Stora skillnader mellan landstingens glasögonbidrag till barn

Få landsting subventionerar glasögon till barn efter den dag de fyllt sju år, trots att en fullgod syn är mycket viktigt för inlärningen i skolan. Dessutom förekommer det obegripligt stora variationer mellan landstingen när det gäller möjligheterna att få glasögonbidrag. Majblomman anser att alla barn, även skolbarn, bör ha möjlighet att få glasögon, oberoende av var i landet de bor. Majblomman har därför räknat ut hur mycket en glasögonreform kan kosta ett genomsnittligt landsting. Uträkningen presenteras i en ny rapport och visar att en reform där barn mellan 2-15 år får gratis glasögon innebär en extra kostnad på cirka 3,6 miljoner kronor, vilket motsvarar ungefär 0,06 procent av landstingets totala årliga kostnader.

I dag varierar möjligheten till glasögonbidrag till barnen beroende på var i Sverige de bor. I Stockholm ges inga bidrag alls. I Gävleborg, Norrbotten, Kronoberg och Västmanland är glasögonglas för barn till och med sju år gratis. I övriga landsting varierar glasögonbidragen mellan 250-1250 kronor. I praktiken betyder detta att det som avgör ifall barn får subventionerade/gratis glasögon eller inte främst beror på var de bor snarare än i hur stort behov de är av glasögon ifall föräldrarna inte har råd att skaffa dem. Majblomman anser att detta är högst orättvist.

För att ta reda på hur mycket extra det skulle kosta ett genomsnittligt landsting att erbjuda barn mellan 2-15 år gratis glasögon har Majblomman använt sig av siffror från Västmanlands landsting, ett genomsnittligt landsting vad gäller folkmängd samt nivån på existerande glasögonbidrag.  Uträkningen visar att det skulle kosta Västmanlands landsting cirka 3,6 miljoner kronor extra per år, utöver de 920 000 kronor landstinget idag betalar för glasögonbidrag. Västmanlands landstings totala kostnad för landstingets verksamhet under 2009 var över 6 miljarder kronor. En extra kostnad om 3,6 miljoner kronor per år skulle alltså i det här fallet innebära en ökning på knappt 0,06 procent av den totala årskostnaden för landstinget.

En satsning på glasögon till barn med synfel kan också ses som en förebyggande insats och en investering i framtiden. Barn som inte får glasögon har svårt att hänga med i skolan vilket kan leda till att de går ut grundskolan med alltför bristfälliga kunskaper och får det svårt senare i livet. Sådana investeringar är alltid lönsamma för samhället.

När Majblomman i början av året frågade barn hur viktigt de tycker det är att det finns gratis glasögon för de barn som behöver svarade 90 procent av de tillfrågade barnen att det var ”jätteviktigt”. På frågan om lärare tyckte det var viktigt svarade många att det borde vara självklart.

-          Barn och skolungdomar bör ha rätt till glasögon precis som de har rätt till hjälpmedel vid hörselnedsättning. Och vuxna har ju rätt till terminalglasögon på sina arbetsplatser. Majblommans krav är att betrakta synhjälpmedel som medicinsk behandling eller hjälpmedel för en funktionsnedsättning. Bidrag till synhjälpmedel måste snarast införas så att barn med nedsatt syn kan hänga med i skolan och på fritiden, oavsett var i landet de bor, säger Lena Holm, generalsekreterare för Majblommans Riksförbund

Majblommans lokalföreningar som tar emot bidragsansökningarna uppskattar att förfrågningarna om bidrag till glasögon under 2009 ökat i 38 kommuner och ligger kvar på samma nivå i 114 kommuner. Endast i 29 kommuner har förfrågningarna om bidrag till glasögon minskat.

För ytterligare information:
Lena Holm, generalsekreterare, Majblommans Riksförbund,
telefon 031 60 68 91, 070 699 45 61, e-post lena.holm@majblomman.se