2017 ett förlorat år för svenska livsmedelsproducenter

Minskad försäljning fjärde kvartalet och skiftande konsumenttrender bidrog till att 2017 — trots stark högkonjunktur och ökande export — blev en besvikelse för Sveriges livsmedelsindustri. På konsumentsidan märkte företagen tydligt av ett ökat intresse för vegetariska och hälsosamma alternativ. Detta framgår av Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2017.

Fyra gånger om året skickar Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal ut en enkät till Livsmedelsföretagens medlemsföretag som får svara på frågor om försäljning, export, anställningsläge, råvarukostnader, lönsamhet och investeringar. I den aktuella enkäten fick företagen även frågor om vilka konsumenttrender deras produktion påverkas mest av. 

Det här pressmeddelandet är en sammanfattning av Konjunkturbrevet för Q4 2017 som du även kan ladda ner och läsa i sin helhet.

Du kan även lyssna på en kort intervju med Carl Eckerdal i vår podcast Feeder, där Carl går igenom de viktigaste punkterna i Konjunkturbrevet.

Försäljningsvolymer på gränsen mellan tillväxt och stagnation

Fjärde kvartalet 2017 levererade en minskad försäljningsvolym på den för svenska livsmedelsproducenter viktiga hemmamarknaden. Fjärde kvartalet som också är årets viktigaste, rent volymmässigt, gjorde därmed ett stort negativt avtryck på årets totala resultat. Försäljningsvolymerna för helåret balanserar på en slak lina mellan tillväxt och stagnation.

För en knapp tredjedel av medlemsföretagen blev Q4 ett sämre kvartal än förväntat. Endast 5 procent av företagen blev positivt överraskade av en starkare försäljning. Summeras försäljningsutvecklingen för helåret 2017 på hemmamarknaden blir det en mycket försiktig volymökning, något som ska ses i ljuset av att den svenska ekonomin befinner sig i en stark högkonjunktur.

- Under de nio år som jag har skrivit konjunkturbrevet är det här det enskilt svagaste inrapporterade kvartalet. På en allmänt svag dagligvarumarknad tappade det ”svenskproducerade” marknadsandelar till förmån för det importerade. Samtidigt är svenska hushåll återhållsamma i sina inköp av mat och dryck, något man märkte också i restaurangsektorn där man under fjolåret hade en förhållandevis försiktig tillväxt. Vad den här försiktigheten beror på kan man endast spekulera i, men det är åtminstone inte köputrymmet som begränsar hushållen just nu, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

Vegetariska alternativ hetaste konsumenttrenden enligt företagen

Drygt en fjärdedel av företagen (28 %) pekar ut vegetariska alternativ som den hetaste enskilda konsumenttrenden under 2017. Detta är en tydlig framflyttning från 2016 då ”endast” 7 procent ringade in vegetariskt som den tydligaste trenden. En annan konsumenttrend som stärkt greppet under det senaste året är hälsosamma alternativ – 22 procent av företagen pekade på det som den som hetaste trenden 2017.

- Det går en röd tråd, eller snarare en grön tråd kanske, bland de starkaste trenderna för närvarande. Högst medvetna konsumenter, måna om sin egen och om jordens hälsa, gör tydliga val vid sina matinköp. Den ”gröna tråden” framgår klart när man ser hur starka konsumenternas preferenser är för vegetariska, ekologiska och hälsosamma produkter. Företagen har givetvis koll på detta och jag räknar med att vi under de kommande åren får se en kraftig ökning i utbudet av den här sortens produkter, säger Carl Eckerdal.

Konsumentvurmen för det svenskproducerade och högkvalitativa är fortfarande stark men har tappat en del av sitt försprång från 2016. Framförallt blir det tydligt om man ser på andelen producenter som angav lokalproducerat som den hetaste trenden – från 39 procent 2016 till 17 procent 2017.

Exporten ett ljus i mörkret

Under 2017 ökade livsmedelsföretagens export betydligt mer i värde än den gjorde under 2016. Livsmedelsföretagens Konjunkturindex visar också på en, över året, jämn volymökning. Den värdemässiga ökningen slutade på 7,4 procent för helåret och 6,4 procent under Q4 (exklusive fisk). Översatt i volymer ökade leveranserna under året med mellan 2–4 procent.

Exporten till EU växte något snabbare än totalen (8,7 %) och representerade en exportandel om knappt 58 procent. Det enskilt viktigaste mottagarlandet för svenska livsmedel är i vanlig ordning Norge, med en marknadsandel om en knapp femtedel (19,4 %). Europa i sin helhet samlade knappt 82 procent av svensk livsmedelsexport under 2017.