Media-no-image

Bucht tänk om: Diesel och mjölk skär sig

Pressmeddelanden   •   2015-09-01 10:30 CEST

Den 21 september presenterar regeringen sin budget. Vår norrländske landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) vill visa att han tar den svenska mjölkkrisen på allvar och sänker dieselskatten för Sveriges lantbrukare. 300 miljoner kronor har avsatts för att visa riktig handlingskraft och under tre år får de som driver jordbruk en rabatt på 1,70 kronor per liter diesel. Allt för att hålla kvar mjölknäringen.

Att ministern i sin iver samtidigt snedvrider konkurrensen för tusentals entreprenörer är en helt annan och betydligt allvarligare femma.

Maskinentreprenörerna har 3 800 medlemsföretag. De allra flesta av dem små företag med små marginaler. En viktig inkomstkälla är snöröjning, precis som för många av Sveriges lantbrukare. Båda grupperna går upp i ottan för att hålla våra vägar, p-platser och cykelbanor fria från snö och is, något vi alla har nytta av - det borde ju inte minst Sven-Erik Bucht från Haparanda veta?

Konkurreras mellan bönder och entreprenörer finns det inga invändningar emot, problemet är att regeringen genom mjölkgåvan sätter konkurrensen ur spel. Det gemensamma drivmedlet, dieseln, är en av de största enskilda kostnaderna för både lantbrukare och maskinentreprenörer. Dessutom kan man ju undra över varför världsföretaget Arla ska få en rabatt av svenska regeringen?

Förstärkt med det omfattande regelverk och de ständigt ökande kraven på miljöanpassning av maskinparken som gäller för entreprenörer sätter rabatten konkurrensen ur spel. De som lär jubla är däremot de kommuner som ser att de kan pressa sina kostnader för snöröjningen ytterligare ett varv.

  • Nej, Sven-Erik, din rabatt mjölkar snarare hårt arbetande småföretagare i entreprenadbranschen än räddar mjölkbönder. Diesel och mjölk skär sig.
  • Sveriges mjölkbönder arbetar hårt och är värda all respekt.Billig diesel i utbyte mot alltför billig mjölk är ett närmast desperat försök att visa att du gör någonting konkret för att rädda situationen. Nog måste det väl ha funnits några andra, förhoppningsvis bättre, idéer som farit genom huvudet när du tänkt på mjölkbönderna? Några genomtänkta sådana som inte slår sönder konkurrensen? Och som dessutom egentligen bara förvärrar problemet med låga priser på mjölk.
  • Bucht gå in på kammaren och leta rätt på mer genomtänkta idéer? Det är både mjölkbönder och maskinentreprenörer värda.

För mer information kontakta:
Hampe Mobärg, VD ME, tfn: 0730-29 88 56, e-post: hampe.mobarg@me.se

Maskinentreprenörerna (ME) är ett bransch- och arbetsgivarförbund som organiserar 3 700 privata maskinentreprenörer. Förbundet ingår i Svenskt Näringsliv och verkar för att skapa bättre förutsättningar för branschen genom bland annat utveckling av kompetens, kvalitet och miljö, samt samhällspåverkan.

Den 21 september presenterar regeringen sin budget. Vår norrländske landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) vill visa att han tar den svenska mjölkkrisen på allvar och sänker dieselskatten för Sveriges lantbrukare. Att ministern i sin iver samtidigt snedvrider konkurrensen för tusentals entreprenörer är en helt annan och betydligt allvarligare femma.

Läs vidare »
Media-no-image

Stora Infradagen – tioårsjubileum 2016: Infrastruktur kräver innovation

Pressmeddelanden   •   2015-08-20 07:00 CEST

Stora Infradagen 2016 äger rum, med start klockan 10.00, den 29 januari i Näringslivets hus på Storgatan 19 i Stockholm.

