Skip to main content

Klimatsmartare kött

Pressmeddelande   •   Feb 01, 2013 08:15 CET

Vi äter för mycket kött i förhållande till vad som är bra för klimatet. Vår köttkonsumtion har gått upp med 50 procent de senaste 20 åren och idag äter vi ca 46 kilo per person och år. Räknar man med ben och slaktavfall blir siffran 85 kilo vilket är mängden som belastar miljön per person och år. Den siffran motsvarar nära ett ton koldioxidekvivalenter vilket är max vad man som person kan göra av med per år för att leva hållbart – och då har vi inte räknat med utsläpp från andra livsmedel, transporter, produktion och så vidare.

De senaste veckorna har det varit stort fokus i media kring vår köttkonsumtion och Jordbruksverket skapade rubriker när de presenterade rapporten En hållbar köttkonsumtion, där de diskuterar olika styrmedel och lägger fram koldioxidskatt i konsumentled som en möjlig åtgärd – i folkmun köttskatt. Skatten föreslås vara differentierad i förhållande till dess miljöpåverkan vilket bland annat innebär att kyckling skulle beskattas lägre än nötkött.

Värnar djurskyddet

Men att använda schabloner vid beskattning av kött kan slå helt fel, menar flera, däribland Per Jensen som är professor vid Linköpings universitet. Han påpekar att det visst är lovvärt att reducera djuruppfödningens klimateffekter men att den skatt som föreslås kan leda till en kraftig försämring av djurskyddet. Klimatvänlig djuruppfödning innebär i praktiken att djuren lever så kort tid som möjligt och under den tiden växer så fort som möjligt på minsta möjliga fodermängd. Det gäller att minska på mängden utsläpp såväl i foderproduktionen som från djuren själva, det vill säga metangas från idisslare som nötkreatur.

Svårt tillgodose alla

Följden av denna ekvation blir att ju mer rationell köttproduktionen är desto klimatsmartare men samtidigt väldigt långt från djurens normala beteenden att exempelvis beta ute. Vilket vill vi ha, klimatsmart eller djurvänligt?

Frågan är inte lätt och självklart vill man även på Jordbruksverket värna om djurskyddet. Sverige ligger främst i världen på just detta vilket skulle innebära att den skatt som föreslås kan slå så fel att vi subventionerar importerad kyckling på bekostnad av vår egen svenska nötproduktion, resonerar Per Jensen.

Djurskyddspoäng

Han föreslår istället ett system med djurskyddspoäng på olika former av uppfödning och transport, oavsett djurslag, med straffskatter på de sämsta alternativen. Konsekvenserna skulle dels bli att köttkonsumtionen totalt minskar, dels att den uppfödning som är bäst för djuren gynnas.

Köttguide för handeln

Parallellt med Jordbruksverkets arbete med en hållbar köttkonsumtion har forskare vid Statens Lantbruksuniversitet, SLU, tagit fram kriterier för hållbart kött i en guide för såväl konsumenter som de som arbetar med livsmedel – däribland handlare, charkansvariga och inköpare. Köttguiden är uppdelad i olika typer av kött samt varifrån det kommer, om det är märkt med Krav, Svenskt Sigill, klimatcertifierat, EU-ekologiskt med mera.

Glad eller sur smiley

Varje köttyp har blivit tilldelad en smiley för varje kriterium som köttet bedöms inom.

– Vi har bedömt kött utifrån klimatpåverkan, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel samt djurskydd och bete. Skalan är relativ så kött som släpper ut lite växthusgaser, mindre än fyra kilo koldioxidekvivalenter per kilo kött, märker vi med en glad grön smiley, säger Elin Röös som är doktorand vid SLU och initiativtagare till Köttguiden.

Gul smiley får kött som ligger i mitten och det kött som är sämst får en röd, sur smiley. Grön glad smiley i kategorin djurskydd och bete får exempelvis kött som omfattas av svensk djurskyddslagstiftning eller motsvarande och där djuren får beta utomhus.

Men hur ska folk kunna hålla reda på all märkning?

– Köttguiden är, till skillnad från annan märkning som exempelvis Svenskt Sigill eller Krav, en märkning mellan olika produkter. Här kan man se att ur klimatsynpunkt är det bättre att välja gris än nöt och allra bäst är det med kyckling.

Göra medvetna val

Men ibland står de olika kriterierna i motsats till varandra. Svensk kyckling till exempel är bra ur klimatsynpunkt men dåligt vad gäller biologisk mångfald och kemiska bekämpningsmedel.

– Tyvärr är det så att det används sydamerikansk soja i det svenska kycklingfodret vilket bidrar till skogskövlingen där. Men om man föder upp kycklingar på inhemska proteinfoder eller importerade foder som är hållbart producerade men dyrare, får vi ett bättre kycklingkött ur dessa aspekter. Ekologiskt Kravmärkt kyckling är ett sådant som klarar dessa krav. Det viktiga är att konsumenter får information så att de kan göra medvetna val.

I Köttguiden finns även alternativ till kött med som baljväxter och quorn. Varför det?

– Tabellen visar egentligen på vilka proteingrupper man kan välja mellan och bönor och ärter innehåller mycket protein och är ur våra hållbarhetskriterier sett det sammanlagt bästa alternativet, förutom vilt kött, säger Elin Röös.

 Text: Marie Halldestam

Fakta | Kött

• Det går i genomsnitt åt drygt  85 kilo kött per person och år för den totala köttkonsumtionen i Sverige. Denna siffra är mätt i slaktkroppsvikt och inkluderar ben. Det är inte samma mängd som vi äter. Men det är den mängd som belastar klimat och miljö, vilket gör att den är relevant att använda i klimatsammanhang.

• Svenskarnas totala klimatutsläpp ligger på runt tio ton koldioxidekvivalenter per person och år och en hållbar nivå anses vara någonstans mellan ett och två ton. Av dagens tio ton kommer ungefär två från livsmedel och av dessa kommer knappt hälften från kött.

• Köttguiden är en tabell över vilken påverkan olika slags proteinkällor har på olika miljöområden. Tanken är att den ska underlätta bra val och stimulera till dialog och kommunikation om den höga köttkonsumtionen. Hämta hem den på www.kottguiden.se

• Störst miljöpåverkan från kött uppstår från odling av foder och själva djurhållningen. Utsläpp från transporter och förpackningar är näst intill försumbara när det kommer till kött. Dock finns andra fördelar med närproducerade livsmedel. Genom att välja en vara som är producerad i närområdet gynnas den lokala ekonomin, och det är lättare att kontrollera och ställa krav på produktionen. Vårt landskap hålls öppet och det ges större möjligheter att förverkliga ett kretsloppssamhälle om maten produceras och konsumeras på samma ställe. Betande djur hjälper till att bevara våra vackra hagmarker. Däremot behöver närproducerat kött inte vara mer miljövänligt eller innebära bättre djurvälfärd, det beror på hur produktionen sker.

Källor: SLU, Jordbruksverket


Livsmedelshandlarna är en självständig handlarägd riksbranschorganisation, grundad 1931, som arbetar för att i alla sammanhang underlätta för egna livsmedelshandlare att göra bättre affärer.

Bifogade filer

PDF-dokument

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera