Media no image

Behandling vid svår stroke kan ge stora besparingar

Pressmeddelanden   •   Jun 29, 2016 13:18 CEST

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket slår fast att behandling med trombektomi vid svår stroke kan ge stora besparingar. Det framgår av ett nytt hälsoekonomiskt kunskapsunderlag som myndigheten tagit fram.

I Sverige drabbas ungefär 24 000 personer av en akut stroke varje år och samhällskostnaderna för stroke beräknas till cirka 16 miljarder kronor årligen. Trombektomi är en högspecialiserad behandling som endast utförs vid regionsjukhusen.

– Strokepatienter måste snabbt få vård och även när vi räknar in kostnader för helikoptertransporter är behandling med trombektomi kostnadseffektiv, konstaterar Malin Blixt, enhetschef på TLV.

Vanlig dödsorsak I Sverige är stroke den tredje vanligaste dödsorsaken och den vanligaste orsaken till att vuxna får permanenta funktionsnedsättningar. En snabb och effektiv behandling gör att färre patienter får funktionsnedsättningar och kommunerna behöver därmed lägga mindre resurser på exempelvis hemtjänst.

– Att patienter och deras anhöriga känner igen strokesymptom och larmar snabbt är en förutsättning för goda behandlingsresultat eftersom tiden är avgörande. Från det att patienten har fått symptom har den cirka sex timmar på sig till att trombektomibehandlingen ska vara genomförd, säger Malin Blixt.


Fakta trombektomi

Som tillägg till den behandling vid stroke som ges idag när så är möjligt, intravenös trombolys, finns trombektomi. Trombektomi innebär att en kateter förs in till hjärnans kärl från ljumsken via blodbanan, vanligen med en så kallad stent retriever, varefter blodproppen mekaniskt avlägsnas.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket slår fast att behandling med trombektomi vid svår stroke kan ge stora besparingar. Det framgår av ett nytt hälsoekonomiskt kunskapsunderlag som myndigheten tagit fram.

Läs vidare »
Media no image

Sverige sparar mångmiljardbelopp på läkemedel

Pressmeddelanden   •   Nov 15, 2016 13:17 CET

Det svenska utbytessystemet med att byta ut läkemedel på apotek sparar årligen mångmiljardbelopp och är ett av de mest effektiva systemen i Europa. Det visar en ny studie som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) gjort.

– I Europa betalar man i snitt 2,6 miljarder kronor mer för exakt samma läkemedel, säger Svante Rasmuson enhetschef för marknadsanalys på TLV.

När originalläkemedel förlorar sitt patentskydd kan generiska läkemedel börja säljas och idag är varannan förpackning som säljs på öppenvårdsapotek utbytbar. TLV har studerat prisutvecklingen för alla läkemedel som fått konkurrens både före och efter omregleringen av apoteksmarknaden 2009. Granskningen visar att priset faller kraftigt direkt efter att det uppstår konkurrens. Redan efter tre månader har priset i genomsnitt gått ner med 40 procent. Efter första kvartalet börjar prisutvecklingen plana ut, men fortsätter fortfarande nedåt. Efter två år har priset minskat med 65 procent och priserna fortsätter ner.

– Tack vare att vi har ett system som gör att priserna faller så pass mycket ger det vården möjlighet att behandla fler patienter. Vi ser att antalet doser stiger i takt med att priserna faller, säger Svante Rasmuson som också pekar på att det blir pengar över till annan vård.

Sverige har effektivt system för att hålla ner priser

I studien har prisnivån i ett tjugotal europeiska länder analyserats och genomgången visar att Sverige har ett av Europas mest effektiva system för att stimulera konkurrens och hålla nere priserna. Sverige ligger bland de tre lägsta länderna i pris. Europeiska länder betalar i genomsnitt 2,6 miljarder mer för dessa läkemedel. Ett annat sätt att åskådliggöra vad det svenska systemet sparar är att jämföra priser före och efter generisk konkurrens. En sådan jämförelse har gjorts tidigare och visar att läkemedelskostnaden i Sverige skulle vara uppskattningsvis åtta miljarder kronor högre per år om vi skulle betala de priser som gällde före generisk konkurrens.