Ruttnade järnvägssyllar på landets mest trafikerade sträckor. Miljardinvesteringar i en Botniabana som knappt används. En tunnel genom Hallandsås som nästan är klar, 24 år efter beslutet och tio gånger dyrare än beräknat och betongblock som faller från nya E4-bron i Sundsvall.

– Infrastruktur är stort, komplext och dyrt. Oftast är det skattebetalarna som står för pengarna. Därför måste vi vara säkra på att vi tar rätt beslut och att pengarna används på ett bra sätt. Stora Infradagen är en given årlig samlingspunkt för sådana diskussioner. Det är Sveriges viktigaste branschdag för samhällsbyggare. Vi brukar jämföra den med ett Almedalen i miniatyr, fast med fokus på infrastruktur. Här finns ministrar och beslutsfattare, företagsledare, opinionsbildare, fackförbund och forskare, säger Magnus Persson förbundsordförande vid bransch- och arbetsgivarorganisationen Maskinentreprenörerna, ME, som står som arrangör för dagen.

Temat 2016 är ”Entreprenör eller innovatör”. Frågan som ställs är ”Ersätter innovatörerna dagens entreprenörer?” men också motsatsen ”Har vi innovatörer, eller sitter vi fast i traditionerna?”.

– För att klara de utmaningar vi ser måste vi - politiker så väl som branschfolk - gemensamt hitta nya, mer effektiva sätt att upphandla och genomföra komplexa infrastrukturprojekt. Vi måste vara innovativa, både vad gäller tjänster och arbetssätt om vi ska fortsätta utvecklas. Hur det ska ske kommer vi att diskutera på Stora Infradagen 2016, säger Magnus Persson.

För vidare information om ME och Stora Infradagen 2016, kontakta:
Magnus Persson, Ordförande ME, tfn: 0705-83 52 30
Hampe Mobärg, VD ME, tfn: 0730-29 88 56, e-post: hampe.mobarg@me.se

Maskinentreprenörerna (ME) är ett bransch- och arbetsgivarförbund som organiserar 3 700 privata maskinentreprenörer. Förbundet ingår i Svenskt Näringsliv och verkar för att skapa bättre förutsättningar för branschen genom bland annat utveckling av kompetens, kvalitet och miljö, samt samhällspåverkan.

Stora Infradagen 2016 äger rum, med start klockan 10.00, den 29 januari i Näringslivets hus på Storgatan 19 i Stockholm. Temat 2016 är ”Entreprenör eller innovatör”. Frågan som ställs är ”Ersätter innovatörerna dagens entreprenörer?” men också motsatsen ”Har vi innovatörer, eller sitter vi fast i traditionerna?”.

Läs vidare »
Media-no-image

Underinvesteringar skapar kris för svenska VA-systemet

Pressmeddelanden   •   2015-07-01 16:32 CEST

– Vi ser redan idag konsekvenserna av klimatförändringar. Bräddning, då orenat avloppsvatten rinner förbi överlastade reningsverk och ut i dricksvattentäkter och badvikar är redan idag en ganska vanlig företeelse. Och trots det är vi inte förberedda. Gunnar Holmgren, Landshövding i Västernorrland och särskild utredare i statliga dricksvattenutredningen var tydlig när han under onsdagen deltog i VA-faktas Almedalsseminarium om det svenska VA-systemet.

– All teknik finns, men att det kostar pengar. Det är få kommuner, speciellt landsortskommuner som idag klarar sitt långsiktiga ansvar. Orsakerna är många, men det är helt klart att staten måste bli en tydlig och stark kravställare gentemot kommunerna, menade Gunnar Holmgren.

Enligt konsultbolaget WSP kan det svenska VA-systemet värderas till mellan 500 och 800 miljarder kronor. För att sköta underhåll och utveckling borde, lågt räknat, en procent av värdet, 5-8 miljarder kronor återinvesteras varje år. Enligt WSP är den verkliga summan på lite över två miljarder kronor, något som i praktiken innebär att systemet försämras för varje år, istället för att bli bättre.

