Media no image

Utveckling av teknik för att designa nya läkemedelssubstanser

Pressmeddelanden   •   Jun 14, 2013 10:35 CEST

Elinor Meiby, doktorand i biokemi vid Linnéuniversitetet, utvecklar i sin avhandling "Progress of weak affinity chromatography as a tool in drug development” tekniken svagaffinitetskromatografi för olika applikationer inom läkemedelsutveckling.

Svagaffinitetskromatografi är en teknik som kan användas för att mäta hur starkt en liten organisk molekyl binder till ett specifikt protein i kroppen. Meibys primära mål har varit att utveckla tekniken för fragment-screening där molekylfragment screenas mot ett protein i kroppen för att hitta fragment som svagt men selektivt binder till proteinet. Dessa fragment kan sedan användas för att designa nya läkemedelssubstanser.

Avhandlingen innehåller dels fragment-screening med svagaffinitetskromatografi gentemot ett antal olika sorters läkemedelstargets, som proteinerna benämns, och dels en validering av tekniken genom jämförelse med andra redan existerande tekniker. Meiby presenterar också nya applikationer för svagaffinitetskromatografi inom läkemedelsutvecklingsområdet, bland annat möjligheten att analysera produkter i reaktionsblandningar direkt med svagaffinitetskromatografi utan föregående upprening.

I ett steg mot att kunna arbeta med membranproteiner på sikt med svagaffinitetskromatografi har hon även kopplat ett system där så kallade lipodiskar – diskformade modellmembran av ett cellmembran – till en HPLC-kolonn. Detta system kan användas för att förutspå hur effektivt ett läkemedel kommer att tas upp i kroppen. På sikt skulle detta system även kunna användas för bindningsstudier av läkemedel mot membranproteiner med hjälp av svagaffinitetskromatografi.

Elinor Meiby är född och uppvuxen i Lund. Hon tog sin civilingenjörsexamen i bioteknik vid Lunds Tekniska Högskola 2007 och sedan 2010 har hon varit doktorand inom biokemi vid Linnéuniversitetet.

Avhandlingen "Progress of weak affinity chromatography as a tool in drug development” försvaras den 14 juni, 2013 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent är professor Manfred Raida, Proteomics Asia.

För mer information kontakta Elinor Meiby, telefon: 0480-44 60 71 eller e-post: elenor.meiby@lnu.se

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se

Elinor Meiby, doktorand i biokemi vid Linnéuniversitetet, utvecklar i sin avhandling "Progress of weak affinity chromatography as a tool in drug development” tekniken svagaffinitetskromatografi för olika applikationer inom läkemedelsutveckling.

Läs vidare »
Media no image

Ny avhandling om förgasning av biomassa

Pressmeddelanden   •   Maj 19, 2011 09:10 CEST

EU:s klimat- och energimål för år 2020 innebär bland annat att utsläppen av växthusgaser ska vara 20 % lägre än 1990 och att 20 % av energin och 10 % av fordonsdrivmedlen ska komma från förnybara källor, såsom sol, vind, vatten och biomassa. Redan idag är nära 45 % av den energi som används i Sverige förnybar och bioenergi är den största enskilda energikällan. I en ny avhandling från Linnéuniversitetet utvecklar och tillämpar Eva Gustafsson en metod för karakterisering av partiklar från förgasning av biomassa.

 

Bioenergi är energi som utvinns från biomassa vilket innefattar allt levande material. Framför allt produceras värme, både i enskilda anläggningar och i stora fjärrvärmeanläggningar, men även elektricitet och fordonsdrivmedel produceras. Genom att förgasa biomassan vid hög temperatur kan bränslet omvandlas till en gas med hög koncentration av kolmonoxid, vätgas och metan. Denna gas kan sedan omvandlas via kemiska processer till produkter lämpliga som fordonsdrivmedel. För att biodrivmedel ska kunna konkurrera med fossila bränslen krävs att processen optimeras. En viktig del i denna optimering är att studera de partiklar som bildas som föroreningar i förgasningsprocessen, både från askan i bränslet men även från den organiska delen av bränslet. Detta för att kunna optimera den utrustning som används för att rena och uppgradera produktgasen.

 

I sin avhandling utvecklar Eva Gustafsson en metod för karakterisering av partiklar (10 nm till 10 µm) i den heta produktgasen från förgasning av biomassa. Metoden har tillämpats på tre olika typer av atmosfäriska fluidbäddar för förgasning av fyra olika sorters bränslen, tre träbränslen och ett energigräs. Med hjälp av olika instrument och analystekniker har koncentrationen och storleksfördelningen av partiklarna i den heta produktgasen bestämts och dessutom har både utseendet och grundämnessammansättningen hos partiklarna studerats.