Fakta om utbytessystemet
Sverige har sedan 2002 haft generiskt utbyte på apotek. Det innebär att apoteken byter ut det förskrivna läkemedlet till ett likvärdigt läkemedel som har lägst pris på marknaden. I och med omregleringen och avmonopoliseringen av apoteksmarknaden skärptes reglerna och apoteken blev skyldiga att byta till den produkt som TLV utsett i en utbytesgrupp.

Utbytessystemet kallas periodens vara. Periodens vara blir varje månad det läkemedel som har lägst pris, inom varje utbytesgrupp, och som kan tillhandahållas till hela marknaden med en tillräcklig hållbarhet under hela månaden.


 

Det svenska utbytessystemet med att byta ut läkemedel på apotek sparar årligen mångmiljardbelopp och är ett av de mest effektiva systemen i Europa. Det visar en ny studie som Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) gjort. – I Europa betalar man i snitt 2,6 miljarder kronor mer för exakt samma läkemedel, säger Svante Rasmuson enhetschef för marknadsanalys på TLV.

Läs vidare »
Media no image

36 apotek får bidrag

Pressmeddelanden   •   Jun 03, 2016 09:02 CEST

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har beslutat att ge glesbygdsbidrag till 36 apotek som får dela på nästan tio miljoner kronor för 2015.


– Det är viktigt att patienter kan hämta ut medicin och få rådgivning även i glesbygden, säger enhetschef Svante Rasmuson.


Apotek Hjärtat får drygt fem miljoner kronor för sexton glesbygdsapotek. Apoteket AB får 1,6 miljoner kronor för sex apotek och Kronans Apotek får 1,9 miljoner kronor för tio apotek. Dessutom får fyra apotek som ingår i Apoteksgruppen tillsammans drygt 1 miljon kronor i bidrag.


Mest bidrag till Västerbotten
Tio apotek i Västerbottens län får sammanlagt 2,2 miljoner kronor i glesbygdsbidrag. Det gör Västerbotten till det län som får mest i bidrag. Därefter kommer Jämtlands län där sju apotek delar på 1,7 miljoner kronor.
Det apotek som får störst glesbygdsbidrag är Apotek Hjärtat i Jörn i Västerbottens län, som får över en halv miljon kronor i bidrag. Det minsta bidraget lämnas till Apoteket Hjärtat i Skinnskatteberg i Västmanlands län som får drygt 11 000 kronor.


Totalt har 38 ansökningar om glesbygdsbidrag för verksamhetsåret 2015 kommit in till TLV. Två apotek fick avslag. Ett för att det hade för höga försäljningsintäkter och ett för att det hade öppet för få timmar.
________________________________________
Om glesbygdsbidraget
Enligt reglerna kan ett apotek få bidrag om det ligger minst 20 kilometer från närmaste apotek. Intäkterna av receptbelagda läkemedel får heller inte överstiga 10 miljoner kronor och inte understiga 1 miljon kronor. De måste dessutom ha ett visst öppethållande för att vara berättigade till bidrag. Bidraget betalas ut retroaktivt.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har beslutat att ge glesbygdsbidrag till 36 apotek som får dela på nästan tio miljoner kronor för 2015. – Det är viktigt att patienter kan hämta ut medicin och få rådgivning även i glesbygden, säger enhetschef Svante Rasmuson.

Läs vidare »
Media no image

Fler patienter får hepatit C-läkemedel

Pressmeddelanden   •   Jun 16, 2015 09:09 CEST

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har sett över subventionen av hepatit C-läkemedel vilket resulterat i att även mindre svårt sjuka patienter får tillgång till behandling.

– Det är glädjande att ännu fler patienter nu kan få behandling, säger generaldirektör Sofia Wallström.

Tidigare fick de svårast sjuka med hepatit C tillgång till subventionerad behandling med de nya effektiva läkemedlen, eftersom patienter med störst behov ska prioriteras först.  Nu har många av de svårast sjuka patienterna behandlats. Samtidigt har fler produkter kommit in på marknaden och kostnaderna sjunkit sedan de första läkemedlen fick subvention hösten 2014.

– Kostnaderna för läkemedlen är fortfarande höga, men tack vare viss priskonkurrens och överenskommelser om riskdelning som träffats mellan landstingen och flertalet läkemedelsföretag kan subventionen omfatta fler patienter, säger Sofia Wallström.