– Alla försäkringar baseras på en grundprincip och det är att det ska gälla oförutsedda händelser. Nu har vi oförutsedda händelser som inträffar på samma ställe och samma tid varje år. Det innebär att modellen inte längre fungerar. Om inte kommunerna kan ta sitt ansvar för VA-systemen, så innebär det i slutändan premiehöjningar, så enkelt är det, kommenterade Svensk Försäkrings representant Staffan Moberg som också deltog i seminariet.

Från VA-branschens sida uppmanade Sebastian Bondestam, vice VD på Uponor till en förstärkt dialog mellan kommuner och branschen.

– Om vi bara har en bra dialog kan vi från vår sida utforma och vidareutveckla och de system som krävs för att vi ska ha ett fungerande VA-system även i framtiden, sade Bondestam.

För ytterligare information kontakta:
Hampe Mobärg, talesman för Aktionsgruppen Små Avlopp, VD för Maskinentreprenörerna
Telefon: 073-029 88 56
E-post: hampe.mobarg@me.se

Maskinentreprenörerna (ME) är ett bransch- och arbetsgivarförbund som organiserar 3 700 privata maskinentreprenörer. Förbundet ingår i Svenskt Näringsliv och verkar för att skapa bättre förutsättningar för branschen genom bland annat utveckling av kompetens, kvalitet och miljö, samt samhällspåverkan.

Bräddning, då orenat avloppsvatten rinner förbi överlastade reningsverk och ut i dricksvattentäkter och badvikar, är idag en ganska vanlig företeelse. Trots det är vi inte förberedda. Gunnar Holmgren, Landshövding i Västernorrland och särskild utredare i statliga dricksvattenutredningen var tydlig när han under onsdagen deltog i VA-faktas Almedalsseminarium om det svenska VA-systemet.

Läs vidare »
Media-no-image

Aktionsgruppen Små Avlopp: ”Bra att du fixar avloppet, Löfven, men sätt blåslampan på Romson”

Pressmeddelanden   •   2015-06-10 14:00 CEST

-Statsminister Stefan Löfven föregår med gott exempel när det gäller enskilt avlopp. Han har ju gjort precis det som tusentals andra också skulle ha gjort för länge sedan, nämligen fixat sitt gamla dåliga avlopp i sommarstugan. Och trots vad kvällspressen sade, hade han faktiskt ett tillstånd från kommunens miljökontor, säger Hampe Mobärg, talesman för Aktionsgruppen Små Avlopp.

Aktionsgruppen har under fem år undersökt i vilken takt svenska kommuner åtgärdar sina miljöfarliga enskilda avlopp. Och även om Stefan Löfvens exempel är gott, förbättrar det inte statistiken i vare sig Örnsköldsvik eller Sverige. Kommunen åtgärdar bara 1,7 procent av avloppsbeståndet varje år. Den låga åtgärdstakten, som Örnsköldsvik delar med många andra kommuner, innebär att det kommer att ta minst 60 år innan kommunen byggt bort sina avloppsproblem. Samtidigt har ett avlopp en teknisk livslängd på bara 20 år.

­Örnsköldsvik är inte unikt. Situationen är direkt ohållbar över hela landet. Det finns kommuner som inte kommer att byta ut sina gamla avlopp under ens de närmaste hundra åren. Varje dag läcker enorma mängder orenat avloppsvatten rakt ut i svenska dricksvattentäkter och badvikar.

– Nu måste Stefan Löfven sätta blåslampan på sin vice statsminister och miljöminister Åsa Romson. Trots att det sedan över ett år finns ett utmärkt förslag från Havs- och Vattenmyndigheten, HaV, för hur miljöarbetet kan drivas mycket mer effektivt, händer ingenting. Förslaget samlar, obegripligt nog, bara damm på Miljödepartementet, menar Hampe Mobärg.

