Media no image

”Så kan svenska företag gå före mot fossilfri ekonomi”

Pressmeddelanden   •   Nov 09, 2016 11:56 CET

Lantmännen skriver under debattartikel i Dagens Nyheter tillsammans med Hagainitiativet:

Parisavtalet börjar gälla i dag 4 november. Våra företags klimatarbete har hittills varit lönsamt. För att våga investera för nästa steg i den växande fossilfria ekonomin krävs nu en politik som gynnar svenska företags klimatsatsningar med målet utsläpp nära noll år 2030, skriver företrädare för företagen i Hagainitiativet.

http://www.dn.se/debatt/sa-kan-svenska-foretag-ga-fore-mot-fossilfri-ekonomi/

Sedan starten har vi i Hagainitiativet arbetat mot vårt mål att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent till år 2020. När löftet gavs var det mycket ambitiöst, men i dag ser många av oss att det gått betydligt snabbare än vi hade räknat med. Vi diskuterar därför redan nu vägen till det långsiktiga målet – att gå mot utsläpp nära noll.

Regeringens senaste budget har stora satsningar på klimatpolitiken, men de möjliggör inte de utsläppsminskningar som vi ser är nödvändiga. I vår nya rapport,Klimatarbete – när är det inte lönsamt?”, som släpps i dag pekar vi ut de stora hindren för att gå mot nära noll. Rapporten visar att det krävs en politik med fokus på investeringar och kostnadseffektiva styrmedel.

I stället för att annullera utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem till ett värde av 300 miljoner kronor årligen fram till 2040, bör skattepengarna användas till att stödja klimatarbetet i svenska företag.

Nu när världens största ekonomier, USA och Kina, ställer sig bakom det globala klimatavtalet bedömer vi att de kommersiella möjligheterna växer för företag som ligger långt fram i klimatarbetet.

Vi är positiva till den blocköverskridande överenskommelse om bland annat en ny klimatlag som Miljömålsberedningen presenterade. Detta ger näringslivet de långsiktiga förutsättningar som vi efterfrågat. Däremot ser vi behov av en rad andra beslut. Vi lyfter här fram nio åtgärder för mer konkurrenskraftiga svenska företag i en fossilfri ekonomi:

Agera för skärpta klimatmål i EU, för vår konkurrenskrafts skull.När resten av världen nu börjar sätta mål i enlighet med Parisavtalet riskerar EU att halka efter. Utvecklingen inom EU går för långsamt och klimatmålen för år 2030 är inte Parisanpassade, det gäller både inom sektorn för utsläppshandel och för ekonomin i övrigt. Det är dessutom viktigt att utsläppshandeln förbättras genom att utsläppstaket sänks, att utsläppsrätter auktioneras ut och att överskott annulleras.

Tydliga ekonomiska styrmedel. Det behövs ett stegvis ökat pris på utsläpp av växthusgaser från fossila bränslen, vilket OECD efterlyser. En sådan prissignal kan skapas på olika sätt – med skatter, utsläppshandel eller reduktionsplikt – så länge skattetrycket inte ökar och olika förnybara energislag behandlas likvärdigt, vilket kan ske utifrån livscykelanalyser. För att lyckas får vi inte riskera konkurrenskraften för jord- och skogsbruket, som dras med en ojämlik konkurrenssituation internationellt och missgynnas på kort sikt, men på lång sikt är en grundstomme i byggandet av det biobaserade samhället. En annan förutsättning är att tillämpningen av EU:s regler om statsstöd ändras, så att tillväxten av förnybar energi kan ta fart i Sverige.

Låt den offentliga upphandlingen gå före. Miljöhänsyn bör alltid vara en given parameter i den avvägning som sker när skattepengar används. Samhällets bästa – inklusive obligatorisk klimathänsyn – behöver styra upphandlingens inriktning. På det sättet gynnar de offentliga institutionernas inköp klimatmålen. För att undvika oschysst konkurrens bör kriterier motsvarande svenska krav på miljöområdet alltid ställas vid offentlig upphandling.

Satsa på klimatsmart infrastruktur. Vår rapport visar att transportsektorn är den stora utmaningen med en tredjedel av utsläppen. Regeringen har föreslagit att tillåta 74-tons lastbilar – en välkommen åtgärd som minskar utsläppen per viktenhet. Om denna förändring genomförs utan att järnvägens konkurrenskraft stärks riskerar den dessvärre att motverka sitt syfte och leda till mer utsläpp eftersom gods kan flyttas över från järnväg till väg. Av inkomna trailers till Sveriges gräns går endast 3 procent på järnväg. Det behövs satsningar på järnvägens driftsäkerhet och samtidigt sänkta banavgifter genom till exempel den danska modellen med miljörabatt.

