Lunds konsthall: Simryn Gill. Världen öppnar sig

Simryn Gill: Världen öppnar sig
Lunds konsthall, 30 september – 3 december 2017

Pressvisning fredagen den 29 september kl. 12
Vernissage fredagen den 29 september kl. 18–20

Lunds konsthall har den stora glädjen att visa den första större separatutställningen av Simryn Gill i något nordiskt land. Titeln är lånad från en lärobok i nationalekonomi från 1936 av J F Horrabin, en vid den tiden välkänd marxistisk geograf. Gill har flera exemplar av boken i sitt bibliotek i Port Dickson, Malaysia.

Gill är malaysisk medborgare av indiskt ursprung. Hon representerade Australien vid den 55:e Venedigbiennalen 2013 och deltog i två Documentor efter varandra, 2007 och 2012. Precis som hennes sociala uppenbarelse förblir Gills verk milda och välanpassade så länge som möjligt, eftersom det lugn detta förhållningssätt kan skapa är en nödvändig förutsättning för att göra välinformerade och lärorika iakttagelser om världen – och därigenom få den att öppna sig.

Men sådan direkthet och tillgänglighet beror av hur mycket förståelse betraktarna visar, i vilken mån de är beredda att öppna sig för verken och för den värld de skapar och framvisar. Utställningen i Lunds konsthall, som innehåller fotografier, tryck, andra verk på papper och tredimensionella verk från det sista årtiondet, är på samma gång bildmässigt inbjudande och tankemässigt krävande.

Om vi vore på jakt efter en övergripande metafor för att beskriva Världen öppnar sig kunde vi, med viss förenkling, säga att den gestaltar vår erfarenhet av kartläggande och vårt kartläggande av erfarenhet. Något som förenar de utställda verken är en bakomliggande vilja att låta saker göra avtryck, både bildlikt, som när världen gör avtryck i konstnären och hon förmedlar detta till oss genom sina verk, och bokstavligen, som när hon med hjälp av direkta avtryck dokumenterar groende kokosnötter eller överkörda ormar i de nya serierna Travelling Light och Naga Doodles (båda 2017), premiärvisade i Lunds konsthall.

Liksom dessa grafiska övningar i naturlig storlek förenar det stora svartvita fotografiet Scale, or Tasha and the Tree (2005/14) dokumentation och uppmätning genom att låta Tasha, en ung flicka från Port Dickson, posera under ett jättelikt träd på stadens gamla begravningsplats. Ett verk utan titel med tryckta boksidor delvis ätna av insekter kan ses som dokument i dubbel bemärkelse: över hur skadedjur borrar sig igenom ett bibliotek och över hur, med Gills ord, man inte kan vara sentimental med böcker i tropikerna.

Denna utställning badar i ljus, återigen både bildlikt och bokstavligen. Inte minst det fysiska ljus som genomströmmar tre serier av fotografier tagna i ett osålt fritidshusområde i ”gammalengelsk” stil i Port Dickson: My Own Private Angkor (2007–09), Wormholes (2009) och Windows (2011/17). Gill smög sig upprepade gånger in i de övergivna utrymmena, stadda i obönhörligt förfall efter att lokala ”entreprenörer” avlägsnat all metall de kunde sälja som skrot, inklusive fönsterkarmarna av aluminium.

Utställningen handlar också om färg. De flammande röda och gula skotten i Travelling Light och de enstaka fläckarna av intorkat ormblod i Naga Doodles. De hundratals potatistrycken, gjorda med luxuöst reservoarpennebläck i många olika nyanser, i Let Them Eat Potatoes (2014). Eller de rödaktiga och gråaktiga föremålen i Domino Theory (2015): tegelbitar avslipade till ägg- eller brödliknande former av världshavet, kuber som Gill format av jord hon grävt upp alldeles intill termitstackar. Och färgfotografier, inte bara i Windows utan också i serierna Social Insects (2012/16) och Sun Pictures (2013).

Lunds konsthall tackar varmt Simryn Gill för hennes utomordentligt precisa och tilltalande utställning, och också gästkuratorn Anders Kreuger. För samarbetet kring projektet tackar konsthallen M HKA, museet för samtidskonst i Antwerpen, och de gallerier som representerar Gill: Tracy Williams Ltd i New York, Utopia Art i Sydney och Jhaveri Contempurary i Mumbai