I nästa steg kommer landsting och regioner, via det så kallade NT-rådet, rekommendera vilka behandlingar som ska användas. Med ett ordnat införande av läkemedlen ökar förutsättningarna för en jämlik vård av patienter med hepatit C över landet. 


Fakta om hepatit C
• Läkemedlen mot hepatit C har tidigare varit subventionerade till de svårast sjuka patienterna (fibrosstadium F3 och F4), och till de patienter som genomgått organtransplantation eller som uppvisat svåra sjukdomar på andra organ än levern till följd av hepatit C-infektion. Nu kommer även mindre svårt sjuka patienter (fibrosstadium F2) kunna få tillgång till behandling, vilket berör ytterligare omkring 5 000 patienter.


• I Sverige finns omkring 40 000 patienter med hepatit C. Hepatit C är en allmänfarlig sjukdom där ett virus infekterar levern och skadar levercellerna. De flesta med hepatit C lever i många år utan symptom, men efter en tid behöver många patienter till exempel en levertransplantation för att överleva.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har sett över subventionen av hepatit C-läkemedel vilket resulterat i att även mindre svårt sjuka patienter får tillgång till behandling. – Det är glädjande att ännu fler patienter nu kan få behandling, säger generaldirektör Sofia Wallström.

Läs vidare »
Media no image

Läkemedel mot prostatacancer in i högkostnadsskyddet

Pressmeddelanden   •   Maj 25, 2015 09:16 CEST

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har beslutat att läkemedlet Zytiga mot prostatacancer ska ingå i högkostnadsskyddet.
– Fler kommer att kunna få läkemedlet som både kan förlänga livet och fördröja att sjukdomen förvärras, säger Jonathan Lind Martinsson, enhetschef på TLV.
 

Prostatacancer är en av Sveriges vanligaste cancerformer och varje år dör 2 400 män i sjukdomen. Läkemedlet Zytiga används i ett sent skede av sjukdomen där cancern spridit sig från prostatan till andra delar av kroppen.


Tidigare har patienter fått Zytiga på klinik och bara de som avslutat sin cellgiftsbehandling har fått läkemedlet. Nu kommer Zytiga att ingå i högkostnadsskyddet och även de som inte påbörjat en cellgiftsbehandling får läkemedlet subventionerat.


– Tack vare att företaget sänkt sitt pris kan fler patienter i hela landet få läkemedlet subventionerat, säger Jonathan Lind Martinsson. Landstingen och företaget har också kommit överens om att dela på riskerna om läkemedlet inte är tillräckligt effektivt och vid längre behandlingstider.


Arbetet med subventionsbeslutet för Zytiga har skett i nära samarbete med landstingen som deltagit i överläggningar med företaget.


– Landsting och regioner har förberett gemensamma former för hur Zytiga ska införas och användas. Det skapar bättre förutsättningar för en jämlik användning i hela landet, säger Sofie Alverlind, handläggare på Sveriges Kommuner och Landsting.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har beslutat att läkemedlet Zytiga mot prostatacancer ska ingå i högkostnadsskyddet. – Fler kommer att kunna få läkemedlet som både kan förlänga livet och fördröja att sjukdomen förvärras, säger Jonathan Lind Martinsson, enhetschef på TLV.

Läs vidare »
Media no image

29 apotek får glesbygdsbidrag

Pressmeddelanden   •   Maj 19, 2015 09:00 CEST

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har beslutat att ge glesbygdsbidrag till 29 apotek som får dela på åtta miljoner kronor. 
– Det är viktigt att patienter kan hämta ut medicin och få rådgivning även i glesbygden, säger enhetschef Svante Rasmuson och pekar på att hälften av apoteken annars hade gått med förlust utan bidrag.


Apotek Hjärtat får drygt 4 miljoner kronor för tolv glesbygdsapotek. Apoteket AB får 1,6 miljoner kronor för sex apotek och Kronans Apotek får 1,3 miljoner kronor för sju apotek. Fyra apotek som ingår i Apoteksgruppen får tillsammans knappt 1 miljon kronor i bidrag.
Glesbygdsbidraget gör att alla apotek som får bidrag går med vinst, förutom ett. Utan bidrag hade vartannat av dessa apotek gått med förlust.


