Media-no-image

Om en vecka drar Sveriges mäktigaste konferens igång!

Pressmeddelanden   •   2014-11-21 09:46 CET

Över 300 forskare, aktivister, kultur- och jämställdhetsarbetare kommer till Umeå för Att utmana makten. 26-28 november pågår Sveriges största genusforskarkonferens - g14. I år kommer begreppet makt utmanas och diskuteras i förhållande till arbetsmarknad, skogssektor, samisk feminism, hushållsarbete, kropp, litteratur, antirasistisk forskning, bland mycket annat.

– g14 är en återkommande nationell konferens om svensk genusforskning. I år, när Umeå är kulturhuvudstad, har turen kommit till Umeå universitet att arrangera den. Passande nog har temat, "Att utmana makten/Challenging power" funnits med som ett feministiskt och genusvetenskapligt projekt under hela kulturhuvudstadsåret. Konferensen kan därmed ses som en slags avslutning och avrundning på en rad arrangemang och initiativ som genomförts, säger Kerstin Alnebratt, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning.

Intresset för g14 har varit stort. Över 60 olika programpunkter kommer att presenteras i form av workshops, rundabordssamtal, panelsamtal och forskningspresentationer.

Årets konferens kretsar kring ledorden makt, kunskap och kritik. Vad är makt? Vem utövar makt och hur kan makt utmanas på olika arenor? Vad innebär feministisk kunskap? Hur bidrar genusvetenskapen till kritiska granskningar och problematiseringar, både inom akademin och i samhället? Frågorna ställs i relation till arbetsmarknad, sjukvård, skola, miljö, kultur, politik, konst, med mera.

Ett axplock ur programmet

Inför lif eller död? 1010 år av samisk feministisk kamp, Genusforskning om jämställdhet i mansdominerade organisationer, Mediers känsla för kön – feministisk medieforskning, Vad har genus med miljö att göra?, Könad arbetskraftsmigration mellan Nordöstra Thailand och Västerbottens inland, Innovationspolitikens genusstrukturer, Feministisk kamp i tider av politiska bakslag, Legal requirements and gender balance in company boards, Rummets makt – om normer i skolpraktikens olika rum, Att utmana makten inom sport och idrott, Power, feminist knowledge production and emancipation.

Andra spännande teman på konferensen är mäns våld mot samiska kvinnor, kärlek som växande forskningsområde, rasism och antirasistisk forskning.

Se programboken: http://bit.ly/1AmrNyi

För mer information kontakta:

Monica Forsman
Jämställdhetsdirektör
monica.forsman@lansstyrelsen.se
010-2254316

Jörgen Boman
Kommunikationschef
jorgen.boman@lansstyrelsen.se
010-225 42 37 070-669 00 10

Länsstyrelsen är en statlig myndighet som finns nära människorna i Västerbottens län. Vårt uppdrag är att arbeta för en utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor går hand i hand. Vi arbetar för en hållbar utveckling i länet.

Över 300 forskare, aktivister, kultur- och jämställdhetsarbetare kommer till Umeå för Att utmana makten. 26-28 november pågår Sveriges största genusforskarkonferens - g14. I år kommer begreppet makt utmanas och diskuteras i förhållande till arbetsmarknad, skogssektor, samisk feminism, hushållsarbete, kropp, litteratur, antirasistisk forskning, bland mycket annat.

Läs vidare »
Media-no-image

Kräftpesten i Ume- och Vindelälven är över

Pressmeddelanden   •   2014-11-21 08:24 CET

Det finns inga tecken på att kräftpesten som tidigare konstaterats i Ume- och Vindelälven finns kvar. Därför förlängs inte beslutet som förklarar området som smittat.

– Vi kan varken hitta kräftor eller spår av sporer från den svamporganism som orsakar kräftpest. Därför ser vi ingen anledning att förlänga beslutet, säger Stefan Larsson, Länsstyrelsen Västerbotten, som varit ansvarig för undersökningarna.  

I och med att Länsstyrelsen häver beslutet upphör också restriktionerna som gällt i området från och med årsskiftet.  

