Skip to main content

Efterlyses: Mer fokus på näringslivets forskning

Blogginlägg   •   Nov 12, 2015 12:58 CET

Den kommande forsknings- och innovationspropositionen nästa år kommer att påverka forskningsklimatet i Sverige i minst tio år. En central fråga är att den måste underlätta för näringslivets forskningsinvesteringar, för de är helt avgörande för ett lands totala forskning.

Det har inte varit något fel på vare sig ambitionerna eller intresset hos nuvarande och tidigare regering när det gäller forskningssatsningar. Men insatserna är höga. Över en tioårsperiod har näringslivets samlade investeringar i forskning och utveckling i Sverige sjunkit med nästan en procent av BNP. Det motsvarar ett tapp motsvarande ca 35 miljarder kronor i investeringar på årsbasis. Minskande forskningsintresse från näringslivets sida är mycket svårt – för att inte säga omöjligt – att kompensera med ökade statliga anslag. Så nu behövs konkreta förslag kring hur näringslivets forskning ska underlättas och stimuleras.

För läkemedelsbranschen är det besvärliga utgångsläget att vårt forskningssamarbete med hälso- och sjukvården har minskat kraftigt under det senaste decenniet. Allt färre kliniska läkemedelsprövningar, som kan betraktas som en av grundbultarna för läkemedelssektorn, genomförs i Sverige idag och det blir allt svårare att här upprätthålla den kompetens och infrastruktur som behövs för att genomföra prövningarna på ett internationellt konkurrenskraftigt sätt.

Orsakerna ligger delvis i attityder och förhållningssätt inom hälso- och sjukvården. Det finns på många håll ett motstånd mot att samarbeta med företag, och detta måste förändras för att vi ska ändra den negativa trenden. Sverige måste helt enkelt vara minst lika intresserat av och engagerat i forskningssamarbeten med läkemedelsföretagen som andra länder är.

Kring vad kan vi då bygga upp den förhoppningsvis ökande näringslivsforskningen inom Life Science-sektorn?Jo, även om vi förstås hoppas på en stor och bred generell forskningssatsning, så är nyckelfrågan för mig ändå hur vi ska få snurr på att använda vår kanske största svenska potentiella konkurrensfördel: All data som finns om hälsa och sjukdomar i olika kvalitetsregister och andra datakällor.

Sverige är väl positionerat för att i framtiden kunna locka till sig ett växande antal kliniska studier som bygger på ”real world data” (RWD), dvs. data som speglar effekten av olika behandlingar i den kliniska vardagen. Men för det krävs att vi i Sverige får ett sammanhållet vårdinformationssystem med standardiserad och sökbar information.

Alla vet att tiden för vår konkurrensfördel på området håller på att rinna ut eftersom andra länder kraftsamlar och gör det snabbt. Regeringen behöver därför tydligt ta på sig ledartröjan för att en gång för alla lösa frågan om hur vi kan få en enhetlig informationshantering i vården. Det är en central fråga för morgondagens sjukvård att olika aktörer på ett effektivt och integritetssäkert sätt kan få tillgång till data från registren och andra datakällor. Och det är också en nyckelfråga för Life Science-sektorn.

Låt oss nu alla arbeta för att nästa års forsknings- och innovationsproposition tar ett riktigt sjumilakliv i rätt riktning. Då kanske vi också kan ta tillbaka vår position inom den så viktiga läkemedelsforskningen.

Detta är en vidarebearbetning av en krönika som tidigare har publicerats i tidningen Life Science Sweden

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy