Jzjbgg5yod9mooajilxh

Översyn av skoteråkning i förbudsområden i Västerbottensfjällen

Pressmeddelanden   •   2014-12-18 17:08 CET

Mer än 8 mil nya statliga leder, fast datum för majförbudet och förtydligande av var ortsbor får köra. Det är några delar i ett nytt beslut om skoterkörning inom förbudsområden i Västerbottensfjällen som börjar gälla 1 januari 2015.

Cvclgdcfhoemoqmkzt3t

”Resekurage” ska stoppa sexuell exploatering av barn utomlands

Pressmeddelanden   •   2014-12-16 09:03 CET

På uppdrag av regeringen genomför landets länsstyrelser i samarbete med polisen och den ideella organisationen World Childhood Foundation informationskampanjen Resekurage. Resekurage riktar sig främst till personer som ska fira jul utomlands, och syftet är att få fler att tipsa polisen om svenskar som exploaterar barn sexuellt.

Media-no-image

11,3 miljoner kronor till fiberanläggningar i Västerbotten

Pressmeddelanden   •   2014-12-11 09:58 CET

Områdena kring Stalon-Dikanäs och Klimpfjäll kommer att få en bättre mer robust IT-infrastruktur. 11,3 miljoner kronor betalas ut från Post- och telestyrelsen till Länsstyrelsen och pengarna ska användas till att anlägga två fiberanläggningar.

Allt fler näringar är idag helt beroende av fungerande IT-infrastruktur och därför ökar också kraven på robusthet i näten. Syftet med de åtgärder som nu ska genomföras är att bidra till ökad robusthet och säkerhet inom det fasta och mobila nätet genom att finansiera en redundant förbindelse som ska säkerställa nätens funktionalitet vid störningar och avbrott. Länsstyrelsen Västerbotten har tillsammans med kommunerna, AC Net och Region Västerbotten arbetat för att skapa robust infrastruktur för elektroniska kommunikationer i denna del av länet.  

Stalon Dikanäs

Kommunerna Åsele, Dorotea, Vilhelmina, Storuman och Sorsele har sedan 2010 haft ett omfattande samarbete kallat ”Fjällräddningen” för att åstadkomma ett kraftfullt, redundant optisk fibernät till fjällorterna i respektive kommun. På grund av de stora avstånden och begränsade medel har det inte varit möjligt att bygga säkra redundanta bredbandsnät i fjälldalarna väster om Inlandsbanan.

Lösningar har i de flesta fall bestått av dyra separata kommunspecifika återvändsgränder i form av radiolänkar in i fjälldalarna. I den revidering som gjordes under 2012 av ”Fjällräddningen” gjordes en förnyad bedömning av vilka återstående nätdelar som var viktigast och där hamnade sträckan Stalon – Dikanäs högt. Sträckan ansågs mycket viktig för att åstadkomma sammanhängande fiber från Dorotea och Vilhelmina via Stalon – Dikanäs till Slussfors och därigenom redundans i området.  

Klimpfjäll – länsgränsen mellan Jämtland och Västerbotten

Denna åtgärd handlar om att knyta ihop fibernät i Västerbotten med fibernät i västra Jämtland. I dagsläget finns det fiber fram till Klimpfjäll och i Jämtland pågår en förläggning av fiber fram till länsgränsen mellan Jämtland och Västerbotten. Den planerade fibersträckningen i Västerbotten är en förutsättning för att skapa en ”ring” av fiber i denna del av såväl Jämtland som Västerbotten. Åtgärden ger möjlighet till redundans för stora delar av redan utbyggt fibernät i respektive län.  

Under hösten 2013 drabbade ett antal stormar bland annat Jämtland och Västerbotten. Effekterna på elektronisk kommunikation blev på vissa platser omfattande då såväl fasta som mobila kommunikationsnät, radio och TV-utsändningar samt radiosystem för ledning slogs ut till följd av störningar i elförsörjning. Till detta kom stormskador på infrastrukturen för elektronisk kommunikation.  