Fleråriga undersökningar

Länsstyrelsen har provfiskat platser i området under tre år utan att varken flod- eller signalkräftor fångats. Friska flodkräftor har också hållits i burar i älven vid två olika tillfällen. Under 2014 har dessutom friska kräftor inhysts i speciella tråg som tar in vatten från älven i Norrfors laxodling.  

– Varken kräftorna i burarna eller de som hållits i odlingen har smittats av kräftpest, säger Stefan Larsson.  

Hopp om överlevande flodkräftor

– Förhoppningsvis finns det överlevande flodkräftor kvar i området som kan bygga upp en livskraftig stam igen. Men det kommer troligtvis att ta många år. Stödutsättningar av friska flodkräftor skulle kunna skynda på processen, men det är mycket kostsamt och inget som Länsstyrelsen har medel till och kommer att prioritera nu, berättar Stefan Larsson.

Orsaken till att kräftpesten spridits i området är Nordamerikanska signakräftor som sannorlikt satts ut i älven. Signalkräftorna är spridare av sjukdomen som innebär att inhemska flodkräftor dör.  

– Allra viktigast för att långsiktigt behålla en livskraftig stam av flodkräfta i Ume- och Vindelälven är att sprida kunskapen om att det i Västerbotten är helt förbjudet att sätta ut signalkräftor, säger Stefan Larsson.  

Bakgrund

Under 2011 konstaterades kräftpest i nedre Umeälven. Detta var det första konstaterade fallet av kräftpest i Västerbotten, och det nordligaste någonsin i Sverige. I och med pestutbrottet slogs ett av Norrlands bästa bestånd av flodkräftor ut. Detta föranledde Länsstyrelsen att besluta området från havet till Norrfors regleringsdamm i Umeälven för kräftpestsmittat. Med detta beslut följde förbud mot att fånga, saluhålla, sälja eller köpa kräftor samt att transportera okokta kräftor liksom förbud mot att flytta redskap (båtar, fiskeredskap etc) till någon annan sjö eller något annat vattendrag inom området eller ut ur området utan föregående desinficering.  

Området utökades under 2012 till att gälla till Vännforsen i Vindelälven, efter det att en analyserad kräfta från Spöland visat sig vara kräftpestsmittad. Beslutet förlängdes under 2013 till den 31 december 2014.  

Kräftpest

Sjukdomen kräftpest orsakas av en parasitisk svamp som är specifik för sötvattenslevande storkräftor. Kräftpestsvampen angriper både vår inhemska flodkräfta och den från Nordamerika införda signalkräftan. Flodkräftan dör av angreppet medan signalkräftan är mer motståndskraftig och överlever i de flesta fall, och fortsätter att vara smittbärare. Därför orsakas majoriteten av utbrotten av att smittade signalkräftor förflyttas av människor, vilket också är den troligaste orsaken till utbrottet i Ume- och Vindelälven. Sannolikt har signalkräftor satts ut älven eller i något vatten som mynnar i älven, i okunskap om de allvarliga följderna för flodkräftan. Dock har inte någon signalkräfta hittats i området vid de undersökningar som genomförts.

För mer information kontakta:

Stefan Larsson
Naturvårdsenheten
stefan.s.larsson@lansstyrelsen.se
010-225 44 40

Länsstyrelsen är en statlig myndighet som finns nära människorna i Västerbottens län. Vårt uppdrag är att arbeta för en utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor går hand i hand. Vi arbetar för en hållbar utveckling i länet.

Det finns inga tecken på att kräftpesten som tidigare konstaterats i Ume- och Vindelälven finns kvar. Därför förlängs inte beslutet som förklarar området som smittat.

Läs vidare »
Media-no-image

Lodjursstammen i Västerbotten minskar

Pressmeddelanden   •   2014-11-18 11:15 CET

Länsstyrelsens årliga rovdjursinventering är avslutad. Resultatet visar bland annat att lodjursstammen minskar kraftigt.

Järvpopulationen håller sig på en stabil nivå. Det har också varit ett positivt år för kungsörnarna med flertalet lyckade häckningar. Fem olika vargindivider bedöms ha rört sig i länet vid olika tillfällen.