 

Resultatet visar att partikelstorleksfördelningen var bimodal med en fin mod av partiklar med diameter <0.5 µm och en dominerande grov mod >0.5 µm. Finmoden var beroende av vilket bränsle som användes medan grovmoden påverkades mer av förgasningstekniken, med högre koncentrationer från den cirkulerande fluidbädden jämfört med de två bubblande fluidbäddarna. Finmoden bestod framför allt av material som förångats från bränslet vid förgasningen medan grovmoden dominerades av bäddmaterial, aska och oförbränt material.

 

Basen för avhandlingen har varit CHRISGAS-projektet, ett EU-projekt som avslutade 2010 och som koordinerades av Växjö universitet/Linnéuniversitetet med finansiering av EU-kommissionen och Svenska Energimyndigheten.

 

Eva Gustafsson är doktorand i bioenergiteknik vid Linnéuniversitetet sedan 2005. Hon har en bakgrund som civilingenjör i kemiteknik från Lunds Tekniska Högskola och kommer ursprungligen från Ullared i Halland.

 

Avhandlingen ”Characterization of  particulate matter from atmospheric fluidized bed biomass gasifiers” försvaras den 27 maj 2011 kl. 10.00. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Hus K, Linnéuniversitetet i Växjö. Opponent är professor Marcus Öhman, Luleå tekniska universitet.

 

För mer information kontakta Eva Gustafsson, e-post eva.gustafsson@lnu.se.

 

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, 0470-70 82 67 eller lupress@lnu.se

 

Kerstin Brodén

Linnaeus University Press

 

Linnéuniversitetet
Kommunikationsavdelningen
391 82 Kalmar / 351 95 Växjö


0772-28 80 00 Telefon 

0470-70 82 67 Direkt

kerstin.broden@lnu.se

Lnu.se

 

Nu finns ett nytt, modernt och internationellt universitet i Småland. Läs mer om Linnéuniversitetet på Lnu.se.

 

Läs vidare »
Media no image

Att lära sig leva med långvarig sjukdom – ny avhandling från Linnéuniversitetet

Pressmeddelanden   •   Maj 16, 2011 10:57 CEST

Att lära sig leva med långvarig sjukdom är temat för en ny avhandling från Linnéuniversitetet. Med utgångspunkt i empiriska resultat skapar vårdvetaren Mia Berglund en didaktisk modell som ska hjälpa vårdare att stödja patienters lärande i att leva med långvarig sjukdom. Modellen utmanar patientens förståelse, känslor och handlande och syftar till att ge största möjlighet att nå hälsa och välbefinnande. Avhandlingen visar att verkligt lärandet sker på existentiell nivå och följaktligen måste stödjas på denna nivå. Det nya perspektiv på lärandet som avhandlingen presenterar, ställer krav på en vårdorganisation och ett vårdande som tar sin utgångspunkt i patientens hela situation.

När en människa drabbas av långvarig sjukdom ställer den förändrade livssituationen krav på ett lärande. Vården har länge försökt stötta genom att ge råd och information om sjukdom och behandling. Avhandlingen visar att det finns en risk att dessa råd och information endast leder till ett lärande på ytlig nivå vilket till och med kan locka fram ett falskt spel, där patienter låtsas följa de råd de får. Mia Berglund menar istället att patientens motstånd mot sjukdom och förändring måste synliggöras och konfronteras.

– Många personer som drabbats av långvarig sjukdom skjuter till en början undan sjukdomen till förmån för det välkända livet, säger Mia Berglund. Något som på lång sikt kan innebär att de sätter sina liv på spel. Resultatet i min avhandling visar att patienters lärande sker på en existentiell nivå vilket innebär att lärandet också behöver stödjas på denna mer djupgående nivå. Först då får de en verklig chans att lära sig leva med långvarig sjukdom och själv styra sitt liv. Detta lärande måste stödjas utifrån den drabbades hela situation och under lång tid, det räcker alltså inte med att ge information då en person har drabbats av långvarig sjukdom.

Det empiriska resultatet visar att lärandet som följer livet med långvarig sjukdom, pressas fram på ett nödvändigt sätt för att svara an mot en strävan att leva det vardagliga och välbekanta livet. Lärandet är en process som visar sig vara svår och tar tid, lärandet resulterar i att de drabbade ger sig själva med sjukdom mer plats i livet. Förståelsen av det empiriska resultatet fördjupas i avhandlingen med en livsvärldsfilosofisk belysning, med vars hjälp betydelsefulla händelser, så kallade lärande vändpunkter framträder. Reflexionens betydelse för lärandet tydliggörs och konkretiseras i den didaktiska modellen.

Mia Berglund är doktorand i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet och arbetar på Högskolan i Skövde som universitetsadjunkt. Hon har en bakgrund som sjuksköterska inom njurmedicinskvård vid Skaraborgs sjukhus i Skövde.

Avhandlingen ”Att ta rodret i sitt liv – lärande utmaningar vid långvarig sjukdom” försvaras den 20 maj 2011 kl. 10.30. Disputationen äger rum i sal Myrdal, Hus K, Linnéuniversitetet i Växjö. Opponent är professor Britt-Marie Ternestedt, Ersta Sköndals Högskola.