– Genom denna åtgärd är vi bättre föreberedda för liknande händelser i framtiden med ett mindre sårbart nät för elektronisk kommunikation, säger Mikael Bergström, kommunikationsdirektör vid Länsstyrelsen Västerbotten.

Upphandlingen och arbetet ska genomföras och avslutas under 2015.    

För mer information kontakta:

Mikael Bergström
Regional tillväxt
010-225 44 75
070-878 82 64
mikael.bergström@lansstyrelsen.se  

Jörgen Boman
Kommunikationschef
Länsstyrelsen Västerbotten
070-669 00 10
jorgen.boman@lansstyrelsen.se

Länsstyrelsen är en statlig myndighet som finns nära människorna i Västerbottens län. Vårt uppdrag är att arbeta för en utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor går hand i hand. Vi arbetar för en hållbar utveckling i länet.

Områdena kring Stalon-Dikanäs och Klimpfjäll kommer att få en bättre mer robust IT-infrastruktur. 11,3 miljoner kronor betalas ut från Post- och telestyrelsen till Länsstyrelsen och pengarna ska användas till att anlägga två fiberanläggningar.

Läs vidare »
Media-no-image

Problemen kring kontanthantering ökar

Pressmeddelanden   •   2014-12-01 09:41 CET

Utvecklingen mot ett samhälle där användning av kontanter minskar fortsätter att skapa problem. Detta gäller särskilt för personer som är äldre och funktionsnedsatta men även för föreningsaktiva och företagare som hanterar kontanter.

För sjätte året i rad rapporterar länsstyrelserna till regeringen om problemen som finns med att ta ut och sätta in kontanter, betala räkningar och att sätta in företags och föreningars dagskassor på bankkonto.

- Problemen bottnar i att det blir allt längre till banker som hanterar kontanter, att det finns brister i kapaciteten och utbyggnaden av mobil- och bredbandsnäten och att det finns människor som av olika skäl ställs utanför det digitala samhället. Dessutom tar beteendeförändringar tid, förklarar Christina Rehnberg, nationell samordnare för länsstyrelsernas betaltjänstuppdrag.  

Länsstyrelserna har initierat olika insatser för att försöka förbättra tillgången till betaltjänster i samhället. Till exempel upprättande av betaltjänstombud, wifi-zoner, pilotprojekt för att testa lösningar för föreningslivet och dialoger med kommunrepresentanter för att hitta lösningar för t.ex. hemtjänstpersonal som förväntas hjälpa äldre med betaltjänster.

- Det tar tid att hitta lösningar som fungerar och det krävs samverkan mellan många olika parter, menar Christina Rehnberg.  

Länsstyrelsen i Västerbottens bedömning är att tillgången till grundläggande betaltjänster i Västerbotten inte fullt ut motsvarar samhällets behov. Även om det finns minst en bank med kontanthantering, en deponi och en uttagsautomat i varje kommun kan avstånden kan skilja upp till 12 mil.

Vissa grupper i samhället påverkas mer av den bristande tillgången till grundläggande betaltjänster. Det är främst funktionsnedsatta och äldre som har svårt att anpassa sig till det utbud som finns idag och upplever svårigheter hitta en anpassad eller kostnadseffektiv lösning för det egna behovet. Även företag och föreningar som vill ersätta eller komplettera sina betalmöjligheter upplever liknande svårigheter. Därför anser Länsstyrelsen Västerbotten att fler betaltningsalternativ borde finnas för dessa grupper. Ett annat återstående problem är vid högsäsonger där betalinfrastrukturen slås ut av överbelastning.

- En ort med ett hundratal bosatta har en väl fungerande infrastruktur vid lågsäsonger, men saknar kapacitet att förse tusentals besökare med samma betalservice, något som direkt påverkar ortens näringsliv, säger processledaren Elisabeth Karlsson på Länsstyrelsen i Västerbotten.  

Mer information finns i länsstyrelsernas gemensamma bevakningsrapport för 2014.