Mest bidrag till Jämtland
Fem apotek i Jämtlands län får sammanlagt 1,3 miljoner kronor i glesbygdsbidrag. Det gör Jämtland till det län som får det högsta sammanlagda bidraget. Mest får Apotek Hjärtat i Liden i Västernorrland, drygt en halv miljon kronor i bidrag. Det minsta bidraget lämnas till Apoteket AB i Horndal i Dalarna som erhåller 6 500 kronor.
Totalt har 35 ansökningar om glesbygdsbidrag för verksamhetsåret 2014 kommit in till TLV.


Om glesbygdsbidraget
Enligt reglerna kan ett apotek få bidrag om det ligger minst 20 kilometer från närmaste apotek. Intäkterna av receptbelagda läkemedel får heller inte överstiga 10 miljoner kronor och inte understiga 1 miljon kronor. De måste dessutom ha ett visst öppethållande för att vara berättigade till bidrag. Bidraget betalas ut retroaktivt.

Lista över beslut om bidrag per apotek finns bifogat .

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har beslutat att ge glesbygdsbidrag till 29 apotek som får dela på åtta miljoner kronor. – Det är viktigt att patienter kan hämta ut medicin och få rådgivning även i glesbygden, säger enhetschef Svante Rasmuson och pekar på att hälften av apoteken annars hade gått med förlust utan bidrag.

Läs vidare »
Media no image

Bättre prisinformation underlättar för apotekskunder

Pressmeddelanden   •   Mar 02, 2015 11:10 CET

Nya regler och en oberoende prisjämförelsetjänst kan ge apotekskunder lägre kostnader för läkemedel. Det skriver Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i sin slutrapport om receptbelagda läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet.

– Patienten ska inte riskera att betala onödigt mycket för sina läkemedel. Därför är en enkel prisjämförelsetjänst och förändrade utbytesregler viktiga åtgärder, säger TLV:s generaldirektör Sofia Wallström.

Dagens system för receptbelagda läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet är svårt för både patienter och läkare att hantera. Detta beror på att priset för ett läkemedel kan variera beroende på vilket apotek patienten går till. Priserna är dessutom svåra att hitta och jämföra.

TLV föreslår därför att det skapas en oberoende priswebb där priser visas för alla läkemedel som skrivs ut på recept. I priswebben ska man bland annat kunna söka på sitt läkemedel och se om priserna skiljer sig åt mellan olika apotek och patienterna har därmed större möjlighet att göra ett medvetet val.

Nya regler för utbyte av läkemedel
TLV föreslår också nya regler som innebär att patienten kan byta ett läkemedel till ett annat utbytbart läkemedel oavsett om det ingår i högkostnadsskyddet eller inte. Idag är detta inte möjligt. Förslagen innebär alltså att patienter kan få lägre kostnader för läkemedel samtidigt som det systemet blir enklare för såväl patienter som läkare och apotekspersonal. De nya reglerna skulle också öka incitamenten för läkemedelsbolag att behålla sina läkemedel i högkostnadsskyddet.


TLV:s regeringsuppdrag om receptbelagda läkemedel utanför högkostnadsskyddet
TLV fick i april 2014 i uppdrag av regeringen att utreda frågan om receptbelagda läkemedel utanför förmånerna. En delrapport lämnades i september 2014, som beskrev problemställningen och orsakerna till utvecklingen att fler och fler läkemedel inte ingår i högkostnadsskyddet. I slutrapporten, som lämnas nu, redovisas förslag till åtgärder som på kort och lång sikt kan förbättra situationen för patienter, förskrivare och övriga berörda intressenter.
Arbetet har skett i dialog med berörda branschföreningar, patientorganisationer och myndigheter.

Nya regler och en oberoende prisjämförelsetjänst kan ge apotekskunder lägre kostnader för läkemedel. Det skriver Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i sin slutrapport om receptbelagda läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet.

Läs vidare »
Media no image

Bättre prisinformation underlättar för apotekskunder

Pressmeddelanden   •   Mar 02, 2015 11:10 CET

Nya regler och en oberoende prisjämförelsetjänst kan ge apotekskunder lägre kostnader för läkemedel. Det skriver Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i sin slutrapport om receptbelagda läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet.

– Patienten ska inte riskera att betala onödigt mycket för sina läkemedel. Därför är en enkel prisjämförelsetjänst och förändrade utbytesregler viktiga åtgärder, säger TLV:s generaldirektör Sofia Wallström.