För mer information kontakta Mia Berglund, telefon 0702-41 81 55 eller e-post mia.berglund@his.se

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, 0470-70 82 67 eller lupress@lnu.se

Läs vidare »
Media no image

Svarta gräshoppor - bevis för snabb evolution efter miljöförändringar

Pressmeddelanden   •   Maj 13, 2011 16:50 CEST

Livsbetingelserna för djur och växter förändras i en allt snabbare takt. Evolutionen anses vara en långsam process som kräver hundratals generationer och arter som inte hinner anpassa sig till nya levnadsvillkor riskerar därför att dö ut. En forskargrupp, under ledning av professor Anders Forsman vid Linnéuniversitetet, rapporterar nu att evolutionen under vissa förhållanden kan gå oerhört snabbt, vilket främjar överlevnaden i föränderliga miljöer. Resultaten publiceras i tidskriften Evoluti

 

Torngräshoppor (Tetrix subulata) är små insekter som uppvisar en enorm variation i färgteckning. Individer från samma område varierar från ljusgrå eller brunspräcklig via randig till helsvart. De olika färgvarianterna skiljer sig åt i storlek, beteende och en rad andra egenskaper. Forskarna upptäckte i en fältstudie att sammansättningen av olika färgvarianter varierar kraftigt mellan områden och förändras över tid inom områden som varit utsatta förskogsbränder.

 

Forskarna fångade gräshoppor på 20 olika platser i Sverige under åren 1995–2010. Andelen svarta gräshoppor var mycket högre (ca 50 procent) i områden som nyligen härjats av bränder än i obrända (ca 9 procent) kontrollområden. I eldhärjade områden blev de svarta gräshopporna dessutom mindre vanliga ju längre tid som passerat efter branden.

 

– Eftersom samma mönster upprepas i många populationer och under en lång tidsperiod är vi säkra på att det beror på att skogsbränderna förändrar gräshoppornas livsmiljö, säger Anders Forsman

 

För att kontrollera om skillnaderna i färgteckning mellan populationerna var ärftliga födde forskarna upp gräshoppor i laboratorium under standardiserade förhållanden. Avkomlingar till gräshoppor som fångats in på eldhärjade platser blev svarta i högre utsträckning än de somhärstammade från obrända områden.

 

– Olikheterna i andelen svarta gräshoppor mellan platser och år beror på förändringar av populationernas genetiska sammansättning. Individerna blir alltså inte svartare som ett resultat av exempelvis den tillgängliga födan eller andra faktorer i uppväxtmiljön, ungefär som när vi människor blir mörkare i hyn om vi vistas i solen. Det handlar istället om oerhört snabba evolutionära förändringar, säger Anders Forsman.

 

Resultaten visar att de variationsrika torngräshopporna genom naturligt urval anpassas genetiskt till en överlevnad i de karga och föränderliga förhållanden som följer efter skogsbränder. Den svarta färgteckningen gör det svårare för fåglar och andra rovdjur att upptäcka gräshopporna mot en sotsvart bakgrund. Det innebär förmodligen en överlevnadsfördel för svarta gräshoppor i nybrända områden. Något år efter en brand, när marken återigen börjar täckas av mossa och andra växter, erbjuder den svarta färgen intelängre ett överlägset skydd.

 

Resultaten påminner om industrimelanism, det klassiska exemplet på evolution där den svarta färgvarianten av björkmätarens uppgång och fall under 1800-1900-talet samvarierar medförekomsten av luftföroreningar och sotade trädstammar.

 

– En viktig skillnad är att förändringarna sker mycket snabbare hos våra torngräshoppor, menar Anders Forsman.

 

Studien kastar ljus över och understryker betydelsen av färgvariabla arter för forskning om evolution och biologisk mångfald. Resultaten stödjer teorin om att populationer och arter där individerna har olika egenskaper har en högre anpassningsförmåga och löper mindre risk attdö ut när livsmiljön förändras.

 

– Det är variationen som sådan som är nyckeln till framgång, avslutar Anders Forsman.

 

Mer information

Länk till tidskriftens hemsida: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1558-5646.2011.01324.x/abstract

Länk till Anders Forsmans hemsida: http://www.bom.hik.se/ffoad/andersfwebsite/

 

För vidare upplysningar

Anders Forsman, professor, 0480-44 61 73, 0706-27 27 38

Christina Dahlgren, pressansvarig, 0470-70 85 51, 070-572 26 56

__________________________________________________  
Christina Dahlgren, Pressansvarig/Pressofficer
 
Linnéuniversitetet/Linnaeus University Kommunikationsavdelningen
SE-351 95 Växjö, Sweden/SE-391 83 Kalmar, Sweden  
+46 (0)470 70 85 51

Telephone +46 (0)70 572 26 56 Mobile
christina.dahlgren@lnu.se Lnu.se  

Nu finns ett nytt, modernt och internationellt universitet i Småland. Läs mer om Linnéuniversitetet på Lnu.se.