Kontaktinformation Länsstyrelsen Västerbotten:

Elisabeth Karlsson
Processledare för grundläggande betaltjänster
010-225 44 86
elisabeth.a.karlsson@lansstyrlesen.se

Har du frågor som gäller hela landet och årsrapporten som helhet kan du vända dig till:

Christina Rehnberg
nationell samordnare                     
010-22 50 383
christina.rehnberg@lansstyrelsen.se

Länsstyrelsen är en statlig myndighet som finns nära människorna i Västerbottens län. Vårt uppdrag är att arbeta för en utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor går hand i hand. Vi arbetar för en hållbar utveckling i länet.

Utvecklingen mot ett samhälle där användning av kontanter minskar fortsätter att skapa problem. Detta gäller särskilt för personer som är äldre och funktionsnedsatta men även för föreningsaktiva och företagare som hanterar kontanter.

Läs vidare »
Media-no-image

Jämställdhet i skogssektorn diskuteras på nationell konferens

Pressmeddelanden   •   2014-11-25 08:28 CET

– Genom att kombinera praktisk kunskap om skogssektorn med genusvetenskap vill vi hitta konkreta vägar framåt mot en jämställd skogssektor, säger Monica Forsman, jämställdhetsdirektör på Länsstyrelsen Västerbotten.

Skogsriket Västerbotten står för ett av seminarierna under den ­nationella genusforskarkonferensen g14 i Umeå. Under rubriken ”Skogssektorn – en framtidsbransch i utveckling” diskuteras bilden av branschen och hur aktörerna tillsammans kan utveckla hållbara strategier för ett framgångsrikt jämställdhetsarbete.

– För att säkra framtida kompetens och arbetskraft behövs rekrytering från hela befolkningen. Aktörerna inom skogssektorn måste jobba tillsammans för att bryta den traditionella bilden av skogsbranschen som en arbetsplats bara för män, säger Pär Lärkeryd, vd för Norra skogsägarna och en av deltagarna i panelsamtalet.

Flera konkreta exempel

Flera exempel på jämställdhetsarbete inom skogssektorn från näringsliv, myndigheter och akademi kommer att presenteras under sessionen på g14. Syftet är att lyfta fram pågående satsningar och diskutera hur aktörerna gemensamt kan gå vidare.

– Det ska vara lika självklart för både kvinnor och män att äga och bruka skog, jobba eller driva företag i skogssektorn. Det handlar i grunden om makt, möjligheten att forma samhället och sitt eget liv, säger Monica Forsman.

Pressinbjudan:
Skogssektorn - en framtidsbransch i utveckling

Media hälsas välkomna att delta under hela passet.

Tid: onsdag 26 november, 15.00–16.30

Plats: Tonsalen, Folkets hus Umeå

Medverkande:

Pär Lärkeryd, Norra Skogsägarna

Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet

Staffan Norin, Skogsstyrelsen

Monica Forsman, Länsstyrelsen Västerbotten

Maria Hedblom, Skogstekniska Klustret

Linda Nyström, Martinsons

Helena Österlind, Klabböle konsult

Bakgrund

Skogstillgångarna i Sverige utgör en stor del av landets ekonomi. Skogsnäringen sysselsätter 100 000 personer, varav 84 procent är män, vilket gör skogssektorn till en av de mest könssegregerade branscherna i Sverige. Bilden av att skogsarbete är tungt och krävande hänger kvar, men idag är skogssektorn till stor del en kunskapsbransch med stort rekryteringsbehov.

Sedan 2010 har skogsnäringen, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen Västerbotten arbetat aktivt för att förändra mansdominansen i skogssektorn. Grunden är den jämställdhetsstrategi som togs fram 2011. Arbetet har sedan fortsatt i Skogsriket Västerbotten som består av Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, skogsföretag och branschorganisationer. Jämställdhet är ett av de utpekade fokusområdena i Skogsriket Västerbotten.

Fakta g14

g14 är en genusforskarkonferens och ett samverkansarrangemang mellan akademi och praktiker, universitetet, Umeå kommun och Länsstyrelsen Västerbotten. Eftersom genusforskning, aktivism, kulturarbete, och praktiskt jämställdhetsarbete bedrivs i skilda miljöer har gemensamma mötesplatser av den här typen efterfrågats. Konferensen syftar till att utbyta kunskaper mellan fälten för att stärka både praktik och forskning. Målet med konferensen är att sätta mötet, samtalet och dialogen i centrum. 

