Rätt och fel om betygssättning

I examenstider debatteras betygssättning och ibland formulerar elever en berättigad kritik. I t.ex. morgonekot 4 juni -14 påpekar elever att lärare kan lägga stor vikt vid resultat på nationella prov och exempelvis sänka ett kursbetyg med motivet att elevens betyg på det nationella provet blev lägre. Journalister ställer då frågor till personer som förväntas klargöra om de lärarna gör rätt eller fel. Men tyvärr är svaren inte alltid klargörande. Så här är det:

Lärare ska utifrån all information om elevens kunskaper och förmågor sammanfatta vad eleven kan i förhållande till kunskapskravens aspekter. Sådana generaliserade kunskapsomdömen i tre nivåer är beslutsunderlag för kursbetygen. Det vill säga, en elev som i löpande arbete har visat att han/hon har de kunskaper och förmågor som krävs för betyget E, C eller A, ska inte få ett lägre betyg med motivet att eleven fick ett lägre betyg på ett nationellt prov. Att som i det relativa betygsystemet relatera betyg till sammanräknade provresultat är inte tillåtet. Istället ska de kunskapsrelaterade kursbetygen spegla de helhetsomdömen som läraren har formulerat.

Den som vill lära sig mer om regelsystemet och om hur det kan omsättas i praktiken kan läsa Gustavsson m.fl. ”Betygsättning en handbok” Liber (sid 17, 61 och 132). Han/hon kan också delta i konferenser i Skolportens regi där två av bokens författare, Per Måhl och Bo Sundblad, klargör vad som menas med rättssäker betygssättning och vilka konsekvenser distinktionen mellan resultatindikatorer och kunskapsomdömen får i praktiken.

Per Måhl/Bo Sundblad