta, leda till en mycket hög kostnad för att behandla alla patienter i Sverige. Detta skulle riskera att tränga undan mer ändamålsenlig vård.


– Samhällets resurser är begränsade och det är angeläget att använda de offentliga medlen så kostnadseffektivt som möjligt. TLV har beslutat att subventionera de nya läkemedlen till de svårast sjuka patienterna, vilket följer den inriktning som Läkemedelsverket angivit för behandling av hepatit C-patienter, säger Sofia Wallström.

TLV:s beslut är tidsbegränsat och produkterna ingår i läkemedelsförmånerna till och med den 1 juli 2015. Tre nya läkemedel kommer under nästa år och ytterligare två väntas komma under 2016.


– Detta skapar förutsättningar för konkurrens som kan pressa priserna så att fler patienter som har hepatit C kan få behandling, säger Sofia Wallström.

Nytt arbetssätt har gett resultat
Det är TLV som beslutar om pris och subvention i högkostnadsskyddet. Men det är ytterst landstingen som avgör om ett läkemedel ska användas eller inte. Att beslut om pris och beslut om användning fattas av olika instanser förutsätter god samordning, särskilt när det handlar om nya innovativa läkemedel, där priserna ofta är relativt höga. Bristande samordning riskerar medföra en ojämlik tillgång till läkemedel, regionala skillnader och onödigt långa väntetider. TLV och landstingen har därför i fallet med de nya hepatit C-läkemedlen fördjupat samarbetet för att säkerställa jämlik tillgång, ordnat införande av de nya produkterna och god kostnadskontroll. TLV har genomfört överläggningar med företagen och landstingen, som lett fram till att landstingen tecknat en överenskommelse med ett av bolagen om att dela på riskerna för att patienter inte når virusfrihet och för osäkerheten om totala behandlingskostnader.


- Vi har arbetat på ett nytt sätt tillsammans med landstingen, vilket har varit framgångsrikt. Parallellt med TLV:s utredning av förmånsansökningarna har landstingen och SKL utformat en nationell rekommendation och ett nationellt upplägg för ordnat införande i hela landet, som är i samklang med varandra. Vi är nöjda med att Medivir, som ett av bolagen bakom de nya läkemedlen, träffat en överenskommelse med landstingen om att dela på riskerna och kostnaderna, säger Sofia Wallström.

Faktaruta
• Hepatit C är en allmänfarlig sjukdom där ett virus infekterar levern och skadar levercellerna. De flesta med hepatit C lever i många år utan symptom, men efter en tid behöver många patienter till exempel en levertransplantation för att överleva.
• De nya läkemedlen mot hepatit C kommer att subventioneras till de patienter som är svårast sjuka, det vill säga de som har en mycket skadad lever (fibrosstadium F3 och F4), och till de patienter som genomgått organtransplantation eller uppvisar svåra sjukdomar på andra organ än levern till följd av hepatit C-infektion.


Nya mediciner som botar kronisk hepatit C kommer att subventioneras till de patienter som är svårast sjuka. – Det är ett stort genombrott att det kommit effektiva läkemedel mot hepatit C och helst skulle alla patienter med hepatit C få tillgång till de nya läkemedlen direkt, men de priser som företagen begär innebär en stor ekonomisk utmaning, säger TLV:s generaldirektör Sofia Wallström

Läs vidare »
Media-no-image

Patienter drabbas av ökade kostnader för läkemedel

Pressmeddelanden   •   2014-10-01 08:42 CEST

Kostnaderna för receptbelagda läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet har på tio år ökat från cirka 500 miljoner till mer än 2 miljarder kronor. Det visar en ny rapport som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket presenterar i dag.

- Kostnadsökningen drabbar patienterna som i många fall får betala hela läkemedelskostnaden själva, men det drabbar också landstingen, säger Ann Einerth koordinator på TLV.

Den senaste tiden har frågan om receptbelagda läkemedel som lämnar läkemedelsförmånerna, och därmed högkostnadsskyddet, blivit föremål för uppmärksamhet och debatt. Orsakerna bakom kostnadsutvecklingen är dels ökade kostnader för smittskyddsläkemedel, dels det faktum att företag i ökad utsträckning väljer att dra ur sin produkt ur förmånerna. Det kan ske frivilligt eller som en följd av TLV:s arbete med att ompröva subventionen för grupper av läkemedel.