Läs vidare »
Media no image

Elever med särskilda matematiska förmågor och deras studiesituation – ny avhandling från Linnéuniversitetet

Pressmeddelanden   •   Maj 13, 2011 11:21 CEST

Är den svenska skolan till för alla? Får nyfikna och vetgiriga barn det stöd och den stimulans som de har rätt att förvänta sig eller är skolan till för de elever som är ordentliga och flitiga men inte krävande? I en ny avhandling från Linnéuniversitetet ligger fokus på barn och ungdomar som ofta förvånar och fascinerar sin omgivning – elever med exceptionell fallenhet för matematik. De är sinsemellan olika, lika olika som alla andra individer i samhället, men de har ett gemensamt: intresse för matematik och att få syssla med matematiska aktiviteter. I studien beskrivs vad som karaktäriserar dessa elever, deras olika sätt att uttrycka sina förmågor samt hur de bemöts i den svenska skolan.

Särskild matematisk förmåga definieras i studien som ett komplex av olika förmågor som alla kan vara mer eller mindre uttalade hos en individ. Studien baseras på tio fallstudier av elever i åldrarna 6-19 år. Sex av stu­dierna är longitudinella (tre till sex år). För att validera resultaten av fallstudierna genomfördes två enkätstudier. En där 180 lärare, från förskola till årskurs 9, fick svara på frågor om sin egen matematik­undervisning och personliga erfarenhet av att identifiera och stödja begåvade elever. Den andra riktad till 284 matematik­utvecklare, lärare som har som uppgift att utveckla matematikundervisningen i sina hemkommuner, som fick svara på frågor om de i deras kommun eller lokalt på skolan har någon handlingsplan för att bemöta/ta hand om elever med särskilda förmågor i matematik.

Resultaten av studien visar att mate­matiska förmågor kan ta sig många uttryck hos denna grupp elever och att deras behov av pedagogiskt stöd är stort. Studien pekar på vikten av de klassrumsnormer som påverkar samspelet mellan lärare och elev(er), sociala normer såväl som sociomatematiska, d.v.s. normer speci­fika för ämnet matematik. De senare ställer höga krav på lärarnas matematiska kunskap och kompetens. Fördelarna med tidiga insatser, en stödjande och stimulerande miljö samt att ge eleverna mer utmanande uppgifter diskuteras också.

Eva Pettersson kommer från Karlskrona och arbetar vid Blekinge Tekniska Högskola. Forskarstudierna har bedrivits under handledning av professor Inger Wistedt, verksam vid Linnéuniversitetet i Växjö och Stockholms universitet samt fil.dr. Håkan Sollervall, verksam vid Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ”Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor” behandlas vid ett offentligt försvar onsdagen 18 maj, klockan 13.15. Disputationen äger rum i sal Weber vid Linnéuniversitetet. Opponent är fil.dr. Lisen Häggblom, Åbo Akademi, Vasa, Finland.

För mer information kontakta Eva Pettersson, telefon: 0709-524 555 eller e-post: Eva.Pettersson@bth.se

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, lupress@lnu.se, 0470-708267

 

Kerstin Brodén

Linnaeus University Press

 

Linnéuniversitetet
Kommunikationsavdelningen
391 82 Kalmar / 351 95 Växjö


0772-28 80 00 Telefon 

0470-70 82 67 Direkt

kerstin.broden@lnu.se

Lnu.se

 

Nu finns ett nytt, modernt och internationellt universitet i Småland. Läs mer om Linnéuniversitetet på Lnu.se.

Läs vidare »
Media no image

Bioaerosoler och klimatförändringar

Pressmeddelanden   •   Mar 30, 2011 09:23 CEST

Förekomsten av bioaerosoler har länge varit ett känt faktum i atmosfärskretsar. Däremot vet man väldigt lite om det mikrobiella samhället i atmosfären både vad det gäller sammansättning, ursprung och effekt på diverse atmosfärsprocesser. I sin avhandling ”Microorganisms in the atmosphere” presenterar Camilla Fahlgren data som fördjupar vår förståelse för emission, identitet och transport av bakterier i luften

Bakterier finns överallt omkring oss, i vatten, jord, mat, på vår hud, och även i den luft vi andas. Bakterier i luften förekommer främst som del av aerosoler, det vill säga partiklar som är så små att de kan sväva fritt i luften. De flesta aerosoler utgörs av saltkristaller, damm, sulfater och sotpartiklar, men det finns även de som innehåller bakterier, virus, pollen och växtmaterial, så kallade bioaerosoler.

Aerosoler är mycket viktiga i processer som påverkar vårt klimat, bland annat molnbildning och för att sätta igång nederbörd. Moln täcker i genomsnitt 50-60 procent av jordens yta och är därmed den största nedkylningskällan för jorden.

I sin avhandling presenterar Camilla Fahlgren resultat kring hur olika provtagningsmetoder påverkar uppskattningen av sammansättning av bakteriesamhället i luften. Hon har också undersökt sammansättningen av det naturliga bakteriesamhället i luft, de luftburna bakteriernas ursprung, källor, transport, och deposition, samt olika bakteriers förmåga att bli luftburna.