Under ett skyfall sommaren 2014 bräddade pumpstationer i Mälaren ut orenat avloppsvatten motsvarande det som en kommun med 150 000 invånare producerar varje dag. När fekalier bokstavligt talat flöt runt i barnens badvatten fick det stor uppmärksamhet.

Verkligheten är ännu värre. När sommardagarna kommer och alla är ute i sina stugor ökar utsläppen enormt.Bara i Stockholms län finns det 100 000 enskilda avlopp. Två tredjedelar fungerar inte som de ska. Det betyder att avloppen tillsammans - varje dag hela sommaren - släpper ut minst lika mycket förorenat vatten som bräddningen i Mälaren gjorde vid ett tillfälle.

– Och vi vet var det vattnet hamnar - där vi badar, eller hämtar vårt dricksvatten. Det är inte bara en miljö- och hälsomässig katastrof, utan också ett komplett politiskt misslyckande. Våra politiker måste ta sitt ansvar, inte bara för sina egna avlopp, utan för hela Sveriges miljö. Åtgärdsförslaget finns färdigt, det är bara att börja jobba.Det behövs helt enkelt mindre snack och mer verkstad, slutar Hampe Mobärg.

För ytterligare information kontakta:
Hampe Mobärg, talesman för Aktionsgruppen Små Avlopp, VD för Maskinentreprenörerna
Telefon: 073-029 88 56
E-post: hampe.mobarg@me.se

Maskinentreprenörerna (ME) är ett bransch- och arbetsgivarförbund som organiserar 3 700 privata maskinentreprenörer. Förbundet ingår i Svenskt Näringsliv och verkar för att skapa bättre förutsättningar för branschen genom bland annat utveckling av kompetens, kvalitet och miljö, samt samhällspåverkan.

-Statsminister Stefan Löfven föregår med gott exempel. Han har gjort det som tusentals andra också skulle ha gjort för länge sedan, nämligen fixat sitt gamla dåliga avlopp i sommarstugan. Aktionsgruppen Små Avlopp har under fem år undersökt i vilken takt svenska kommuner åtgärdar sina miljöfarliga enskilda avlopp. Och även om Stefan Löfvens exempel är gott, förbättrar det inte statistiken.

Läs vidare »
Media-no-image

Läckande avlopp förstör dricksvatten och badvikar: Tre norrlandskommuner sämst i landet på avlopp

Pressmeddelanden   •   2015-06-10 08:00 CEST

Varje dag rinner enorma mängder orenat avloppsvatten ut i Sveriges dricksvattentäkter och badvatten. Det kommer från dåliga enskilda avlopp - och sådana finns det cirka 450 000 av i Sverige. De läckande avloppen utgör inte bara ett miljöhot, utan också en akut hälsorisk. Tre norrländska kommuner - Jokkmokk, Åsele och Sollefteå ligger längst ner på listan när det gäller att åtgärda miljöfarliga avlopp, det visar en undersökning som Aktionsgruppen Små Avlopp genomfört.

Enligt aktionsgruppens undersökning håller 250 av landets 290 kommuner en åtgärdstakt som är alldeles för låg. Och i över 100 kommuner är åtgärdstakten så låg att det kommer att ta över 50 år att åtgärda alla läckande avlopp, i de värsta fallen över 100 år, trots att avloppen i snitt har en livslängd på bara 20 år. Och tre av dem som ligger allra längst ner på listan återfinns alltså i Norrland.

­

– En familj som har ett enskilt avlopp förorenar i snitt nästan 500 procent mer än en familj som har kommunalt avlopp. Och man förorenar inte bara hav, sjöar och åar utan även sina egna och grannars dricksvattenbrunnar. Trots det åtgärdar Jokkmokks kommun bara
0,1 procent av sina läckande avlopp varje år, helt klart den lägsta nivån i hela landet, enligt Hampe Mobärg.