Patienter får betala
De ökade kostnaderna för läkemedel utanför förmånerna handlar främst om ökad försäljning av smittskyddsläkemedel men också på att potensläkemedel, östrogenpreparat och preventivmedel blivit dyrare.
För läkemedel som skrivs ut enligt smittskyddslagen betalar patienten ingenting. Även preventivmedel bekostas till viss del av landstingen för vissa grupper. Huvudregeln är dock att patienterna får betala hela läkemedelskostnaden själva om inte läkemedlet ingår i högkostnadsskyddet.

Stort behov av prisinformation
TLV konstaterar att behovet av enkel och lättillgänglig prisinformation är stor för läkemedel som inte ingår i förmånerna, eftersom prissättningen för dessa är fri. Det innebär att både läkemedelsföretag och apotek får sätta sina priser fritt och att priserna kan variera mellan apotek.

- Bristen på enkel prisinformation gör det svårare för patienter att välja apotek och de riskerar därmed att få betala onödigt mycket för sina läkemedel. Det finns också en risk för att en del patienter tror att allt som skrivs ut på recept ingår i högkostnadsskyddet, vilket alltså inte är fallet, säger Ann Einerth.

Bristen på lättillgänglig prisinformation gör det också svårare för landstingen att följa upp sina kostnader och säkerställa en god kostnadskontroll.

TLV:s regeringsuppdrag om läkemedel utanför högkostnadsskyddet
TLV fick i april 2014 i uppdrag av regeringen att utreda frågan om läkemedel utanför förmånerna och att lämna en delrapport senast den 30 september 2014.
Senast den 1 mars 2015 ska TLV i en slutrapport redovisa förslag till åtgärder som på kort och lång sikt kan förbättra situationen för patienter, förskrivare och övriga berörda intressenter. Arbetet framöver kommer att baseras på denna delrapport samt en fortsatt dialog med branschföreningar, patientorganisationer och myndigheter.


Kostnaderna för receptbelagda läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet har på tio år ökat från cirka 500 miljoner till mer än 2 miljarder kronor. Det visar en ny rapport som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket presenterar i dag.

Läs vidare »
Media-no-image

Nya förbättringar i tandvårdsstödet

Pressmeddelanden   •   2014-08-29 08:53 CEST


1 september inför Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, förbättringar i det statliga tandvårdsstödet så att fler patienter med stora behov får hjälp med höga tandläkarkostnader.

– Det känns bra att fler patienter med stora behov kan få hjälp, säger Barbro Hjärpe, odontologisk utredare på TLV. Vi har också förenklat regelverket eftersom många har upplevt det som krångligt.

Ändringarna innebär att ytterligare behandlingar kommer att ingå i tandvårdsstödet, bland annat för skadade tänder eller tandluckor, vilket förbättrar för patienter med stora tandvårdsbehov att få tandvård till en rimlig kostnad. Fler åtgärder för behandling av smärta i käkled och käkmuskler och behandling av tandlossning kommer också att ingå.

Fakta om tandvårdsstödet

  *  Det nuvarande tandvårdsstödet infördes 2008 och innehåller ett allmänt tandvårdsbidrag och ett skydd mot höga kostnader. Från den 1 januari 2013 finns också ett särskilt tandvårdsbidrag.
  *  Det allmänna tandvårdsbidraget ska uppmuntra vuxna att regelbundet besöka tandvården för undersökning och förebyggande vård. Bidraget är antingen 150 eller 300 kronor per år, beroende på ålder.
  *  TLV ansvarar för högkostnadsskyddet och är statens bidrag till den enskildes tandvård. Stödet ska upprätthålla en god tandhälsa och ge tandvård till en rimlig kostnad, för de med stora behov.
  *  Det särskilda tandvårdsbidraget är till för förebyggande vård för vissa patientgrupper med sjukdom och funktionshinder.
  *  Referenspriserna ligger till grund för beräkningen av hur stor del av kostnaden staten betalar vid en tandvårdsbehandling.

Skyddet mot höga kostnader börjar gälla när man betalat för tandvård som enligt referenspriserna överstiger 3 000 kronor. För kostnader mellan 3 000 kr och 15 000 kr enligt referenspriserna betalar patienten 50 procent. När kostnaden enligt referenspriserna överstiger 15 000 kronor betalar patienten 15 procent.