Länsstyrelsens slutrapport om säsongens rovdjursinventeringar skickas nu till Naturvårdsverket och Sametinget.

Lodjuren minskar kraftigt

– Tidigare har lodjursstammen uppgått till närmare 200 djur, men förmodligen har den minskat något. Under inventeringarna konstaterades endast 14 familjegrupper av lodjur i Västerbotten, det vill säga honor med en eller flera ungar. En familjegrupp har rört sig i både Västerbotten och Västernorrland. Totalsumman blir därför 13,5 föryngringar av lodjur för Västerbottens del, berättar Linda Backlund, rovdjursförvaltare på Länsstyrelsen. 

Spårförhållandena under inventeringsperioden tidvis varit mycket svåra och bytestillgången i form av smågnagare låg.

– Det kan ha påverkat slutresultatet men samtidigt har vi under de senaste åren haft som mål att minska lodjursstammen i länet och därför haft en hög avskjutning. Förmodligen speglas det i resultatet, konstaterar Linda Backlund. 

Järvpopulationen stabil

I år konstaterades att 28 föryngringar av järv berörde Västerbotten. Allt fler föryngringar konstateras i skogslandet och i år dokumenterades en föryngring ända ned mot Lycksele. Järvstammen uppgår till cirka 150 individer.

– Två föryngringar delas med Norrbotten och en med Jämtland. En föryngring konstaterades även på norsk sida men låg så nära gränsen att den ändå räknas till länets resultat. Slutsiffran blir då 28 järvföryngringar för Västerbotten, säger Linda Backlund.

Parallellt med lyeinventeringen genomförs också en inventering baserad på DNA. 284 spillningsprover insamlades under årets inventering och totalt sett har 71 olika individer identifierats.

Ökat antal kungsörnshäckningar

Årets resultat visar att 97 revir var besatta av kungsörn och 45 av paren lyckades med sina häckningar. Det resulterade i 51 kläckta ungar varav 40 ringmärktes och 10 försågs med radiosändare. Endast två häckningar misslyckades. Kungsörnsstammen i Västerbotten uppskattas till ca 280 individer.

– Det var ett relativt bra år för kungsörnarna. Vi hoppas på en fortsatt uppgång nästa år så att ungproduktionen, som varit mycket låg under de senaste åren, kan komma igång igen, säger Linda Backlund.

Vargar på genomfart

– Länsstyrelsen bedömer att minst fem olika vargindivider har rört sig i länet under inventeringsperioden. Samtliga observationer förutom vargarna i Junselereviret rörde ensamma vargar. Spillning, som behövs för att göra DNA-analys, har inte hittats från alla observationer, därför är siffran något osäker, enligt Linda Backlund. 

En okänd varg kvalitetssäkrades under mitten av december förra året i Bygdeå, Bygdsiljum och Kålaboda. Därefter uppehöll sig en varg från det norska Litjenna-reviret strax väster om Lycksele, mellan Kattisavan och Vormsele, i början av februari. I mitten av mars identifierades ytterligare en skandinavisk varg, den här gången i trakterna mellan Robertsfors och Bygdsiljum. Den vargen kom från det svenska Nora-reviret.

Junselereviret bedöms vara kvar även detta år och vargarna där var fortfarande den östliga vargtiken som etablerade reviret under hösten 2012, samt en ny hane som härstammade från det svenska Siljansreviret. Inga kvalitetssäkrade observationer har dock genomförts och inga vargrivna renar har dokumenterats i reviret sedan den 10 februari, trots flera omfattande sökinsatser. I dagsläget är det osäkert om vargarna fortfarande är kvar i reviret.

Under senare delen av sommaren vandrade en sändarförsedd varghane från det norska reviret Julussa genom länet. Vargen vandrade genom nästan hela renskötselområdet mer eller mindre obemärkt och befinner sig sedan mitten av augusti i Finland.