Hennes studier visar att det finns en stor biologisk mångfald i luft, bland annat finns där sjukdomsframkallande bakterier och bakterier kända för att påverka bildning av moln. Med hjälp av atmosfärsmodeller och kunskap om hur olika luftmassor rört sig i atmosfären har hon kunnat följa bakteriernas väg från dess källa till provtagningspunkten. I en studie av bakterier i luft, provtagen i Kalmar, har hon till exempel visat att bakterierna har transporterats långväga från öppna hav.

Till sist har hon med hjälp av experiment, där aerosoler genererades från havsvatten undersökt hur marina bakterier blir överförda från havsvatten till luft. Resultaten visar att både bakterier och växtplankton kan bli luftburna och att effektiviteten mellan olika arters möjlighet att bilda eller binda till aerosol varierar stort.

Camilla Fahlgren är född och uppvuxen i Piteå. Hon tog sin magisterexamen vid Högskolan i Kalmar och sedan 2006 har hon varit doktorand vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ”Microorganisms in the atmosphere” försvaras den 1 april, 2011 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent är Dr. Viviane Després från Max Planck Institute for Chemistry, Tyskland.

För mer information kontakta Camilla Fahlgren, telefon: 0480-44 73 27 eller e-post: camilla.fahlgren@lnu.se

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se

Läs vidare »
Media no image

Hur kan man göra bättre riskbedömningar när det gäller föroreningar?

Pressmeddelanden   •   Mar 18, 2011 12:13 CET

Denna fråga ställer Monika Filipsson i sin avhandling ”Uncertainty, variability and environmental risk analysis”. Hennes mål med avhandlingen är att bidra med kunskap så att de riskbedömningar som ligger till grund för beslutsfattande ska ha hög trovärdighet och transparens.

Bara i Sverige finns det ungefär 80 000 potentiellt förorenade områden som kan utgöra en risk för både människor och omgivande miljö. Negativa effekter orsakade av skadliga ämnen och möjliga åtgärder bedöms och utvärderas i miljöriskanalyser, som kan delas i riskbedömning, riskkommunikation och riskhantering. Osäkerhet som beror på kunskapsbrist samt naturlig variabilitet finns alltid närvarande i denna process. Syftet med Monikas avhandling är att utvärdera några olika tillvägagångssätt samt diskutera hur osäkerhet och variabilitet hanteras. Att denna hantering är trovärdig och transparent är nödvändigt för att riskbedömningen ska vara användbar för beslutsfattande.

Monika har bland annat undersökt metallers katalytiska effekt på bildning av klorerade aromatiska ämnen under upphettning av flygaska. Koppar visade en positiv katalytisk effekt medan kobolt, krom och vanadin istället katalyserade nedbrytningen. Kunskap om katalytisk potential för bildning av skadliga ämnen är viktigt vid val och design av förbränningsprocesser för att minska utsläppen, men det är också ett exempel på hur en fara kan identifieras och karaktäriseras.

Exponering för giftiga ämnen i miljön styrs bland annat av vårt beteende, fysiologiska egenskaper samt flera yttre faktorer. Det är nödvändigt med kunskap om dessa exponeringsfaktorer för att kunna bedöma exponering. Monika Filipsson har sammanställt information om och tagit fram statistik som beskriver variabilitet och osäkerhet i olika exponeringsfaktorer samt visat hur dessa kan tillämpas vid riskbedömning av förorenade områden.

En del av avhandlingen fokuserar på riskhantering och en enkät skickades till alla anställda, som arbetar med förorenad mark, på länsstyrelserna i Sverige. Monika kunde konstatera att anställdas kön, ålder och erfarenhet har en inverkan på granskningsprocessen av riskbedömningar. Kön var den mest betydande variabeln, speciellt i fråga om hur man uppfattade kunskap. Det fanns också skillnader i de anställdas svar beroende på om riskbedömningen finansierades av statliga bidrag eller av en ansvarig verksamhetsutövare.

Monika Filipsson är född i Kalmar och uppvuxen i Kulltorp (Vassmolösa) två mil söder om Kalmar. Hon gick i grundskolan i Hagbyskolan och Ljungbyskolan (numera Södermöreskolan), läste naturvetenskapliga programmet på Lars Kaggskolan i Kalmar och sedan miljövetenskap på dåvarande Högskolan i Kalmar innan doktorandstudierna påbörjades.

Avhandlingen ”Uncertainty, variability and environmental risk analysis” försvaras den 18 mars, 2011 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent är professor Lars Rosén från Chalmers Tekniska Högskola.