Dagens system för receptbelagda läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet är svårt för både patienter och läkare att hantera. Detta beror på att priset för ett läkemedel kan variera beroende på vilket apotek patienten går till. Priserna är dessutom svåra att hitta och jämföra.

TLV föreslår därför att det skapas en oberoende priswebb där priser visas för alla läkemedel som skrivs ut på recept. I priswebben ska man bland annat kunna söka på sitt läkemedel och se om priserna skiljer sig åt mellan olika apotek och patienterna har därmed större möjlighet att göra ett medvetet val.

Nya regler för utbyte av läkemedel
TLV föreslår också nya regler som innebär att patienten kan byta ett läkemedel till ett annat utbytbart läkemedel oavsett om det ingår i högkostnadsskyddet eller inte. Idag är detta inte möjligt. Förslagen innebär alltså att patienter kan få lägre kostnader för läkemedel samtidigt som det systemet blir enklare för såväl patienter som läkare och apotekspersonal. De nya reglerna skulle också öka incitamenten för läkemedelsbolag att behålla sina läkemedel i högkostnadsskyddet.


TLV:s regeringsuppdrag om receptbelagda läkemedel utanför högkostnadsskyddet
TLV fick i april 2014 i uppdrag av regeringen att utreda frågan om receptbelagda läkemedel utanför förmånerna. En delrapport lämnades i september 2014, som beskrev problemställningen och orsakerna till utvecklingen att fler och fler läkemedel inte ingår i högkostnadsskyddet. I slutrapporten, som lämnas nu, redovisas förslag till åtgärder som på kort och lång sikt kan förbättra situationen för patienter, förskrivare och övriga berörda intressenter.
Arbetet har skett i dialog med berörda branschföreningar, patientorganisationer och myndigheter.

Nya regler och en oberoende prisjämförelsetjänst kan ge apotekskunder lägre kostnader för läkemedel. Det skriver Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i sin slutrapport om receptbelagda läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet.

Läs vidare »
Media no image

Granskning av klinikläkemedel stärker jämlik vård

Pressmeddelanden   •   Feb 26, 2015 13:27 CET

Tandvårds-och läkemedelsförmånsverket föreslår att granskningen av klinikläkemedel permanentas för att stödja landstingen i utvärderingen av nya viktiga läkemedel.

– Det är tydligt att det krävs nationell samordning för att nå jämlik vård och enhetliga priser över hela landet, säger generaldirektör Sofia Wallström på TLV.

Sedan 2011 har TLV tagit fram hälsoekonomiska kunskapsunderlag till landstingen i en försöksverksamhet och för ett begränsat antal läkemedel varje år fram till december 2014. Detta har förbättrat den nationella samordningen kring de specifika läkemedel som utvärderats, säger myndigheten i sin slutrapport. Myndigheten har fått ett förnyat uppdrag att fortsätta verksamheten även under 2015. 

Flera erfarenheter från arbetet med klinikläkemedel används som förebild för TLV:s ordinarie verksamhet. Framför allt ett nära samarbete med landstingen, snabba, tidiga utvärderingar av nya viktiga läkemedel och dynamiska överläggningar med läkemedelsföretagen.

TLV:s bedömning är att de hälsoekonomiska underlagen gett landstingen ett bättre underlag för förhandling och upphandling av läkemedel. Det har även gett landstingen bättre förutsättningar för beslut om läkemedel på en övergripande strategisk nivå. Projektet har dessutom bidragit till en ökad öppenhet kring TLV:s hälsoekonomiska bedömningar genom att kunskapsunderlagen publiceras. I kunskapsunderlagen redovisas öppet aktuella jämförelsealternativ, priser, beräkningar och slutsatser, vilket har lett till en ökad insyn och diskussion kring hälsoekonomi och prioriteringarna av läkemedel.

Idag är TLV:s utvärderingar av klinikläkemedel en integrerad del av landstingens nationella samverkan med ambitionen att tidigt och ordnat prissätta och introducera nya viktiga läkemedel. Verksamheten är därmed en av grundförutsättningarna för att åstadkomma jämlik tillgång på läkemedel över landet, vilket är en fortsatt viktig fråga. TLV föreslår därför att uppdraget till myndigheten permanentas.