Mer information

Mer information om rovdjur och rovdjursinventering finns på Länsstyrelsens webbplats

Där finns också inventeringsrapporten i sin helhet

Mer information om rennäring finns på Sametingets webbplats

För mer information kontakta:

Linda Backlund
rovdjursförvaltare
linda.backlund@lansstyrelsen.se
10-22 54 416

Michael Schneider
rovdjursansvarig
michael.schneider@lansstyrelsen.se
010-22 54 450

Länsstyrelsen är en statlig myndighet som finns nära människorna i Västerbottens län. Vårt uppdrag är att arbeta för en utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor går hand i hand. Vi arbetar för en hållbar utveckling i länet.

Länsstyrelsens årliga rovdjursinventering är avslutad. Resultatet visar bland annat att lodjursstammen minskar kraftigt.

Läs vidare »
Ihyxcwglvhjb1rzxujgv

Ny i Sverige – vilken service finns i kommunen?

Pressmeddelanden   •   2014-11-10 11:04 CET

Att hitta rätt och användbar information om landets kommuner kan vara svårt för den som är ny i Sverige. Nu har länsstyrelsernas gemensamma portal för samhällsinformation till nyanlända utvecklats. Alla Sveriges 290 kommuner finns presenterade tillsammans med en praktisk servicekarta.

Qdeckvhqyng2x3n6qrhk

Två nya naturreservat i Västerbotten

Pressmeddelanden   •   2014-11-05 15:16 CET

Länsstyrelsen Västerbotten har beslutat att bilda två nya naturreservat, Rödmossamyran i Norsjö kommun och Kronberget i Vännäs kommun.

Sirinkxs4m7bnlasad85

Öppen föreläsning med Mattias Klum den 4 november

Pressmeddelanden   •   2014-11-03 11:01 CET

Länsstyrelsens projekt Friskare skogsvatten bjuder tillsammans med Kultur på campus in till en kväll i Umeå med den värdsberömde naturfotografen Mattias Klum.

Tzsqcugn1nlktvrg23iy

Blomstermyrar i Boliden bevaras

Pressmeddelanden   •   2014-10-29 08:30 CET

Två nya naturreservat har bildats nordost om Boliden i Skellefteå kommun. Det innebär att flera olika orkidéer och andra växter på de blomrika myrarna nu får en fristad.

Oqwnfcgqxznxkeva6o4z

Fiskeprofiler föreläser i Umeå

Pressmeddelanden   •   2014-10-21 15:12 CEST

Martin Falklind och Gunnar Westrin, båda välkända sportfiskeprofiler med ett stort miljöengagemang, föreläser på torsdag i Umeå under rubriken Värna våra vatten.

Dxyuoxhrhgok42o46a1p

Skandobs – rapportera rovdjur via dator och mobil

Pressmeddelanden   •   2014-10-15 15:30 CEST

Det finns stor kunskap om stora rovdjur hos allmänheten i både Sverige och Norge och ett stort intresse av att rapportera observationer. Nu finns databastjänsten Skandobs vars syfte är att underlätta för allmänheten att rapportera rovdjursobservationer och öka allmänhetens medverkan och delaktighet i rovdjursinventeringarna i Skandinavien.

Media-no-image

Integration och etablering av nyanlända och ensamkommande barn

Pressmeddelanden   •   2014-10-14 08:17 CEST

På onsdag och torsdag träffas representanter från bl.a. kommuner, länsstyrelser och Migrationsverket i Piteå under en konferens med temat ”Integration och etablering av nyanlända och ensamkommande barn”.

Det behövs fortsatt stora ansträngningar för att klara det växande behovet av kommunplatser i år och nästa år. Kommunerna i Västerbotten och Norrbotten har tillsammans ca 700 platser för mottagande av ensamkommande barn och tog 2013 emot drygt 1300 nyanlända. Men antalet asylsökande fortsätter att öka liksom behovet av kommunplatser för nyanlända.

– Kommunerna arbetar aktivt för att kunna tillmötesgå behovet av fler platser men vi har ännu en bra bit kvar att gå för att nå de fastställda länstalen för Västerbotten och Norrbotten. En svår bostadsmarknad i kombination med en i delar svag arbetsmarknad är faktorer som påverkar mottagningskapaciteten. Samtidigt behöver våra län både fler inflyttare och ett tillskott av arbetskraft i flera sektorer så flyktingmottagandet är en avgörande tillgång för oss, säger Lars G Brandt, Länsstyrelsen Västerbotten.