1 september inför Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, förbättringar i det statliga tandvårdsstödet så att fler patienter med stora behov får hjälp med höga tandläkarkostnader. – Det känns bra att fler patienter med stora behov kan få hjälp, säger Barbro Hjärpe, odontologisk utredare på TLV. Vi har också förenklat regelverket eftersom många har upplevt det som krångligt.

Läs vidare »
Media-no-image

Åtgärder inom läkemedelsområdet sparar 530 miljoner

Pressmeddelanden   •   2014-06-19 13:29 CEST


TLV visar i en rapport att prissänkningar på äldre läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet har sänkt statens kostnader med över 430 miljoner kronor. Därutöver beräknas patienternas egna kostnader minska med minst 100 miljoner kronor.

─ Samhällets resurser är begränsade och det saknas ekonomiska förutsättningar att ge befolkningen all den sjukvård som i dag är möjlig. För patienternas del är det därför viktigt att läkemedlen är prisvärda och att så många patienter som möjligt kan få tillgång till effektiva läkemedel, säger Sofia Wallström, generaldirektör på TLV.

TLV har regeringens uppdrag att vidareutveckla prissättningen på läkemedel med målet att läkemedelsanvändningen ska vara så kostnadseffektiv som möjligt. I samband med detta har myndigheten fått uppdrag att följa det besparingsbeting inom läkemedelsområdet som regeringen satt upp i budgetpropositionen för 2014.
 
Uppdraget består av två delar. Den första delen är att löpande följa den överenskommelse som regeringen har tecknat med Läkemedelsindustriföreningen. Överenskommelsen innebär att priserna sänks med 7,5 procent på läkemedel äldre än 15 år, som ingår i läkemedelsförmånerna och därmed omfattas av högkostnadsskyddet.
 
Den andra delen i uppdraget är att redovisa de besparingar som skapas genom att TLV utvecklar den värdebaserade prissättningen av läkemedel. I uppdraget ingår även att redovisa hur kostnaderna för patienterna och för läkemedelsförmånerna påverkas.
 
─ Vår regeringsrapport visar att genomförda prissänkningar beräknas minska statens kostnader för läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet med över 430 miljoner kronor 2014. De kostnader som patienterna betalar själva beräknas minska med minst 100 miljoner till följd av detta, säger Sofia Wallström.

 

Se rapport i bifogat dokument

TLV visar i en rapport att prissänkningar på äldre läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet har sänkt statens kostnader med över 430 miljoner kronor. Därutöver beräknas patienternas egna kostnader minska med minst 100 miljoner kronor

Läs vidare »
Media-no-image

Tandvården är nöjd med tandvårdsstödet

Pressmeddelanden   •   2014-06-18 09:13 CEST

En majoritet av vårdgivare och tandläkare uppger att det statliga tandvårdsstödet fungerar bra och att man har bra kunskaper om reglerna. Det framgår av en undersökning som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket gjort.
 
- Det är positivt att de flesta tycker att stödet fungerar bra och att de också uppger att det går bra att informera sina patienter om tandvårdsstödet, säger Gun-Britt Lundin, chef för TLV:s tandvårdsavdelning.
 
Drygt 70 procent av Sveriges tandläkare anser att det statliga tandvårdsstödet fungerar bra.
 
TLV konstaterar dock att kunskaperna om stödet och var man kan hitta information behöver öka ytterligare.  Drygt 14 procent vet sällan eller aldrig vart man ska vända sig för mer information och en mindre del av tandläkarna, sex procent, anser att de har ganska dåliga eller mycket dåliga kunskaper om tandvårdsstödet.
 
Undersökningen har genomförts som en webbenkät och omfattar 1149 intervjuer med en deltagarfrekvens på 31 procent. Undersökningen kommer att användas som underlag för att utveckla stöd och information.

Se undersökningen i bifogat dokument

En majoritet av vårdgivare och tandläkare uppger att det statliga tandvårdsstödet fungerar bra och att man har bra kunskaper om reglerna. Det framgår av en undersökning som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket gjort.

Läs vidare »
Media-no-image

Över 30 apotek får glesbygdsbidrag

Pressmeddelanden   •   2014-06-17 12:15 CEST

 

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har beslutat att ge glesbygdsbidrag till drygt 30 apotek. Totalt får de dela på närmare nio miljoner kronor.

Det är viktigt att patienter som bor i glesbygden kan hämta ut sin medicin, säger avdelningschef Inger Erlandsson på TLV.  