​ Tandvårds-och läkemedelsförmånsverket föreslår att granskningen av klinikläkemedel permanentas för att stödja landstingen i utvärderingen av nya viktiga läkemedel. – Det är tydligt att det krävs nationell samordning för att nå jämlik vård och enhetliga priser över hela landet, säger generaldirektör Sofia Wallström på TLV.

Läs vidare »
Media no image

Ökat öppethållande har lett till bättre tillgänglighet på läkemedel

Pressmeddelanden   •   Feb 16, 2015 11:00 CET


Sedan omregleringen av apoteksmarknaden har drygt 400 nya apotek öppnats i Sverige. Nya apotek har längre öppettider och det har gjort det lättare för apotekskunderna att få tag i sina läkemedel, framför allt för dem som bor i större tätorter. Det framgår av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets rapport om det offentligas behov av läkemedel och service på apotek.

– En del uppgifter pekar dock på att det har blivit svårare att få tag i sitt läkemedel direkt, säger Svante Rasmuson, enhetschef för marknadsanalys på TLV. Vi välkomnar därför att Sveriges Apoteksförening tagit initiativ till en ytterligare kartläggning av direktexpedieringsgraden.

Fler apotek och utökade öppettider har underlättat för kunderna att få tag i sina läkemedel. Den genomsnittliga öppettiden har ökat från 45 till 52 timmar i veckan och i de mest tätbefolkade områdena har medelöppettiden ökat till 57 timmar. Antalet söndagsöppna apotek har ökat med 174 procent. Detta har lett till att befolkningen i framför allt de större tätorterna har lättare att få tag i läkemedel på kvällar och helger. Apoteken har dock i stor grad öppnat där det redan har funnits apotek tidigare, vilket leder till att den genomsnittliga restiden för att ta sig till ett apotek inte har förändrats nämnvärt. Från och med 2014 är det möjligt att söka bidrag för att driva apotek i glesbygd.

Uppgifter går isär
Det finns olika uppgifter om kundens möjlighet att hämta ut receptförskrivna läkemedel vid första besöket på apotek. Sveriges Apoteksförening säger att direktexpedieringsgraden är omkring 95 procent, vilket är på samma nivå som före omregleringen. Konsumentverkets och Vårdanalys undersökningar visar däremot att kunden upplevt att detta försämrats sedan omregleringen. I den befolkningsundersökning som Vårdanalys genomförde 2013 uppgav fler än varannan att deras läkemedel inte funnits i lager på det första apoteket de besökte.


TLV:s rapport om ” Det offentligas behov av läkemedel och service på apotek” är en delrapport i den pågående översynen av handelsmarginalens storlek och konstruktion. 

Fakta om handelsmarginalen

  • Handelsmarginalen är den reglerade ersättning som apoteken får när de säljer receptförskrivna läkemedel och andra varor inom läkemedelsförmånerna.
    • Handelsmarginalen utgör skillnaden mellan apotekens försäljningspris och inköpspris.
    • TLV har tidigare redovisat tre delrapporter i översynen av handelsmarginalen.
    • Översynen av handelsmarginalen kommer att avslutas under våren 2015.
  • Sedan omregleringen av apoteksmarknaden har drygt 400 nya apotek öppnats i Sverige. Nya apotek har längre öppettider och det har gjort det lättare för apotekskunderna att få tag i sina läkemedel, framför allt för dem som bor i större tätorter. Det framgår av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets rapport om det offentligas behov av läkemedel och service på apotek.

    Läs vidare »

    Bilder & Videor 2 bilder

    Kontaktpersoner 1 kontaktperson

    • Presskontakt
    • Kommunikationschef
    • maria.bjuro@tlv.se
    • 08 562 254 12

    Om TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

    Mesta möjliga hälsa för skattepengarna

    Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) är en myndighet som beslutar om vilken tandvård, vilka läkemedel och vilka förbrukningsartiklar som ska ingå i högkostnadsskydden. Vi ansvarar för apotekens handelsmarginal och regler för utbyte av läkemedel samt bedriver tillsyn. Vi arbetar för att få ut mesta möjliga hälsa för skattepengarna.

    Adress

    • TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
    • Fleminggatan 7, Box 22520
    • 104 22 Stockholm
    • Vår hemsida