För mer information kontakta Monika Filipsson, telefon: 073-0259817 eller e-post: monika.filipsson@lnu.se

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se

Christina Dahlgren, Pressansvarig/Pressofficer   
Linnéuniversitetet/Linnaeus University
Kommunikationsavdelningen
SE-351 95 Växjö, Sweden/SE-391 83 Kalmar, Sweden  
+46 (0)470 70 85 51
Telephone +46 (0)70 572 26 56 Mobile
christina.dahlgren@lnu.se
Lnu.se

Nu finns ett nytt, modernt och internationellt universitet i Småland. Läs mer om Linnéuniversitetet på Lnu.se.

Denna fråga ställer Monika Filipsson i sin avhandling ”Uncertainty, variability and environmental risk analysis”. Hennes mål med avhandlingen är att bidra med kunskap så att de riskbedömningar som ligger till grund för beslutsfattande ska ha hög trovärdighet och transparens.

Läs vidare »
Media no image

För gammal för arbetsmarknaden redan vid 45

Pressmeddelanden   •   Mar 16, 2011 14:52 CET

30-åringar har tre gånger så stor chans att bli erbjudna ett jobb än 45-åringar visar en ny undersökning från Linnéuniversitetet. Ålder är den diskrimineringsfaktorn som slår hårdast, säger professor Mats Hammarstedt.

I en ny studie visar nationalekonomerna Mats Hammarstedt, Ali Ahmed och Lina Andersson att ålder är den faktor på arbetsmarknaden där diskriminering visar sig allra tydligast. I jämförelse med diskriminering på grund av etnicitet, sexualitet och övervikt är siffran för ålder väsentligt högre.

Undersökningen, som genomförts under första månaderna i år, har haft fokus på serviceyrken med mycket kundkontakt, framför allt inom restaurang- och butiksbranschen. Forskarna undersöker graden av diskriminering med hjälp av en experimentell metod som innebär att forskaren skickar påhittade jobbansökningar till faktiskt utannonserade jobb. Ansökningarna har likvärdig yrkeserfarenhet, och det enda som skiljer är ålder.

 

- När det gäller diskriminering på arbetsmarknaden har fokus legat kring etniska grupper, säger Mats Hammarstedt. Våra resultat visar att åldersfrågan är väl så viktig att diskutera.

 

Professor Mats Hammarstedt, docent Ali Ahmed och lektor Lina Andersson är medlemmar av forskargruppen Arbetsmarknad, diskriminering och ekonomisk psykologi vid Linnéuniversitetet.

 

Mer information

Mats Hammarstedt: http://lnu.se/personal/mats.hammarstedt

Ali Ahmed: http://lnu.se/personal/ali.ahmed

Lina Andersson: http://lnu.se/personal/lina.andersson

 

För ytterligare upplysningar

Mats Hammarstedt, professor, 073-061 91 94

Christina Dahlgren, pressansvarig, 0470-70 85 51, 070-572 26 56

Läs vidare »
Media no image

Världens första IKEA-professor

Pressmeddelanden   •   Jan 25, 2011 11:27 CET

Världens första IKEA-professor heter Saara Taalas. Professuren, som är inriktad mot "Livet hemma" och bryggan mellan kundens behov av inredning och produktionens villkor, är inrättad på Linnéuniversitetet i Växjö och finansierad av IKEA.

- Livet hemma - life at home - är en strålande möjlighet att tänka på utvecklingen av produkter, processer och former för framtida företagande från nya och även överraskande perspektiv, säger Saara Taalas. Vi är ivriga över samarbetet i vilken målet inte enbart är akademisk forskning och utbildning på hög nivå utan även att skapa öppna organiseringsformer för att göra det i. Både Linnéuniversitetets och IKEA:s starka engagemang är en verkligt tillgång för att utveckla något enastående för framtiden, menar hon.

Saara Taalas är professor i Media Business och kommer närmast från Åbo Universitet i Finland. Hon har också innehaft en docentur i organisationsteori vid Lunds universitet. Sin doktorsexamen i Industrial Administration and Business Studies, Marketing and Strategic Management tog hon på Warwick Business School vid University of Warwick, Storbritannien.

- Vi är mycket glada att ha IKEA som en stark samarbetspartner och att få knyta Saara Taalas till vårt universitet, säger Stephen Hwang, rektor vid Linnéuniversitetet. Saara Taalas är en mycket kompetent forskare och hennes professur, som kombinerar fälten mellan ekonomi, design och teknik, är i det närmaste unik.

Professuren ingår i en större satsning som IKEA gör vid Linnéuniversitetet. Samarbetet är ett flervetenskapligt projekt som omfattar både utbildning och forskning där ämnena företagsekonomi, design och träteknik samverkar. För verksamhetens utveckling och uppföljning har ett samarbetsråd inrättats, med representanter från IKEA och Linnéuniversitet.

- Vårt samarbete med IKEA går nu in i en ny fas, säger Lena Fritzén, prorektor och ordförande i samarbetsrådet. Vid sidan av tillsättningen av Saara Taalas kan vi nu berätta att IKEA gör ytterligare en satsning med 25 miljoner kronor. Detta ska finansiera två adjungerade professorer och fem doktorander, vilket kommer att stärka forskningsfältet ännu mer.