Utöver ett fokus på bosättning inriktas konferensen också mot innehåll och kvalitet i mottagandet och etableringen.

– Många kommuner i våra län har en lång tradition av mottagande och en bred kunskap som behöver spridas till andra. Det är mycket värdefullt att få utbyta erfarenheter om framgångsfaktorer som bidrar till en bra etablering men också att identifiera fallgropar och att lära av misstagen, säger Elin Eriksson, inflyttarsamordnare i Vännäs kommun.

Syftet med konferensen är bland annat att sprida lärande exempel på mottagande av nyanlända och ensamkommande barn, utbyta erfarenheter och att belysa den nationella situationen med ett ökande antal asylsökande och det växande behovet av kommunplatser.

Konferensen består av gemensamma föreläsningar och valbara seminariepass:

Gemensamma föreläsningar

  • Om flyktingmottagandet i Sverige och Europa - Migrationsverket
  • Aktuella frågor inom integrationspolitiken - Arbetsmarknadsdepartementet
  • Aktuellt om flyktingmottagandet - Sveriges kommuner och landsting
  • Hur man förebygger och bemöter rasism och intolerans - stiftelsen Expo
  • Vart är Syrien och Irak på väg? – Urban Hamid, frilansjournalist

Valbara seminarier

  • Mottagande av ensamkommande flickor och flickor med egna barn
  • Projekt SMAK – Stärkt mottagande Av Kvotflyktingar
  • Forskning om återvändande
  • Utveckalt mottagande och etablering av nyanlända
  • Integration i Övertorneå Sfi online
  • m.fl.

Ca 300 personer är anmälda till konferensen. Bland deltagarna finns kommuner i nordlänen, myndigheter, idéburen sektor m.fl. Konferensen äger rum på Piteå Havsbad den 15-16 oktober. Arrangörer är länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten.

Hela programmet för konferensen finns att ladda ner på Länsstyrelsens hemsida

Mer information:

Vid frågor om konferensen eller om mottagande av nyanlända och ensamkommande barn i Västerbotten och Norrbotten, kontakta:

Gabriella Strååt
Länsstyrelsen Västerbotten
010-225 43 33, 070-366 82 39

Torsten Fors
Länsstyrelsen i Norrbotten
010-225 52 83, 070-269 61 59

Länsstyrelsen är en statlig myndighet som finns nära människorna i Västerbottens län. Vårt uppdrag är att arbeta för en utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor går hand i hand. Vi arbetar för en hållbar utveckling i länet.

På onsdag och torsdag träffas representanter från bl.a. kommuner, länsstyrelser och Migrationsverket i Piteå under en konferens med temat ”Integration och etablering av nyanlända och ensamkommande barn”.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 5 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • Kommunikationschef och presskontakt
  • jorgen.boman@lansstyrelsen.se
  • 070-669 00 10

  • Presskontakt
  • Kommunikatör
  • robert.klingbert@lansstyrelsen.se

  • Presskontakt
  • Kommunikatör
  • emma.e.johansson@lansstyrelsen.se
  • 072-223 15 04

  • Presskontakt
  • Webbansvarig kommunikatör
  • jonas.mattebo@lansstyrelsen.se
  • +46 73 844 73 74

Om Länsstyrelsen Västerbotten

Vår vision: Tillsammans gör vi det hållbara möjligt!

Länsstyrelsen är en statlig myndighet som finns nära människorna i Västerbottens län. Vi är en viktig länk mellan människor och kommuner å ena sidan och regering, riksdag och centrala myndigheter å den andra. Landshövding Magdalena Andersson är chef för Länsstyrelsen och har i uppdrag att följa utvecklingen och informera regeringen om länets behov.

Vårt uppdrag är att arbeta för en utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor går hand i hand. Målet är en ren livsmiljö, en stabil arbetsmarknad samt ett gott liv för invånarna. Vi arbetar för en hållbar utveckling i länet.

Adress

  • Länsstyrelsen Västerbotten
  • Storgatan 71b
  • 901 86 Umeå
  • Vår hemsida