Styrmedel för bättre fordonsbränslen på marknaden. Inför en växthusgasbaserad reduktionsplikt för låginblandade biodrivmedel som ökar andelen biodrivmedel i bensin och diesel och fortsätt med skattereduktion för höginblandade och rena biodrivmedel. En långsiktig politik för biodrivmedel kommer att öka produktionen av biodrivmedel i Sverige, liksom de spjutspetsprodukter som bland annat Preem och Lantmännen tagit fram. Detta bidrar till jobbskapande och ökar konkurrenskraften för de gröna näringarna och industrin.

Samfinansiering mellan staten och näringslivet. Det behövs handslag mellan olika sektorer och aktörer för att minska utsläppen. Att testa nytt är riskabelt för enskilda företag, men risken kan vara samhällsekonomiskt motiverad att ta. Inte minst är detta relevant när det gäller basindustrins, skogens och jordbrukets potential att bidra till klimatomställningen, vilket samtidigt kan innebära stora möjligheter för svensk ekonomi och innovationskraft. Ett intressant exempel är den elväg för tunga fordon – världens första – som byggs på E16 utanför Sandviken, ett gemensamt projekt med bland annat Siemens, Scania, Trafikverket och Region Gävleborg. För att möjliggöra fler sådana projekt och påskynda klimatomställningen bör regeringen inrätta en statlig grön investeringsbank.

Styrmedel för en mer transparent finansmarknad. Finanssektorn gynnas av att tydligt redovisa ett brett riskperspektiv som uppmärksammar klimataspekter och innehav av fossila tillgångar i börsnoterade bolag. Institutionella investerare bör åläggas att rapportera om sin klimatpåverkan. Positiva bieffekter av denna ökade transparens skulle bli att sparare får bättre förutsättningar att göra medvetna val och att kapital tillgängliggörs för proaktiva företag.

Strategi för en cirkulär och mer biobaserad ekonomi. Regeringen behöver ta fram en strategi för hur en resurseffektiv cirkulär ekonomi med en ökad andel biobaserade resurser och en ökad cirkulering av material kan stärka den ekonomiska utvecklingen. Vi behöver också förenkla för företag att nyttiggöra avfallet, då det i dagsläget skiljer sig åt mellan kommuner och ger ojämlika villkor och tvingar företag att ha olika strategier i olika kommuner.

Stärk företagande och innovation i stället för annullerade utsläppsrätter. I stället för att annullera utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem till ett värde av 300 miljoner kronor årligen fram till 2040, bör skattepengarna användas till att stödja klimatarbetet i svenska företag. Låt oss skapa nya företag och arbetstillfällen samtidigt som vi utvecklar ny teknik. Givetvis måste EU:s utsläppshandel skärpas, men det bör göras politiskt på EU-nivå – inte av svenska skattebetalare. Här kan regeringen agera betydligt mer framtidsinriktat!

I nästa budget förväntar vi oss helt andra besked. Annars riskerar Sverige att tappa sin roll som föregångsland. Det skadar svenska företag, klimatet och därmed hela samhällsekonomin.

Lars Andersson, Nordenchef AkzoNobel

Lars Appelqvist, vd Löfbergs

Per Arfvidsson, Vice Vd Lantmännen

Pierre Decroix, vd Coca-Cola European Partner Sverige

Anders Egelrud, vd Fortum Värme

Petter Holland, vd Preem

Göran Holm, vd HKScan Sweden

Olli Kilpi, vd McDonald’s Sverige

Johan Skoglund, vd JM

Anders Strålman, koncernchef och vd Axfood

Ulf Troedsson, vd Siemens

Om Lantmännen
Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel. Vi ägs av 27 000 svenska lantbrukare, har 10 000 anställda, har verksamheter i ett 20-tal länder och omsätter 37 miljarder kronor. Med basen i spannmål förädlar vi åkermarkens resurser för ett livskraftigt lantbruk. Några av våra mest kända varumärken inom livsmedel är AXA, Kungsörnen, GoGreen, Schulstad, Gooh, Finn Crisp och Bonjour. Vårt företag är grundat på kunskap och värderingar som har funnits i generationer hos våra ägare. Genom att vi har forskning, utveckling och verksamhet i hela värdekedjan, kan vi tillsammans ta ansvar från jord till bord. Läs gärna mer på: lantmannen.com/omlantmannen

Lantmännen skriver under debattartikel i Dagens Nyheter tillsammans med Hagainitiativet: Parisavtalet börjar gälla i dag 4 november. Våra företags klimatarbete har hittills varit lönsamt.

