Skip to main content

Medellivslängden ökar i Malmö men stora skillnader mellan stadsdelarna

Pressmeddelande   •  Sep 03, 2003 15:42 CEST

Medellivslängden ökar i Malmö för både män och kvinnor. Samtidigt minskar skillnaderna mellan stadsdelarna.
Olikheterna är emellertid fortfarande stora och för männen skiljer det mer än nio år i medellivslängd mellan den stadsdel där de lever längst och den stadsdel där de lever kortast.

Detta framgår av Malmös välfärdsbokslut för 2002 som
nu redovisats för kommunstyrelsen.
Mellan åren 2000 och 2001 har medellivslängden i hela Malmö ökat från 76,1 år till 76,7 år för män och från 81,7 år till 82,1 år för kvinnor. Längst lever både kvinnor och män i Husie, där kvinnorna har en medellivslängd på 84,8 år och männen en medellivslängd på 81,8 år Kortast lever männen i Södra innerstaden med en medellivslängd på 72,6 år och bland kvinnorna återfinns den kortaste medellivslängden i Rosengård med 78,2 år. Förklaringen till att män i S ödra Innerstaden har så låg medellivslängd kan sannolikt sökas i den höga konsumtionen av alkohol och tobak som registrerats i stadsdelen i kombination med hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå. För att motverka trenden pågår en satsning för att fler ska få arbete.

Några andra noteringar från Välfärdsredovisningen:

 Tandhälsan hos 19-åringar har förbättrats, men också här är skillnaderna mellan stadsdelarna stora.  Andelen elever i årskurs nio som är behöriga att söka till gymnasieskolan har ökat liksom andelen personer med eftergymnasial utbildning. Mönstret är dock detsamma med stora skillnader mellan stadsdelarna. Högsta andelen gymnasiebehöriga finns i Limhamn-Bunkeflo och den lägsta i Rosengård.  Förvärvsfrekvensen har ökat något, men de som är utrikes födda har fortfarande svårare att komma in på arbetsmarknaden än de som är födda i Sverige.

- Välfärdsredovisningen ger oss ett mycket viktigt underlag för hur vi ska fördela våra resurser i f ramtiden, både när det gäller fördelningen mellan stadsdelarna och när det gäller fördelningen mellan olika välfärdsområden, säger kommunalrådet Birgitta Nilsson (s) i en kommentar. Vi ser idag skillnader mellan stadsdelarna som vi absolut inte kan acceptera och vi kan tydligt se hur sambanden ser ut, där sämre hälsa och kort medellivslängd klart hänger samman med bland annat hög arbetslöshet, dålig privatekonomi, sociala problem, missbruksproblem och låg utbildningsnivå.
- Det är ingenting nyt
t att de här sambanden finns, men det är viktigt att få dem klart dokumenterade så att vi kan sätta in de kraftfullaste åtgärderna där behoven är som allra störst.
- Välfärdsredovisningen visar hur viktigt det är med ett väl fungerande resursfördelningssystem. Vi kan inte hävda att vi har lyckats fullt ut hittills, därtill är skillnaderna mellan stadsdelarna alldeles för stora. Men inriktningen är helt klar, vi måste, och vi ska, skapa ett rättvisare Malmö. En av våra stora och avgörande utman ingar under de närmaste åren är att se till att välfärden kommer alla malmöbor till del på betydligt mer lika villkor än idag.