Barn + brädspel = Framtidens Lidköping!

I samband med arbetet gällande Lidköpings nya stadsutvecklingsplan har ett fruktsamt samarbetsprojekt med Högskolan i Skövde påbörjats.

Inom ramen för utbildning inom spelutveckling och kursen serious games - vilket betyder spel i nyttosyfte - har en grupp studenter utvecklat brädspelet Stadbyggarna och en digital version av densamma, i syfte att locka en yngre publik att börja prata stadsplanering.

Arbetet med stadsutvecklingsplanen är en del av diskussionen om kommunens framtid. Planen anger vilken inriktning den fysiska planeringen bör ha och vilka prioriteringar kommunen vill göra för att nå en hållbar och robust samhällsutveckling i ett längre perspektiv.

Utmaning som ledde till samarbete

Kommunen vill locka till samtal och lyfta fram stadsutvecklingsfrågor på ett mer lättsamt sätt än traditionellt. Förhoppningen är att bredda möjligheten för barn och unga att bli delaktiga i planeringen, att locka till engagemang och göra det enkelt och roligt att börja prata om sådana här frågor.

– Vi vill testa olika, nya och oväntade sätt att få allmänheten intresserade av den här typen av frågor. Det framtida Lidköping berör alla som idag eller i framtiden bor och verkar i kommunen, säger Maria Nordqvist, planstrateg och projektledare för stadsutvecklingsprojektet.

– Detta projekt är ett bra exempel på ett lyckat samarbete mellan högskolan och det omgivande samhället. Studenterna har skapat ett väldigt bra koncept där spelmoment används för att belysa vårt delade ansvar för samhällsbyggnad, säger Henrik Engström, biträdande professor i informationsteknologi Högskolan i Skövde.

Barn ska involveras i framtidsplanering

En annan viktig faktor som initierat denna satsning är att den 1 januari 2020 blir FNs barnkonvention svensk lag. Barnkonventionen innebär bland annat att i beslut som rör barn ska barn inkluderas. I en långsiktig planering påverkas våra barns framtid och då måste vi hitta sätt att göra de här besluten begripliga.

– Studenterna i Skövde har testspelat en prototyp av spelet med en fjärdeklass i Hjo kommun och resultat blev lyckat. Det blev mycket diskussioner och barnen hade helt andra prioriteringar än vad vi tjänstepersoner inom samhällsbyggnad hade när vi spelade, vilket verkligen var nyttigt för oss, berättar Maria.

– Vi ville göra ett spel som introducerade barn till stadsplanering på ett roligt och engagerande vis, och det känner vi att vi lyckats med. Spelet är designat för att betona möjligheten att påverka och göra sin röst hörd, men framförallt tar spelet tillvara på något som barn redan är mycket duktiga på, nämligen kreativitet. När vi låtit barn spela spelet visade det sig också att de hade många bra och sunda funderingar. Bland annat visade de sig vara överraskande miljömedvetna, säger Victor Bankler, speldesigner för spelet.

Resultatet kopplas till kommande forskning

Spelet, vars målgrupp är barn i åldrarna 9-12 år, kommer att användas i medborgardialoger under året i samband med det nu pågående arbetet med den nya stadsutvecklingsplanen.

– Studenterna har skapat ett väldigt bra koncept där spelmoment används för att belysa vårt delade ansvar för samhällsbyggnad. Vi tror att detta kan vara intressant långt utanför länets gränser och vi planerar att genomföra en forskningsstudie kopplat till de aktiviteter som är planerade att genomföras i Lidköping i år, avslutar Henrik.

Fakta om spelet

Spelet, som är en kombination av ett brädspel och ett digitalt spel, spelas i fyra lag med 2-4 personer/lag. Varje lag får en roll och ett spelkort med information om vad som är rollens intressen: Naturvårdare, Bostadsbyggare, Borgmästare och Företagare.

Sedan kommer spelarna att få olika uppgifter att lösa, till exempel ”bygg bostäder i centrum" eller "bygg väg från punkt A-B". I planeringsfasen använder lagen surfplattor för att kunna planera sina förslag på en virtuell karta innan ett beslut fattas. Syftet med surfplattorna är att varje team skall kunna planera sina förslag på en virtuell karta som ser ut som brädet innan ett slutgiltigt beslut fattas. Detta är tänkt att skapa en tydlig skiljelinje mellan vad som befinner sig i ett planeringsstadium och vad som redan är genomfört (och därmed oåterkalleligt) – det vill säga det som placerats ut på brädet.

Alla fyra grupper måste komma överens innan byggklossar placeras ut på den gemensamma, fysiska spelplanen. Efter hand fylls spelplanen allt mer och det blir svårare och svårare att hitta rätt plats. Spelarna kan till exempel behöva fråga sig "ska vi ta bort skog eller ska vi bygga högre hus"?

Spelet tar cirka 1 timme att spela, där samtalen får ta plats och leds av en spelledare som också kan ställa frågor kring varför spelarna vill göra si eller så.