Läs vidare »
Zpwxjha0yatarnt9tatv

Klimatsmart etanol – på nära håll

Pressmeddelanden   •   Okt 28, 2016 15:06 CEST

Mattias Goldman från Tankesmedian Fores och 2030-sekretariatet skriver om sitt och Svante Axelssons studiebesök hos Lantmännen Agroetanol. Inblickar och insikter i skillnaden mellan etanol och etanol.

Przw9ri0hsgxpq6d2brt

Claes Johansson är Sveriges bästa hållbarhetschef 2016

Pressmeddelanden   •   Okt 28, 2016 09:05 CEST

Lantmännens hållbarhetschef Claes Johansson har utsetts till Sveriges bästa hållbarhetschef 2016. Utmärkelsen offentliggjordes under konferensen Social Responsibility Day den 27 oktober.

A6dehxcahu4x0olakx77

Lantmännen och Dataväxt i strategiskt samarbete

Pressmeddelanden   •   Okt 26, 2016 09:27 CEST

Lantmännen och Dataväxt ingår ett strategiskt samarbete för att tillsammans driva digital utveckling inom lantbruket. Genom att ta tillvara på de möjligheter som digitaliseringen skapar kan produktiviteten och lönsamheten på gården öka och därmed stärka konkurrenskraften hos de svenska lantbrukarna.

Bas92n3fsckwyxixjc21

Bonjours Önskebullar stöttar Min Stora Dag

Pressmeddelanden   •   Okt 25, 2016 13:54 CEST

Inför jul säljs varje år miljontals lussebullar. Eftersom julen handlar om omtanke vill Bonjour även detta år skänka lussebullarna extra mening genom att göra dem till Önskebullar . Varje såld Önskebulle bidrar till att göra sjuka barns önskningar till verklighet genom stiftelsen Min Stora Dag.

Media no image

Skörden 2016 - större än väntat och av god kvalitet

Pressmeddelanden   •   Okt 24, 2016 09:13 CEST

Årets totala svenska skörd av spannmål, oljeväxter och trindsäd är större än både femårsgenomsnittet och den skördeprognos som Lantmännen publicerade i juli. Den svenska skörden 2016 har överlag god kvalitet för samtliga grödor.

– Kvaliteten är bättre än normalt med vissa undantag och kvantiteten är större än vi prognostiserade i juli månad. Det är glädjande för landets lantbrukare som därmed har en bättre skörd att sälja jämfört med föregående år. Det har också överlag varit en bra skördesäsong för Lantmännen med jämna kvaliteter, säger Mikael Jeppson, chef för spannmålsenheten på Lantmännen Lantbruk.

Jordbruksverket bedömer att totalskörden av spannmål, oljeväxter och trindsäd i år kommer att bli 5,9 miljoner ton, vilket är större än Lantmännens prognos i juli, men inte i nivå med de senaste två årens rekordvolymer. År 2015 var ett historiskt år med utmärkta förhållanden som gav den största skörden på 25 år med 6,6 miljoner ton. Årets skörd visar bättre kvalitet än föregående år, bland annat med högre proteinhalter.

Skörden startade tidigare än normalt, men drog ut längre över säsongen beroende på flera regnavbrott. De lokala variationerna har varit stora på grund av att nederbörden ofta kommit i form av lokala åskskurar. Den ovanligt torra väderleken under maj och juni månad drabbade södra Sverige hårt och skörden i södra Sverige var generellt något mindre än normalt.

Mellansverige har haft bättre förutsättningar och har kunnat bärga något större skördar än normalt. De vårsådda grödorna bidrog till att lyfta skördevolymen medan skörden av oljeväxter var relativt sämre än väntat, främst beroende på insekts- och svampangrepp.

Kvarnvetet har överlag hållit god kvalitet med bra falltal och rymdvikt. Proteininnehållet på i snitt 12 procent är betydligt bättre jämfört med förra året. Årets maltkorn håller också en god proteinhalt som i huvudsak ligger inom de intervall som krävs av kunderna. Det har funnits partier med proteinhalter över önskade nivåer.