- Tillsammans med Linnéuniversitetet vill vi skapa en långsiktig forskning och bygga upp en kompetens som i slutändan kan gagna de många människorna. Kombinationen av vår kunskap om livet hemma och forskningens kunskap om materials egenskaper och möjligheter är en viktig förutsättning i detta, säger Thomas Carlzon, VD för IKEA AB. Linnéuniversitetet är ett strategiskt viktigt universitet för IKEA. Vi har här en källa till kunskap och till nya talanger som i framtiden kan bli framgångsrika inom IKEA.

Mer information
Läs mer om Saara Taalas på http://www.ceb.fi/speakers/saara_taalas.html

För ytterligare upplysningar
Saara Taalas, professor, +358 40 5929 287
Stephen Hwang, rektor Linnéuniversitetet, 070-263 38 35
Thomas Carlzon, VD IKEA AB, 070-672 32 32
Lena Fritzén, prorektor Linnéuniversitetet, 070-837 75 49
Josefin Thorell, pressansvarig, IKEA Älmhult, 073-232 18 48
Christina Dahlgren, pressansvarig, Linnéuniversitetet, 070-572 26 56

Läs vidare »
Media no image

Julens A-Ö

Pressmeddelanden   •   Dec 08, 2010 16:32 CET

Är du journalist och behöver tips på experter inom ämnen som kan bli aktuella under julen? Vi erbjuder här en lista av specialister och forskare vid Linnéuniversitetet.

Advent

Torsten Lövstedt, lektor i religionsvetenskap, Telefon: 0480-446126. E-post: torsten.lofstedt@lnu.se

Akutsjukvård

Carina Elmqvist, adjunkt i vårdvetenskap. Telefon: 0470-70 8316. E-post: carina.elmqvist@lnu.se

Anders Bremer, doktorand i vårdvetenskap. Telefon: 0470-70 8341. E-post: anders.bremer@lnu.se

Alkohol
Håkan Jenner, professor i missbruks- och beroendevård, pedagogik, Telefon: 0470-70 8959, E-post hakan.jenner@lnu.se

Barn och konsumtion:

Erika Lundby, doktorand i socialt arbete. Telefon: 076-218 64 59. E-post: erika.lundby@lnu.se

Barnmisshandel

Cecilia Kjellgren, lektor i socialt arbete. Telefon 0733-170841. E-post: cecilia.kjellgren@lnu.se

Byta julklappar/ångerrätt
Eva Jönsson, adjunkt i företagsekonomi. Telefon: 0480-497128. eva.jonsson@lnu.se

Etik och moral i juletid
Ingrid Runeson, lektor i omvårdnad. Telefon: 070-1447395. E-post: ingrid.runeson@lnu.se

Fattiga barn:
Anne Harju, lektor i socialt arbete. Telefon: 0737-63 90 62. E-post: anne.harju@lnu.se

Erika Lundby, doktorand i socialt arbete. Telefon: 076-218 64 59. E-post: erika.lundby@lnu.se

Fritid:
Ulf Drugge, professor i sociologi. Telefon: 0480-446124. E-post: ulf.drugge@lnu.se

Födoämnesallergi
Birgitta Marklund,  lektor i hälsovetenskap. Telefon: 073-3404012. E-post: birgitta.marklund@lnu.se

Förhörsteknik
Ola Kronkvist, doktorand polisutb. Telefon:  0708-118122. E-post: Ola.kronkvist@lnu.se

Godis
Håkan Andersson, lektor i organisk kemi. Telefon: 0480-446224. E-post: hakan.andersson@lnu.se

Influensa
Jonas Waldenström, lektor i zoonotisk ekologi, Telefon: 070-2018218. E-post: jonas.waldenstrom@lnu.se

Internationella konflikter:
Anders Nilsson, lektor i fred och utveckling. Telefon: 0706-898620. E-post: anders.nilsson@lnu.se

Internationellt hjälparbete och ungdomars volontärresor
Cecilia Jonsson, doktorand i socialt arbete. Telefon: 0470-76 7546. E-post: cecilia.jonsson@lnu.se

Julbord och andra livsmedel:
Anna Blücher, lektor i nutrition. Telefon: 0707-948448. E-post: anna.blucher@lnu.se

”Julen, bra för hjärtat!”
Joep Perk, professor hälsovetenskap, läkare. Telefon: 070-3445096. E-post: joep.perk@lnu.se

Julfest på jobbet
Dan Porsfelt, lektor i sociologi. Telefon: 0470-70 84 84. E-post: dan.porsfelt@lnu.se

Gunilla Larsen, personalvetare. Telefon: 070-6499666. E-post: gunilla.larsen@lnu.se

Julgranar
Inger Hakman, professor i cell- och organismbiologi. Telefon: 0480-446222. E-post: inger.hakman@lnu.se

Julgransodling och pyntegrönt
Harald Säll, lektor. Telefon: 0470-70 8954. E-post: harald.sall@lnu.se