Arrangörer: Umeå centrum för genusstudier vid Umeå universitet, Nationella sekretariatet för genusforskning, Sveriges Genusforskarförbund. Konferensen genomförs i samarbete med Umeå kommun och Länsstyrelsen Västerbotten.

För mer information kontakta:

Monica Forsman
Jämställdhetsdirektör
010-2254316
070-3837148
monica.forsman@lansstyrelsen.se

Presskontakt
Emma Johansson
Kommunikatör, Länsstyrelsen Västerbotten
072-223 15 04
emma.e.johansson@lansstyrelsen.se

Länsstyrelsen är en statlig myndighet som finns nära människorna i Västerbottens län. Vårt uppdrag är att arbeta för en utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor går hand i hand. Vi arbetar för en hållbar utveckling i länet.

– Genom att kombinera praktisk kunskap om skogssektorn med genusvetenskap vill vi hitta konkreta vägar framåt mot en jämställd skogssektor, säger Monica Forsman, jämställdhetsdirektör på Länsstyrelsen Västerbotten.

Läs vidare »
Media-no-image

Om en vecka drar Sveriges mäktigaste konferens igång!

Pressmeddelanden   •   2014-11-21 09:46 CET

Över 300 forskare, aktivister, kultur- och jämställdhetsarbetare kommer till Umeå för Att utmana makten. 26-28 november pågår Sveriges största genusforskarkonferens - g14. I år kommer begreppet makt utmanas och diskuteras i förhållande till arbetsmarknad, skogssektor, samisk feminism, hushållsarbete, kropp, litteratur, antirasistisk forskning, bland mycket annat.

– g14 är en återkommande nationell konferens om svensk genusforskning. I år, när Umeå är kulturhuvudstad, har turen kommit till Umeå universitet att arrangera den. Passande nog har temat, "Att utmana makten/Challenging power" funnits med som ett feministiskt och genusvetenskapligt projekt under hela kulturhuvudstadsåret. Konferensen kan därmed ses som en slags avslutning och avrundning på en rad arrangemang och initiativ som genomförts, säger Kerstin Alnebratt, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning.

Intresset för g14 har varit stort. Över 60 olika programpunkter kommer att presenteras i form av workshops, rundabordssamtal, panelsamtal och forskningspresentationer.

Årets konferens kretsar kring ledorden makt, kunskap och kritik. Vad är makt? Vem utövar makt och hur kan makt utmanas på olika arenor? Vad innebär feministisk kunskap? Hur bidrar genusvetenskapen till kritiska granskningar och problematiseringar, både inom akademin och i samhället? Frågorna ställs i relation till arbetsmarknad, sjukvård, skola, miljö, kultur, politik, konst, med mera.

Ett axplock ur programmet

Inför lif eller död? 1010 år av samisk feministisk kamp, Genusforskning om jämställdhet i mansdominerade organisationer, Mediers känsla för kön – feministisk medieforskning, Vad har genus med miljö att göra?, Könad arbetskraftsmigration mellan Nordöstra Thailand och Västerbottens inland, Innovationspolitikens genusstrukturer, Feministisk kamp i tider av politiska bakslag, Legal requirements and gender balance in company boards, Rummets makt – om normer i skolpraktikens olika rum, Att utmana makten inom sport och idrott, Power, feminist knowledge production and emancipation.

Andra spännande teman på konferensen är mäns våld mot samiska kvinnor, kärlek som växande forskningsområde, rasism och antirasistisk forskning.

Se programboken: http://bit.ly/1AmrNyi

För mer information kontakta:

Monica Forsman
Jämställdhetsdirektör
monica.forsman@lansstyrelsen.se
010-2254316

Jörgen Boman
Kommunikationschef
jorgen.boman@lansstyrelsen.se
010-225 42 37 070-669 00 10

Länsstyrelsen är en statlig myndighet som finns nära människorna i Västerbottens län. Vårt uppdrag är att arbeta för en utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor går hand i hand. Vi arbetar för en hållbar utveckling i länet.