– Det är glädjande att utfallet av årets skörd är bra och problemen med sjukdomar och angrepp har varit små. Dock har vissa problem med svampangrepp förekommit, som Fusarium i maltkorn i Mälarområdet och höga DON-halter i havre i västra Sverige. S­­amtidigt ligger hektaravkastningen i snitt något över medel, säger Mikael Jeppsson.

Hur marknaden internationellt kommer att se ut framöver är svårt att förutsäga. Runt Svarta havet och i Östeuropa blev skördarna mycket goda. Den franska skörden var svag och de baltiska länderna drabbades av kraftiga regn vid skördetid vilket försämrade kvaliteten avsevärt. Tyskland och Polen har fått en skörd under medel.

– Priserna framöver kommer till stor del att påverkas av skörden 2017. Den höga kvaliteten på den svenska skörden ger ett bra utgångsläge för svensk industri och för att kunna göra exportaffärer, avslutar Mikael Jeppsson.

Bilder finns tillgängliga här: http://lantmannen.com/bildbanken

För mer information, kontakta:
Mikael Jeppsson, chef spannmålsenheten Lantmännen Lantbruk
Tel: 010-5560495, mikael.jeppsson@lantmannen.com
Lantmännens pressjour: 0730-46 58 00

Om Lantmännen Lantbruk
Lantmännen Lantbruk utvecklar och erbjuder produkter och tjänster, för växtodling, spannmåls- och animalieproduktion, som bidrar till att skapa ett starkt och konkurrenskraftigt lantbruk. Läs gärna mer på www.lantmannenlantbruk.se

Om Lantmännen
Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel. Vi ägs av 27 000 svenska lantbrukare, har 10 000 anställda, har verksamheter i ett 20-tal länder och omsätter 37 miljarder kronor. Med basen i spannmål förädlar vi åkermarkens resurser för ett livskraftigt lantbruk. Några av våra mest kända varumärken inom livsmedel är AXA, Kungsörnen, GoGreen, Schulstad, Gooh, Finn Crisp och Bonjour. Vårt företag är grundat på kunskap och värderingar som har funnits i generationer hos våra ägare. Genom att vi har forskning, utveckling och verksamhet i hela värdekedjan, kan vi tillsammans ta ansvar från jord till bord. Läs gärna mer på: lantmannen.com/omlantmannen

Årets totala svenska skörd av spannmål, oljeväxter och trindsäd är större än både femårsgenomsnittet och den skördeprognos som Lantmännen publicerade i juli. Den svenska skörden 2016 har överlag god kvalitet för samtliga grödor.

Läs vidare »
Tpdgfykuxewsdvkvgf9i

Lantmännen Cerealia återkallar ”Kornmjöl”, ”Fyra Sädesslag Lantbrödsmjöl” och ”Pitepalt”

Pressmeddelanden   •   Okt 20, 2016 10:00 CEST

Lantmännen Cerealia arbetar kontinuerligt med förebyggande kvalitetssäkring och har vid provtagning identifierat förhöjda halter av Ochratoxin A (OTA) i tre produkter.

U2gjvhceotdthfbmgrgm

Lantmännen i topp 10 som en av Sverige mest attraktiva arbetsgivare

Pressmeddelanden   •   Okt 19, 2016 13:12 CEST

​Lantmännen klättrar ett steg upp från föregående år till 9:e plats när talangerna inom 4Potentials , rankar sina favoritarbetsgivare. I en annan mätning, ”Karriärbarometern”, har Lantmännen gjort en raketökning .

Jlr4ubccjzmucntvec4e

Joachim Haas ny vd på Lantmännen Fastigheter

Pressmeddelanden   •   Okt 19, 2016 13:00 CEST

​Joachim Haas blir ny vd för Lantmännen fastigheter den 1 januari 2017 efter Mikael Nicander, som har valt att lämna Lantmännen för att övergå till egen verksamhet.

Ztbt3mgnvihrikkr16n1

Elisabeth Ringdahl ny chef för division Lantbruk

Pressmeddelanden   •   Okt 13, 2016 11:34 CEST

Elisabeth Ringdahl, CFO och tillförordnad chef för division Lantbruk, tillträder permanent rollen som chef för division Lantbruk.

Om Lantmännen

Ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel

Adress

  • Lantmännen
  • S:t Göransgatan 160A
  • 104 25 Stockholm
  • Sverige
  • Vår hemsida