Skip to main content

Så påverkas språkförmågan av epilepsi

Pressmeddelande   •   Okt 12, 2012 08:54 CEST

Epilepsi är fortfarande en svårbehandlad sjukdom som påverkar hela personen och det dagliga livet. Unga patienter har ofta en nedsatt språklig förmåga, speciellt om de insjuknat som barn, visar forskning vid Linköpings universitet.

I studien testades språkfunktionen hos en grupp unga vuxna med olika typer av epilepsi i magnetkamera (fMRI) kombinerat med en neuropsykologisk undersökning. Resultaten jämfördes med en grupp friska frivilliga.

– De viktigaste faktorerna som påverkar språkförmågan är att insjukna vid låg ålder och att ha kort utbildning. Men även antalet konvulsiva anfall och vissa läkemedel har betydelse, säger Helena Gauffin, överläkare och nybliven doktor i neurologi, som redovisar resultaten i sin doktorsavhandling.

Avbildningen av hjärnaktiviteten tyder på att hjärnan kan kompensera försämringen genom att omfördela funktioner till andra områden.

Trots många nya läkemedel går förbättringen för patienterna mycket långsamt. En femårsuppföljning på unga vuxna med epilepsi visade att frekvensen av anfall inte minskat, inte heller andelen biverkningar.

Epilepsi förekommer hos knappt 1 procent av befolkningen. Mer än hälften av de drabbade har en lindrig form som kan hållas i schack med medicinering. Men för 30–40 procent har läkarna svårt att hitta en effektiv behandling.

– Den gruppen är i stort behov av bättre metoder och läkemedel. Men det genombrott man hoppats på har ännu inte kommit, säger Helena Gauffin.

Deltagarna i studien besvarade också ett frågeformulär om livskvalitet, självkänsla och känsla av sammanhang. De som hade hög anfallsfrekvens eller kognitiva biverkningar av läkemedlen rapporterade en sämre livskvalitet än de övriga. Under femårsperioden hade de också upplevt en försämrad självkänsla och känsla av sammanhang.

När en mindre grupp med epilepsi och minnesproblem intervjuades framgick att sjukdomen påverkar hela personen, det dagliga livet och relationer till familj, vänner och samhället i stort.

– De upplever en brist på kunskap i omgivningen. De är rädda att inte få hjälp när de drabbas av anfall, de möts av fördomar och har svårt att ta sig in i arbetslivet, säger Helena Gauffin.

Avhandling: Epilepsy in young adulthood: medical, psychosocial and functional aspects. Linköping University Medical Dissertations No. 1309. Disputationen ägde rum 13 september.

Kontakt:
Helena Gauffin 010-1032698, Helena.Gauffin@lio.se

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera