Bärplockning som tvångsarbete?

Pressmeddelande  •  2012-05-24 07:00 CEST

Är utländska bärplockare tvångsarbetare? Flera av kriterierna är åtminstone uppfyllda, konstaterar Charles Woolfson, Linköpings universitet, och medarbetare. De kritiserar också svenska lagar för att vara tandlösa.

De bärplockare från Asien och Östeuropa som varje år lockas till de svenska skogarna kan vara utsatta för tvångsarbete. REMESO-forskaren Charles Woolfson har, tillsammans med två medarbetare, gått igenom vad som hände sommaren 2010, då 4 000 asiatiska bärplockare kom till Sverige med kontrakt som garanterade dem en fast lön och arbetsvillkor enligt gällande kollektivavtal. Dessa löften sveks emellertid, bland annat av företaget Lomsjö Bär. I september visade det sig att företagets huvudägare hade tömt företagets konton och försvunnit.

Woolfson m. fl. har gått igenom de kriterier som enligt ILO:s definitioner utmärker tvångsarbete. Hot om bestraffning och att arbetarna inte har erbjudit sina tjänster frivilligt är två av dessa kriterier. Att vägra betala ut löner kan karakteriseras som hot om bestraffningar konstaterar forskarna. Frågan om frivillighet knyter de till den information som plockarna fått i sina hemländer vid värvningen. Om de arbetsvillkor som de frivilligt har accepterat sedan inte stämmer med de verkliga, kan frågan ställas om hur frivillig uppgörelsen egentligen är.

Svenska lagar och institutioner är inte anpassade för sådana här händelser, säger Charles Woolfson.

-  Sverige har uppmärksammat trafficking men varit mindre alerta när det gäller tvångsarbete. Lagarna är otydliga och det saknas vägledande prejudikat. Det som hände bärplockarna kom för många som en genuin överraskning, en chock. ”Kan detta verkligen hända i Sverige?” var en vanlig reaktion.

Den berömda svenska modellen bygger på två starka och välorganiserade parter som förhandlar på arbetsmarknaden utan statlig inblandning, och som med ärliga uppsåt håller ingångna avtal, konstaterar han vidare. Men den är svår att tillämpa när den ena parten, som i bärplockarnas fall, är uppenbart mycket svagare, och när arbetsgivaren inte håller ingångna avtal.

I Sverige finns heller ingen myndighet som inspekterar arbetsplatser just med avseende på ingångna avtal gällande löne- och andra anställningsvillkor. Vår enda inspektionsmyndighet, Arbetsmiljöverket, ska, som namnet också anger, i första hand inspektera arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket har också försvagats rejält. Mellan 2006 och 2009 skars dess budget ner med en tredjedel. Antalet anställda minskade också kraftigt, exempelvis halverades nästan antalet experter och inspektörer, från 430 till 260.

Skärpta krav bromsade dock tillströmningen 2011 av bärplockare från länder utanför EU. Istället fylldes skogarna av bärplockare från EU-länder i Central- och Östeuropa, där inga arbetstillstånd krävs, och historien upprepades med klagomål om uteblivna löner och omänskliga arbetskrav.

Den ursprungliga artikeln har varit införd i en rapport från the Council of Baltic Sea States Task Force on Trafficking. Den publiceras också i det aktuella numret av International Journal of Comparative Labour Law and Industrial Relations. Medförfattare är Petra Herzfeld Olsson, forskare i juridik, Uppsala universitet, och REMESO-forskaren Christer Thörnqvist. Vid REMESO bedrivs forskning om migration, etnicitet och samhälle.

Kontakt Charles Woolfson, 0722- 500787, charles.woolfson@liu.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera


You haven't completed the steps for your Hosted Newsroom

You haven't entered a correct link to your helper.html file for your Hosted Newsroom. Go to Publish and complete the steps.