Över 300 forskare, aktivister, kultur- och jämställdhetsarbetare kommer till Umeå för Att utmana makten. 26-28 november pågår Sveriges största genusforskarkonferens - g14. I år kommer begreppet makt utmanas och diskuteras i förhållande till arbetsmarknad, skogssektor, samisk feminism, hushållsarbete, kropp, litteratur, antirasistisk forskning, bland mycket annat.

Läs vidare »
Media-no-image

Kräftpesten i Ume- och Vindelälven är över

Pressmeddelanden   •   2014-11-21 08:24 CET

Det finns inga tecken på att kräftpesten som tidigare konstaterats i Ume- och Vindelälven finns kvar. Därför förlängs inte beslutet som förklarar området som smittat.

– Vi kan varken hitta kräftor eller spår av sporer från den svamporganism som orsakar kräftpest. Därför ser vi ingen anledning att förlänga beslutet, säger Stefan Larsson, Länsstyrelsen Västerbotten, som varit ansvarig för undersökningarna.  

I och med att Länsstyrelsen häver beslutet upphör också restriktionerna som gällt i området från och med årsskiftet.  

Fleråriga undersökningar

Länsstyrelsen har provfiskat platser i området under tre år utan att varken flod- eller signalkräftor fångats. Friska flodkräftor har också hållits i burar i älven vid två olika tillfällen. Under 2014 har dessutom friska kräftor inhysts i speciella tråg som tar in vatten från älven i Norrfors laxodling.  

– Varken kräftorna i burarna eller de som hållits i odlingen har smittats av kräftpest, säger Stefan Larsson.  

Hopp om överlevande flodkräftor

– Förhoppningsvis finns det överlevande flodkräftor kvar i området som kan bygga upp en livskraftig stam igen. Men det kommer troligtvis att ta många år. Stödutsättningar av friska flodkräftor skulle kunna skynda på processen, men det är mycket kostsamt och inget som Länsstyrelsen har medel till och kommer att prioritera nu, berättar Stefan Larsson.

Orsaken till att kräftpesten spridits i området är Nordamerikanska signakräftor som sannorlikt satts ut i älven. Signalkräftorna är spridare av sjukdomen som innebär att inhemska flodkräftor dör.  

– Allra viktigast för att långsiktigt behålla en livskraftig stam av flodkräfta i Ume- och Vindelälven är att sprida kunskapen om att det i Västerbotten är helt förbjudet att sätta ut signalkräftor, säger Stefan Larsson.  

Bakgrund

Under 2011 konstaterades kräftpest i nedre Umeälven. Detta var det första konstaterade fallet av kräftpest i Västerbotten, och det nordligaste någonsin i Sverige. I och med pestutbrottet slogs ett av Norrlands bästa bestånd av flodkräftor ut. Detta föranledde Länsstyrelsen att besluta området från havet till Norrfors regleringsdamm i Umeälven för kräftpestsmittat. Med detta beslut följde förbud mot att fånga, saluhålla, sälja eller köpa kräftor samt att transportera okokta kräftor liksom förbud mot att flytta redskap (båtar, fiskeredskap etc) till någon annan sjö eller något annat vattendrag inom området eller ut ur området utan föregående desinficering.  

Området utökades under 2012 till att gälla till Vännforsen i Vindelälven, efter det att en analyserad kräfta från Spöland visat sig vara kräftpestsmittad. Beslutet förlängdes under 2013 till den 31 december 2014.  

Kräftpest

Sjukdomen kräftpest orsakas av en parasitisk svamp som är specifik för sötvattenslevande storkräftor. Kräftpestsvampen angriper både vår inhemska flodkräfta och den från Nordamerika införda signalkräftan. Flodkräftan dör av angreppet medan signalkräftan är mer motståndskraftig och överlever i de flesta fall, och fortsätter att vara smittbärare. Därför orsakas majoriteten av utbrotten av att smittade signalkräftor förflyttas av människor, vilket också är den troligaste orsaken till utbrottet i Ume- och Vindelälven. Sannolikt har signalkräftor satts ut älven eller i något vatten som mynnar i älven, i okunskap om de allvarliga följderna för flodkräftan. Dock har inte någon signalkräfta hittats i området vid de undersökningar som genomförts.

För mer information kontakta:

Stefan Larsson
Naturvårdsenheten
stefan.s.larsson@lansstyrelsen.se
010-225 44 40

Länsstyrelsen är en statlig myndighet som finns nära människorna i Västerbottens län. Vårt uppdrag är att arbeta för en utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor går hand i hand. Vi arbetar för en hållbar utveckling i länet.

Det finns inga tecken på att kräftpesten som tidigare konstaterats i Ume- och Vindelälven finns kvar. Därför förlängs inte beslutet som förklarar området som smittat.

Läs vidare »
Media-no-image

Lodjursstammen i Västerbotten minskar

Pressmeddelanden   •   2014-11-18 11:15 CET

Länsstyrelsens årliga rovdjursinventering är avslutad. Resultatet visar bland annat att lodjursstammen minskar kraftigt.

Järvpopulationen håller sig på en stabil nivå. Det har också varit ett positivt år för kungsörnarna med flertalet lyckade häckningar. Fem olika vargindivider bedöms ha rört sig i länet vid olika tillfällen.

Länsstyrelsens slutrapport om säsongens rovdjursinventeringar skickas nu till Naturvårdsverket och Sametinget.

Lodjuren minskar kraftigt

– Tidigare har lodjursstammen uppgått till närmare 200 djur, men förmodligen har den minskat något. Under inventeringarna konstaterades endast 14 familjegrupper av lodjur i Västerbotten, det vill säga honor med en eller flera ungar. En familjegrupp har rört sig i både Västerbotten och Västernorrland. Totalsumman blir därför 13,5 föryngringar av lodjur för Västerbottens del, berättar Linda Backlund, rovdjursförvaltare på Länsstyrelsen. 

Spårförhållandena under inventeringsperioden tidvis varit mycket svåra och bytestillgången i form av smågnagare låg.

– Det kan ha påverkat slutresultatet men samtidigt har vi under de senaste åren haft som mål att minska lodjursstammen i länet och därför haft en hög avskjutning. Förmodligen speglas det i resultatet, konstaterar Linda Backlund. 

Järvpopulationen stabil

I år konstaterades att 28 föryngringar av järv berörde Västerbotten. Allt fler föryngringar konstateras i skogslandet och i år dokumenterades en föryngring ända ned mot Lycksele. Järvstammen uppgår till cirka 150 individer.

– Två föryngringar delas med Norrbotten och en med Jämtland. En föryngring konstaterades även på norsk sida men låg så nära gränsen att den ändå räknas till länets resultat. Slutsiffran blir då 28 järvföryngringar för Västerbotten, säger Linda Backlund.

Parallellt med lyeinventeringen genomförs också en inventering baserad på DNA. 284 spillningsprover insamlades under årets inventering och totalt sett har 71 olika individer identifierats.

Ökat antal kungsörnshäckningar

Årets resultat visar att 97 revir var besatta av kungsörn och 45 av paren lyckades med sina häckningar. Det resulterade i 51 kläckta ungar varav 40 ringmärktes och 10 försågs med radiosändare. Endast två häckningar misslyckades. Kungsörnsstammen i Västerbotten uppskattas till ca 280 individer.

– Det var ett relativt bra år för kungsörnarna. Vi hoppas på en fortsatt uppgång nästa år så att ungproduktionen, som varit mycket låg under de senaste åren, kan komma igång igen, säger Linda Backlund.

Vargar på genomfart

– Länsstyrelsen bedömer att minst fem olika vargindivider har rört sig i länet under inventeringsperioden. Samtliga observationer förutom vargarna i Junselereviret rörde ensamma vargar. Spillning, som behövs för att göra DNA-analys, har inte hittats från alla observationer, därför är siffran något osäker, enligt Linda Backlund. 

