Skip to main content

PRESSINBJUDAN: Prisutdelning Årets Slåttergubbe

Pressmeddelande   •   Jun 12, 2017 12:06 CEST

En av våra mest kända ängsblommor - Arnica montana, slåttergubbe.

Länsstyrelsen Värmland delar i år för sjätte gången ut priset ”Årets Slåttergubbe” till den eller de som utsetts till årets värmländska ängsbrukare. Prisutdelningen sker tisdagen den 13 juni kl. 15.00 på Residenset i Karlstad och delas ut av landshövding Kenneth Johansson.

- Vi vet att en enorm insats görs i det tysta varje år av alla dem som slår och sköter om sina ängsmarker, säger landshövding Kenneth Johansson. På så sätt bevaras både stora biologiska värden och kulturhistoriska miljöer. Det personliga engagemanget hos dessa brukare är en fantastisk tillgång för länet, som vi vill uppmärksamma och uppmuntra!

Allmänheten har under våren fått nominera sina favoriter till priset och därefter har en jury utsett årets segrare. Till juryarbetet har representanter från Länsstyrelsen, Hushållningssällskapet, Region Värmland, Naturskyddsföreningen och Värmlands Hembygdsförbund inbjudits.

Media hälsas varmt välkomna att delta vid prisutdelningen, tisdagen den 13 juni kl. 15.00 i Residenset Karlstad.

Pristagaren 2017: Avslöjas vid prisutdelningen.

Motiveringen till priset lyder: ”För att på ett förtjänstfullt sätt under många år ha skött traditionella hackslåttmarker i Värmlands län och därigenom bidragit till att bevara ängsmark och ängsbruk”.

Vi kan avslöja att årets pristagare består av tre generationer som sköter om familjens marker. Höet från ängarna ges till gårdens djur under vinterhalvåret.

Priset består av ett diplom med en torrnålsgravyr av konstnärinnan Gertrud Samén, som skapats speciellt för Årets slåttergubbe.

Kontaktperson:

Maria Sundqvist
Länsstyrelsen Värmland
maria.sundqvist@lansstyrelsen.se 
Tel: 010-224 72 74

Foton på ängsmarker och slåttergubbe finns för publicering. Kontakta Maria.

Vad är då en slåttergubbe?

Namnet på priset anspelar varken på ålder eller på kön hos de värmländska ängsbrukarna, utan på en av våra mest kända ängsblommor Arnica montana, slåttergubbe.

Fakta - gamla ängsmarker

För hundra år sedan fanns fortfarande enorma arealer blommande ängsmarker i stora delar av Värmland. I dag har nästan all gammal ängsmark antingen gjorts om till betesmark, plöjts upp till åker eller planterats igen med skog. De få traditionella ängsmarker som fortfarande finns kvar i länet är därför mycket värdefulla – ur både biologisk och kulturhistorisk synpunkt!

Varför ser ängen ut som den gör?

Ängen var under historisk tid den mark där bonden producerade sitt hö. Den traditionella skötseln gynnar många arter och detta gör att floran i en gammal välskött äng blir mycket artrik och speciell. I ängen trivs sådana växter som klarar av att växa på mager mark och som trivs i öppen, solig terräng. Det finns även många svampar och djur som är knutna till dessa miljöer.

Bevarandet kräver brukare!

Men ängsmarken finns inte utan brukare, det är den årliga skötseln som ger de höga värdena. Hävden måste därför fortsätta för att värdena ska finnas kvar. Samtidigt är medelåldern hög bland många av våra allra flitigaste ängsbrukare. Vi behöver alltså få fram en ny generation brukare till våra värmländska ängar. Det är en riktigt stor utmaning inför framtiden!

Skötsel av en traditionell äng

För att ängen ska behålla sina värden måste den skötas kontinuerligt.

På våren:

● Fagning - nedfallna löv och kvistar städas bort från ängen

På sensommaren, vanligen mellan mitten av juli och mitten av augusti:

● Slåtter - ängen slås med skärande redskap som lie, motormanuell slåtterbalk eller traktorburen slåtterbalk.

● Höet torkas - det slagna höet får ligga kvar några dagar, så att fröna hinner släppa.

● Höet samlas in - slutligen fraktas höet bort från ängen

Om Länsstyrelsen
Vi är riksdagens och regeringens länk till och från Värmland. Vi för länets talan och samtidigt arbetar vi för att nationella beslut får ett så bra genomslag som möjligt i länet.