Julkonserter/evenemang:
Henric Lindström, adjunkt. Telefon: 0709-397140. E-post:  henric.lindstrom@lnu.se

Konflikter och ilska:
Judit Lindqvist, lektor i psykologi. Telefon: 0470-70 83 98. E-post: judit.lindqvist@lnu.se

Konflikthantering
Krister Håkansson, adjunkt i psykologi, tel. 0470-70 8772, E-post: krister.hakansson@lnu.se

Kultur för barn och ungdomar:
Anna Lund, lektor i sociologi. Telefon: 0731-426042. E-post: anna.lund@lnu.se

Lediga barn och idrott:

Mats Trondman, professor i sociologi. Telefon: 073-5157173. E-post: mats.trondman@lnu.se

Livskvalitet:
Ulf Stenström, lektor i psykologi. Telefon: 0706-077286. E-post: ulf.stenstrom@lnu.se

Lokal kultur:
Lars Lindkvist, professor i företagsekonomi. Telefon: 070-8490419. E-post: lars.lindkvist@lnu.se

Motivation - att jobba när andra är lediga:
Gunilla Larsen Borg, adjunkt. Telefon: 070-6499666. E-post: gunilla.larsen@lnu.se

Naturkatastrofer:
Tommy Claesson, geolog. Telefon: 070-260237. E-post: tommy.claesson@lnu.se

Åsa Roxberg (tröst och lidande i samband med katastrofer) lektor i vårdvetenskap. Telefon: 0480-446333. E-post: asa.roxberg@lnu.se

Näthandel:
Leif Marcusson, lektor i företagsekonomi. Telefon: 0480-497119. E-post: leif.marcusson@lnu.se

John Jeansson, adjunkt i företagsekonomi. Telefon: 070-7502098. E-post: john.jeansson@lnu.se

Pepparkaksformar
Marianne Gille, lektor i industridesign. Telefon: 0470-70 8029. E-post: marianne.gille@lnu.se

Poliser:
Rolf Granér, lektor, polisforskning. Telefon: 070-6336222. E-post: rolf.graner@lnu.se

Resvanor:
Stefan Gössling, professor i turismvetenskap. Telefon: 070-4922634. E-post: stefan.gossling@lnu.se

Semesterbråk:
Ulf Drugge, professor i sociologi. Telefon: 0480-446124. E-post: ulf.drugge@lnu.se

Shopping:

Bertil Hultén, docent i marknadsföring. Telefon: 0480-497154. E-post: bertl.hulten@lnu.se

Säker elleverans:
Börje Nilsson, professor i matematisk fysik. Telefon: 0470-70 88 49. E-post: borje.nilsson@lnu.se

Tomtens släktingar i andra länder:
Roland Hallgren, professor i religionsvetenskap. Telefon: 0480-446121. E-post: roland.hallgren@lnu.se

Tv-sport:
Sport i medierna - Dino Viscovi, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap. Telefon: 0470-70 85 57. E-post:  dino.viscovi@lnu.se

Idrott som underhållning – Hans Lundberg, lektor i företagsekonomi. Telefon: 0709-994423. E-post: hans.lundberg@lnu.se

Dopning – David Hoff, lektor i socialt arbete. Telefon: 0480-446978. E-post: david.hoff@lnu.se

Ungdomar och sexuellt risktagande:
Marie Oscarsson, lektor. Telefon: 0480-446080. E-post: marie.oscarsson@lnu.se

Utbrändhet och motivation:
Håkan Jenner, professor i missbruks- och beroendevård, pedagogik, tel. 0470-70 8959, E-post hakan.jenner@lnu.se

Våld i nära relationer:

Catharina Carlsson, adjunkt i socialt arbete. Telefon: 073-3890284. E-post: catharina.carlsson@lnu.se

Välmående:
Per Bauhn, professor i filosofi. Telefon: 0480-446089. E-post: per.bauhn@lnu.se

Årets julklapp (iPad/surfplatta):
Jacob Lindehoff, adjunkt i datavetenskap. Telefon: 070-622 70 70. E-post: jacob.lindehoff@lnu.se

Övervikt hos barn:
Anders Raustorp, docent i idrottsvetenskap. Telefon: 070-8118706. E-post: anders.raustorp@lnu.se

Listan finns även på lnu.se: http://lnu.se/om-lnu/press/expertlista-julens-a-o

__________________________________________________  
Christina Dahlgren, Pressansvarig/Pressofficer  
Linnéuniversitetet/Linnaeus University Kommunikationsavdelningen SE-351 95 Växjö, Sweden/SE-391 83 Kalmar, Sweden   +46 (0)470 70 85 51 Telephone +46 (0)70 572 26 56 Mobile christina.dahlgren@lnu.se Lnu.se Nu finns ett nytt, modernt och internationellt universitet i Småland. Läs mer om Linnéuniversitetet på Lnu.se.

Läs vidare »

Om Linnéuniversitetet