Vems är ansvaret? Om resistenta bakterier i media

Svenska dagstidningar lägger ansvaret för att bekämpa antibiotikaresistens på samhället, snarare än på enskilda individer. Det visar en studie vid Linköpings universitet av hur dagstidningar kommunicerar risker med resistenta bakterier.

Problematiken med resistenta bakterier växer snabbt. Årligen beräknas 25 000 människor dö i EU som följd av antibiotikaresistens. Sverige är ännu relativt förskonat, men även här drabbas människor av att antibiotika inte biter på de infektioner de har. Hösten 2009 dog tre spädbarn vid ett utbrott av resistenta bakterier på en neonatalavdelning. För att kunna bromsa utvecklingen krävs en rad åtgärder från många aktörer, alltifrån läkemedelsbolag och beslutsfattare till enskilda läkare och patienter.

Men vilken information har allmänheten att grunda sina beslut på? För att ta reda på det undersökte Gustav Bohlin och Gunnar Höst tre års rapportering i de sju största svenska dagstidningarna.

- Det är oftast genom media som människor får tillgång till vetenskaplig kunskap, konstaterar Gustav Bohlin, som är doktorand i visuellt lärande och kommunikation vid ITN, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Campus Norrköping.

Överförskrivning av antibiotika är, enligt media, den främsta orsaken till utveckling och spridning av resistenta bakterier, visar studien. På andra plats kommer bristande hygien på sjukhusen. Den ökande turismen och djurhållningen utpekas också som viktiga orsaker. De viktigaste åtgärderna blir följaktligen att minska förskrivningen av antibiotika och att förbättra hygienen på sjukhusen.

Ansvaret för att bromsa resistensutvecklingen ligger till största delen på samhällsaktörer, enligt dagstidningarna. Enskilda människor har ett betydligt mindre ansvar. Av totalt 298 åtgärder för att minska riskerna, som nämndes i de undersökta artiklarna, var 244 av samhällelig karaktär och bara 54 var individuella åtgärder.

För enskilda individer är det viktigt med förändrade förväntningar, dvs. att inte i alla lägen begära antibiotika av sin läkare, är budskapet i de undersökta tidningarna. Handhygien är en annan viktig åtgärd.

För att förstå vikten av olika åtgärder kan människor behöva bättre bakgrundskunskaper, konstaterar Gustav Bohlin.

- Tidigare studier har visat att många inte vet att antibiotika inte hjälper mot virus. Det finns också en spridd missuppfattning att det är människor som blir resistenta, inte bakterier.

I de undersökta tidningarna tas detta knappast upp alls. Bara i fem procent av artiklarna nämns att antibiotika inte biter på virus. Och en enda artikel, av de 221 som undersökts, tar upp vikten av att fullfölja en antibiotikabehandling.

En förklaring till tidningarnas starka fokus på vad samhället kan och bör göra är den journalistiska rollen som vakthund, tror Gustav Bohlin. Det ligger i journalistikens natur att rikta sökarljuset mot samhällets ansvariga, hellre än mot enskilda individer. Därför övervärderas möjligen vad samhället kan göra i förhållande till enskildas ansvar för att hejda resistensutvecklingen.

Artikeln, med titel  ”Is it my responsibility or theirs? Risk communication about antibiotic resistance in the Swedish daily press” har publicerats I Journal of Science Communication.

Gustav Bohlin nås på 0738-445566, Gustav.bohlin@liu.se