– Havs- och Vattenmyndigheten, HaV rekommenderar att fem procent av det totala beståndet åtgärdas varje år. Under en övergångsperiod behöver takten vara 6,3 procent för att kunna bygga bort de avlopp som faktiskt har varit olagliga sedan 1969. Utifrån dagens nivåer på åtgärdstakt behöver vi en fördubbling för att närma oss det mål som HaV satt upp. Enskilda avlopp utgör tillsammans med de kommunala avloppsreningsverken de störta punktkällorna avseende utsläpp av fosfor. Enligt HaV måste vi reducera våra utsläpp av fosfor från enskilda avlopp med dryga 60 procent för att nå god ekologisk status i våra vattendrag.

Det är ett politiskt, miljö- och hälsomässigt misslyckande att de enskilda avloppen fortsätter att läcka avloppsvatten i dricksvattentäkter och badvatten, säger Hampe Mobärg, talesman för Aktionsgruppen Små Avlopp som under fem år följt kommunernas arbete för att minska sina utsläpp.

Näst sämst är Bergslagskommunerna Hällefors, Lindesberg, Nora och Ljusnarsberg som klarar 0,3 procent, medan Sollefteå, återfinns som trea från slutet i sällskap med, bland andra, Vellinge, Landskrona, och Partille som alla åtgärdar 0,4 procent av sina avlopp varje år. Något högre upp kommer Malung-Sälen och Svedala med 0,5 procent.

Allra bäst är Ockelbo kommun som ser över 10, 6 procent av beståndet varje år, tätt följt av Haninge, Tyresö, Nynäshamn och Nässjö på 10,2 procent. Herrljunga, Vetlanda och Vara klarar 9,0, 7,5 respektive 7,0 procent av avloppen varje år och ligger därmed före Ängelholm och Malmö som ligger sjua och åtta på topplistan, tätt följda av Karlskoga-Storfors och Värmdö.

– De kommunerna är värda allt beröm och är goda exempel på ett ansvarstagande och praktiskt miljöarbete, säger Hampe Mobärg.

För ytterligare information kontakta:
Hampe Mobärg, talesman för Aktionsgruppen Små Avlopp, VD för Maskinentreprenörerna
Tfn: 073- 029 88 56
E-post: hampe.mobarg@me.se

Aktionsgruppen Små Avlopp startades för fyra år sedan av Maskinentreprenörerna, ME, VVS-Fabrikanternas Råd och Svenska Rörgrossistföreningen VVS. Gruppen representerar 90 procent av den svenska VA-branschen.

Maskinentreprenörerna (ME) är ett bransch- och arbetsgivarförbund som organiserar 3 700 privata maskinentreprenörer. Förbundet ingår i Svenskt Näringsliv och verkar för att skapa bättre förutsättningar för branschen genom bland annat utveckling av kompetens, kvalitet och miljö, samt samhällspåverkan.

Varje dag rinner enorma mängder orenat avloppsvatten ut i Sveriges dricksvattentäkter och badvatten. Det kommer från dåliga enskilda avlopp. De läckande avloppen utgör inte bara ett miljöhot, utan också en akut hälsorisk. Tre norrländska kommuner, Jokkmokk, Åsele och Sollefteå ligger längst ner på listan när det gäller att åtgärda miljöfarliga avlopp

Läs vidare »
Media-no-image

Läckande avlopp förstör dricksvatten och badvikar: Skånska kommuner på svarta listan

Pressmeddelanden   •   2015-06-08 08:00 CEST

Varje dag rinner enorma mängder orenat avloppsvatten ut i Sveriges dricksvattentäkter och badvatten. Det kommer från dåliga enskilda avlopp - och sådana finns det cirka 450 000 av i Sverige. De läckande avloppen utgör inte bara ett miljöhot, utan också en akut hälsorisk. Flera av Skånes kommuner ligger längst ner på listan när det gäller att åtgärda läckande och miljöfarliga avlopp, men två av dem är bland de bästa i landet, det visar en undersökning som Aktionsgruppen Små Avlopp genomfört.

Enligt aktionsgruppens undersökning håller 250 av landets 290 kommuner en åtgärdstakt som är alldeles för låg. Och i över 100 kommuner är åtgärdstakten så låg att det kommer att ta över 50 år att åtgärda alla läckande avlopp, i de värsta fallen över 100 år, trots att avloppen i snitt har en livslängd på bara 20 år. Och många av dem finns i Skåneland.

­

– En familj som har ett enskilt avlopp förorenar i snitt nästan 500 procent mer än en familj som har kommunalt avlopp. Och man förorenar inte bara hav, sjöar och åar utan även sina egna och grannars dricksvattenbrunnar. Som bosatt i Skåne känns det naturligtvis bedrövligt att konstatera detta politiska, miljö- och hälsomässiga misslyckande, säger Hampe Mobärg, talesman för Aktionsgruppen Små Avlopp, som under fem år följt kommunernas arbete för att minska sina utsläpp. Bakom aktionsgruppen står den samlade svenska VA-branschen.

– Havs- och Vattenmyndigheten, HaV rekommenderar att 5 procent av det totala beståndet åtgärdas varje år. Under en övergångsperiod behöver takten vara 6,3 procent för att kunna bygga bort de avlopp som faktiskt har varit olagliga sedan 1969. Utifrån dagens nivåer på åtgärdstakt behöver vi en fördubbling för att närma oss det mål som HaV satt upp. Om vi tittar på de skånska kommunerna är takten mycket lägre. Landskrona, Vellinge och Åstorp åtgärdar 0,4 procent av sina miljöfarliga avlopp varje år. Svedala når 0,5 procent. De är bland de absolut sämsta i Sverige, säger Hampe Mobärg, som dock pekar på att det finns ljuspunkter. Om nu Landskrona och Vellinge är dåliga, så är Ängelholm och Malmö desto bättre. De åtgärdar 6,9,respektive 6,8 procent av beståndet och ligger faktiskt på tio-i-topplistan över Sveriges bästa kommuner,

Klart bäst i Sverige är Ockelbo kommun som åtgärdar 10, 6 procent av beståndet varje år, tätt följt av Haninge, Tyresö, Nynäshamn och Nässjö på 10,2 procent. Herrljunga, Vetlanda och Vara klarar 9,0, 7,5 respektive 7,0 procent av avloppen varje år, och ligger därmed före Ängelholm och Malmö som får nummer sju och nummer åtta på topplistan.

I absoluta botten på den svarta listan finns Jokkmokk med bara 0,1 procent i åtgärdstakt. Närmast därpå Bergslagskommunerna Hällefors, Lindesberg, Nora och Ljusnarsberg som når 0,3 procent. På 0,4 procent, trea från slutet, återfinns, förutom de skånska kommunerna, Sollefteå och Partille medan Svedala delar fjärdeplatsen med Malung-Sälen och Åsele.

För ytterligare information kontakta:
Hampe Mobärg, talesman för Aktionsgruppen Små Avlopp, VD för Maskinentreprenörerna
Tfn: 073-029 88 56
E-post: hampe.mobarg@me.se

Aktionsgruppen Små Avlopp startades för fyra år sedan av Maskinentreprenörerna, ME, VVS-Fabrikanternas Råd och Svenska Rörgrossistföreningen VVS. Gruppen representerar 90 procent av den svenska VA-branschen.

Maskinentreprenörerna (ME) är ett bransch- och arbetsgivarförbund som organiserar 3 700 privata maskinentreprenörer. Förbundet ingår i Svenskt Näringsliv och verkar för att skapa bättre förutsättningar för branschen genom bland annat utveckling av kompetens, kvalitet och miljö, samt samhällspåverkan.

Varje dag rinner enorma mängder orenat avloppsvatten ut i Sveriges dricksvattentäkter och badvatten. Det kommer från dåliga enskilda avlopp. De läckande avloppen utgör inte bara ett miljöhot, utan också en akut hälsorisk. Flera av Skånes kommuner ligger längst ner på listan när det gäller att åtgärda läckande och miljöfarliga avlopp, men två av dem är bland de bästa i landet.