Totalt kommer närmare nio miljoner att betalas ut i glesbygdsbidrag till 31 apotek. Sju apotek som ansökt fick avslag. Enligt reglerna är ett apotek berättigat till bidrag om det närmaste apoteket ligger på minst 20 kilometers avstånd. Intäkterna av receptbelagda läkemedel får heller inte överstiga 10 miljoner kronor och inte understiga 1 miljon kronor. De måste dessutom ha en viss öppethållandetid för att vara berättigade till bidrag.

När glesbygdsbidraget infördes bedömde TLV att 57 apotek skulle kunna komma ifråga för glesbygdsbidrag.

-  Vi fick in färre ansökningar än vad vi räknat med, säger avdelningschef Inger Erlandsson, men vår tidigare beräkning baserades på apotekens försäljning av receptbelagda läkemedel och lönsamhet för år 2011.

De två kedjor som fått mest i bidrag är Apotek Hjärtat och Apoteket AB och flest glesbygdsbidrag har gått till apotek som finns i Västerbotten.  Mest fick Apotek Hjärtat i Ankarsrum som fick drygt en halv miljon kronor i bidrag. Minst bidrag fick Kronans Apotek i Arjeplog som erhöll närmare 10 000 kronor.


Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har beslutat att ge glesbygdsbidrag till drygt 30 apotek. Totalt får de dela på närmare nio miljoner kronor. - Det är viktigt att patienter som bor i glesbygden kan hämta ut sin medicin, säger avdelningschef Inger Erlandsson på TLV.

Läs vidare »
Media-no-image

Vaccin mot bältros kommer inte längre ingå i högkostnadsskyddet

Pressmeddelanden   •   2014-05-09 09:15 CEST

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, utesluter bältrosvaccinet Zostavax ur högkostnadsskyddet eftersom priset är för högt i förhållande till den nytta vaccineringen ger.


- Det är viktigt att läkemedel och vacciner är prisvärda så att patienter får så mycket hälsa som möjligt för pengarna. Människor som vaccineras med Zostavax är huvudsakligen friska och bara en liten andel av de som vaccineras skulle ha blivit drabbade. Därför är behovet av att subventionera vaccinering lägre jämfört med andra läkemedelsbehandlingar, säger Gustav Lanne, hälsoekonom på TLV.


Även om det inte är så många som drabbas av bältros kan personer vid högre ålder få svåra symtom. Det är också högre risk för komplikationer, exempelvis PHN vilket kännetecknas av långvarig och svår nervsmärta.


- Vi vet att sjukdomarna drabbar enskilda patienter olika svårt, men vi bedömer svårighetsgraden generellt som måttlig. Subvention av en förebyggande åtgärd som vaccinering med Zostavax måste vägas mot subvention av läkemedel mot sjukdomar som i många fall har mycket hög svårighetsgrad, säger Gustav Lanne.

Vaccination till vissa åldersgrupper skulle eventuellt kunna vara möjligt genom ett nationellt vaccinationsprogram eller via landstingens försorg. För att underlätta för ett sådant tänkbart arbete utökar TLV tiden för ikraftträdandet av detta beslut. Beslutet träder ikraft den 1 november 2014. 

Faktaruta
Zostavax är ett vaccin mot bältros (herpes zoster) och postherpetisk neuralgi (PHN) och är avsett att användas vid vaccination av personer i åldrarna 50 år eller äldre. Bältros är en virusinfektion som alla kan få om de tidigare har haft vattkoppor. Symtom på bältros är främst utslag och smärta som så småningom läker av sig själv.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, utesluter bältrosvaccinet Zostavax ur högkostnadsskyddet eftersom priset är för högt i förhållande till den nytta vaccineringen ger. - Människor som vaccineras med Zostavax är huvudsakligen friska och bara en liten andel av de som vaccineras skulle ha blivit drabbade.

Läs vidare »
Media-no-image

TLV-analys om fördelningen av det statliga tandvårdsstödet

Pressmeddelanden   •   2014-03-05 09:17 CET

Det är små skillnader mellan olika inkomstgrupper när det gäller hur mycket som betalas ut i tandvårdsstöd. Det visar en analys som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) gjort.
 
- Personer med olika inkomster konsumerar ungefär lika mycket tandvård och får lika stor del av det statliga tandvårdsstödet. Det säger TLV:s chefsekonom Douglas Lundin.
 