En okänd varg kvalitetssäkrades under mitten av december förra året i Bygdeå, Bygdsiljum och Kålaboda. Därefter uppehöll sig en varg från det norska Litjenna-reviret strax väster om Lycksele, mellan Kattisavan och Vormsele, i början av februari. I mitten av mars identifierades ytterligare en skandinavisk varg, den här gången i trakterna mellan Robertsfors och Bygdsiljum. Den vargen kom från det svenska Nora-reviret.

Junselereviret bedöms vara kvar även detta år och vargarna där var fortfarande den östliga vargtiken som etablerade reviret under hösten 2012, samt en ny hane som härstammade från det svenska Siljansreviret. Inga kvalitetssäkrade observationer har dock genomförts och inga vargrivna renar har dokumenterats i reviret sedan den 10 februari, trots flera omfattande sökinsatser. I dagsläget är det osäkert om vargarna fortfarande är kvar i reviret.

Under senare delen av sommaren vandrade en sändarförsedd varghane från det norska reviret Julussa genom länet. Vargen vandrade genom nästan hela renskötselområdet mer eller mindre obemärkt och befinner sig sedan mitten av augusti i Finland.

Mer information

Mer information om rovdjur och rovdjursinventering finns på Länsstyrelsens webbplats

Där finns också inventeringsrapporten i sin helhet

Mer information om rennäring finns på Sametingets webbplats

För mer information kontakta:

Linda Backlund
rovdjursförvaltare
linda.backlund@lansstyrelsen.se
10-22 54 416

Michael Schneider
rovdjursansvarig
michael.schneider@lansstyrelsen.se
010-22 54 450

Länsstyrelsen är en statlig myndighet som finns nära människorna i Västerbottens län. Vårt uppdrag är att arbeta för en utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor går hand i hand. Vi arbetar för en hållbar utveckling i länet.

Länsstyrelsens årliga rovdjursinventering är avslutad. Resultatet visar bland annat att lodjursstammen minskar kraftigt.

Läs vidare »
Ihyxcwglvhjb1rzxujgv

Ny i Sverige – vilken service finns i kommunen?

Pressmeddelanden   •   2014-11-10 11:04 CET

Att hitta rätt och användbar information om landets kommuner kan vara svårt för den som är ny i Sverige. Nu har länsstyrelsernas gemensamma portal för samhällsinformation till nyanlända utvecklats. Alla Sveriges 290 kommuner finns presenterade tillsammans med en praktisk servicekarta.

Qdeckvhqyng2x3n6qrhk

Två nya naturreservat i Västerbotten

Pressmeddelanden   •   2014-11-05 15:16 CET

Länsstyrelsen Västerbotten har beslutat att bilda två nya naturreservat, Rödmossamyran i Norsjö kommun och Kronberget i Vännäs kommun.

Kontaktpersoner 5 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kommunikationschef och presskontakt
  • gpumzsktolqecljotfrgen.borskoman@lfkbhansstyajrelsen.sazqchbe
  • 070-669 00 10

  • Presskontakt
  • Kommunikatör
  • robert.klingbert@lansstyrelsen.se

  • Presskontakt
  • Kommunikatör
  • emmarr.e.johanssondn@lanetiessrjtyrhwcegrelstjqhcpzxen.se
  • 072-223 15 04

  • Presskontakt
  • Webbansvarig kommunikatör
  • jonas.mattebo@lansstyrelsen.se
  • +46 73 844 73 74

Om Länsstyrelsen Västerbotten

Vår vision: Tillsammans gör vi det hållbara möjligt!

Länsstyrelsen är en statlig myndighet som finns nära människorna i Västerbottens län. Vi är en viktig länk mellan människor och kommuner å ena sidan och regering, riksdag och centrala myndigheter å den andra. Landshövding Magdalena Andersson är chef för Länsstyrelsen och har i uppdrag att följa utvecklingen och informera regeringen om länets behov.

Vårt uppdrag är att arbeta för en utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor går hand i hand. Målet är en ren livsmiljö, en stabil arbetsmarknad samt ett gott liv för invånarna. Vi arbetar för en hållbar utveckling i länet.

Adress

  • Länsstyrelsen Västerbotten
  • Storgatan 71b
  • 901 86 Umeå
  • Vår hemsida