En skola ur kurs

Blogginlägg  •  2012-05-18 18:51 CEST

Idag tipsar vi om en läsvärd och klarsynt recension av Emma Leijsnes mycket intressanta "Godkänd? En reportagebok om den svenska skolan”. Läs den!

Recensionen återfinns i Sydsvenskans kulturdel. Under rubriken "Ur kurs" skriver en upprörd Maria Schottenius om skolans utveckling och tillstånd. Hon frågar sig: Hur kunde det gå så här illa med svensk skola?

I Leijsnes reportagebok ges en analys av svensk skola som vore den var gjord av Lärarnas Riksförbund. Här finns alltså ett tydligt lärar- och kunskapsperspektiv. Vi kan inte låta bli att citera rätt utförligt. Bland annat skriver Schottenius i sin uppskattande recension:

”Häromåret utsattes den 100-åriga Johannes­skolan i Malmö för ett fullskaleexperiment (Klass 9A) när ett gäng korksäkra tv-pedagoger på bästa sändningstid drog in och visade skolans lärare hur det skulle gå till att undervisa. Det blev en sorts förnedrings-tv i realitygenren.

Emma Leijnses bok ”Godkänt? En reportagebok om den svenska skolan” som kommer ut i dagarna är i motsats till tv-dokumentären på Johannes­skolan väsentlig och bra journalistik, utan – förefaller det – någon synlig eller dold agenda. Som reporter på Sydsvenskan bevakar hon skol- och utbildningsfrågor och i denna reportagebok tar hon hand om ett material hon är förtrogen med. En del har redan gått som artiklar i Sydsvenskan. Hon låter en enda fråga löpa genom det hela: Varför sjunker svenska elevers resultat år efter år i olika kunskapstest?”

Schottenius står utan tvekan på den sida i skoldebatten som insett att något är fel och att något bör göras. Hon skriver:

”Jag har ibland tänkt på skolan i Sverige som en catwalk, där man inför varje säsong skickar upp lärare som spökats ut att bära vårens eller höstens pedagogiska kreation. Den ängsliga, svenska modemedvetenheten, benägenheten att ställa upp på dagens sanning och snabbt stuva undan gårdagens, och rädslan för att betraktas som konservativ, har inte gynnat skolan. I varje fall har det svenska skolväsendet blivit en ordentligt rörig historia, som verkar ha tappat fokus på vad det hela går ut på. Ingen institution att lita på.”

Och anseendet för svensk skola tycks naggat i kanten. Emma Leijnse besöker bland annat en skola i Esbo utanför Helsingfors, och hon får då får hon reda på att det skulle vara uteslutet att i Finland använda en lärobok som är utgiven i Sverige.

"Nivån är för låg. Böckerna är för ytliga, säger en rektor rätt ut. Och generaldirektören på Utbildningsstyrelsen (motsvarande Skolverket) i Finland, Timo Lankinen, ger två förklaringar till att Finlands skolor fungerar så bra: Ett. Välutbildade lärare som ges ro att undervisa. Två. Alla skolor ska hålla samma nivå."

Så är det inte i svensk skola idag:

"På 1980-talet i Sverige var en lärare som skulle få fast anställning en person som hade lärarexamen och var utbildad i de ämnen för den nivå där han eller hon skulle undervisa.

På 2000-talet fanns inte längre kravet på att man skulle vara utbildad för det ämne och på den nivå man undervisade. Lärarexamen räckte. Så följde lärarutbildningarna efter och minskade antalet timmar för ämnesstudier. Och värre blev det. Snart behövdes inte ens en lärarexamen. Det räckte med 'motsvarande kompetens'. Och så bar det utför tills det idag på gymnasiet bara är var tredje lärare som har rätt utbildning för det han eller hon undervisar i.

Likadant är det med rektorerna. På 1980-talet kunde man inte få bli rektor 'för en verksamhet där man inte kunnat få en ordinarie tjänst'. Idag räcker det med att rektorerna har 'förvärvat pedagogisk insikt'.

Utbildningen av lärare verkar vara en förhandlingsbar definitionsfråga i Sverige och när det gäller att de ska 'ges ro att undervisa' är det också illa. Tiden för undervisning har krympt till förmån för dokumentation av elevernas kunskaper. Lärarna får 'allt fler arbetsuppgifter som inte har med undervisningen att göra'. Om man ska tro denna bok lever dagens svenska lärare i ett blanketthelvete där de ska fylla en osannolik mängd detaljer."

Tyvärr ska man nog tro på denna bok. Och Schottenius fortsätter:

"Dessutom har lärarlönerna rasat. För 40 år sedan tjänade en lärare lika mycket som en civilingenjör eller civilekonom. Idag har läraren tredjedel, berättar Leijnse. Nu tjänar en lärare ungefär 10 000 kr mindre än andra som studerat lika länge på högskola.

Det är ett stort kollektiv, som efter kommunaliseringen hamnat i en låglönefälla och med intrycket av att vem som helst kan få jobb som lärare har statusen sjunkit i snabb takt. Dessutom har självrespekten hos lärare urholkats i samband med privatiseringen och konkurrensen om skolpengen, som inte har med något annat att göra än kommers."

”Den lärare som får förtroende istället för att bli kontrollerad, som får rensat i sina arbetsuppgifter för att ge tid till undervisning och som får en fortbildning värd namnet, blir också en lärare som ger eleverna bättre kunskaper”.

Schottenius avaluta sin recension med: "Hur rasande man än blir när man läser den här boken är det väldigt bra att den blev skriven."

Kanske är det dags för denna ilska att leda till verkliga förndringar?

You haven't completed the steps for your Hosted Newsroom

You haven't entered a correct link to your helper.html file for your Hosted Newsroom. Go to Publish and complete the steps.