TLV:s analys visar att låginkomsttagare besöker tandvården mer sällan än höginkomsttagare. Däremot konsumerar de mer tandvård per besök. Låginkomsttagare tycks också välja billigare åtgärder. Totalt sett leder detta till att tandvårdsstödet används lika mellan olika inkomstgrupper.
 
Det finns två undantag. De med allra lägst inkomst i de yngre åldersgrupperna och de över 80 år konsumerar mindre tandvård och får därför mindre stöd än höginkomsttagarna i samma åldersgrupp.
 
- Detta finns det anledning att titta vidare på. Vi har ännu inte haft möjlighet att titta på hur stödet fördelas efter vårdbehov i relation till olika inkomstgrupper. Det är angeläget att göra i ett nästa steg, säger Douglas Lundin.
 
 
Referens- och vårdgivarpriser följs åt
TLV har även granskat hur tandvårdens priser förändrats sedan stödet infördes och funnit att tandvårdspriserna har ökat snabbare än den allmänna prisnivån på tjänster. Tandvårdspriserna har emellertid inte ökat snabbare än de statliga referenspriserna, som beräknas utifrån produktionskostnaderna i tandvården.
 
Analysen visar också att tandvårdspriserna ofta ligger nära referenspriserna. I tre av fyra fall betalar patienten ett pris som ligger maximalt tio procent över referenspriset.
 
Referenspriserna har en direkt påverkan på tandvårdspriserna, vilket bland annat framgår genom att vårdgivarna ändrar sina priser i samband med referensprisändringar, även i de fall förändringarna av referenspriserna inte berott på förändrade produktionskostnader.
 
- Referenspriserna har en styrande effekt. Det är därför viktigt att vi ser över modellen så att vi är säkra på att referenspriserna ligger på rätt nivå, säger TLV:s generaldirektör Sofia Wallström.

 

FAKTA om tandvårdsstödet
• Det nuvarande tandvårdsstödet infördes 2008 och innehåller ett allmänt tandvårdsbidrag och ett skydd mot höga kostnader. Från den 1 januari 2013 finns också ett särskilt tandvårdsbidrag.
• Det allmänna tandvårdsbidraget ska uppmuntra vuxna att regelbundet besöka tandvården för undersökning och förebyggande vård. Bidraget är antingen 150 eller 300 kronor per år, beroende på ålder.
• TLV ansvarar för högkostnadsskyddet och är statens bidrag till den enskildes tandvård. Stödet ska upprätthålla en god tandhälsa och ge tandvård till en rimlig kostnad, för de med stora behov.
• Det särskilda tandvårdsbidraget är till för förebyggande vård för vissa patientgrupper med sjukdom och funktionshinder.
• Referenspriserna ligger till grund för beräkningen av hur stor del av kostnaden staten betalar vid en tandvårdsbehandling.
Skyddet mot höga kostnader börjar gälla när man betalat för tandvård som enligt referenspriserna överstiger 3 000 kronor. Därefter betalar patienten 50 procent av kostnaderna för tandvård som har ett referenspris på mellan 3 000 och 15 000 kronor. När kostnaden enligt referenspriserna överstiger 15 000 kronor betalar patienten 15 procent.


Det är små skillnader mellan olika inkomstgrupper när det gäller hur mycket som betalas ut i tandvårdsstöd. Det visar en analys som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) gjort. - Personer med olika inkomster konsumerar ungefär lika mycket tandvård och får lika stor del av det statliga tandvårdsstödet. Det säger TLV:s chefsekonom Douglas Lundin.

Läs vidare »

Bilder & Videor 2 bilder

Kontaktpersoner 1 kontaktperson

  • Presskontakt
  • Pressansvarig
  • Chdaristian.yzmykjzqLarsimbyenvblntg@tlvpvxn.sche
  • 08 568 420 61

Om TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

Mesta möjliga hälsa för skattepengarna

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) är en myndighet som beslutar om vilken tandvård, vilka läkemedel och vilka förbrukningsartiklar som ska ingå i högkostnadsskydden. Vi ansvarar för apotekens handelsmarginal och regler för utbyte av läkemedel samt bedriver tillsyn. Vi arbetar för att få ut mesta möjliga hälsa för skattepengarna.

Adress

  • TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
  • Fleminggatan 7, Box 22520
  • 104 22 Stockholm
  • Vår hemsida