Läs vidare »
Media-no-image

Avloppsvatten fyller vår badvik – ta ditt ansvar, Romson

Pressmeddelanden   •   2015-06-04 09:00 CEST

– Varje dag läcker det bara i Stockholms län ut orenat avloppsvatten, motsvarande det som produceras i en kommun av Linköpings storlek, rakt ut i våra dricksvattentäkter och badvatten - utan att det uppmärksammas! Närmare 450 000 enskilda avlopp i landet klarar inte kraven. Det är inte bara en miljökatastrof, utan också en politisk skandal. Ingenting händer, trots att miljöpartisten Åsa Romson är både Klimat- och miljöminister och vice statsminister. Hon, om någon, borde vara pinsamt medveten om problemet. Eller behövs det ett rejält sjukdomsutbrott innan hon tar sitt ansvar? säger Hampe Mobärg, talesman för Aktionsgruppen Små Avlopp.

Aktionsgruppen Små Avlopp representerar den samlade VA-branschen i Sverige. Sedan fem år har gruppen följt hur svenska kommuner arbetar för att åtgärda sina miljöfarliga enskilda avlopp. Resultaten är skrämmande. Närmare 250 av landets 290 kommuner har en åtgärdstakt lägre än Havs och Vattenmyndighetens, HaV:s, rekommendation på dryga fem procent åtgärdade avlopp om året. Och i över 100 kommuner är åtgärdstakten så låg att det kommer att ta över 50 år att åtgärda alla läckande avlopp, i de värsta fallen över 100 år, trots att avloppen i snitt har en livslängd på omkring 20 år.

– Riktigt illa är det i Jokkmokk, där bara 0,1 procent av avloppen åtgärdas varje år. Bergslagskommunerna Hällefors, Lindesberg, Nora och Ljusnarsberg ligger på 0,3 och i södra Sverige finns bland andra Vellinge och Åstorp med ynkliga 0,4 procent åtgärdade avlopp per år. Detsamma gäller för Partille på Västkusten. De borde istället titta på Ockelbo, som är bäst i landet med 10, 6 procent, tätt följd av Södertörnskommunerna Tyresö, Haninge och Nynäshamn som, tillsammans med Nässjö, ligger på en takt på 10,2 procent. Jag tycker att de fem kommunerna är värda allt beröm. De kan vara riktigt stolta över sitt miljöarbete, säger Hampe Mobärg.

¬–Vi har lagt fakta på bordet och flera gånger uppvaktat våra politiker. Det finns ett färdigt handlingsprogram från HaV, ett program som samlat damm på miljödepartementet under mer än ett år. HaV har lämnat förslag på de styrmedel som krävs för att öka åtgärdstakten, dvs tydliga regler och ansvarsfördelning och en miljöskatt på farliga avlopp. Den samlade VA-branschen är beredd med sin expertis. Det finns helt enkelt ingen ursäkt för att inte agera kraftfullt och öka tempot betydligt, säger Hampe Mobärg.

– Det är dags för Åsa Romson att vakna upp och ta sitt ansvar, lyfta frågan och agera, det borde ju vara hennes hemmaplan. Just nu står miljöarbetet i praktiken stilla – och det blir värre för varje dag. Utsläppen kulminerar ju under sommarmånaderna, precis då vi vill ha rena blå badvikar och inte förvärra algblomning eller få magsjuka.

För ytterligare information kontakta:
Hampe Mobärg, talesman för Aktionsgruppen Små Avlopp samt VD för Maskinentreprenörerna, tfn: 073- 029 88 56, e-post: hampe.mobarg@me.se

Aktionsgruppen Små Avlopp startades för fyra år sedan av Maskinentreprenörerna, ME, VVS-Fabrikanternas Råd och Svenska Rörgrossistföreningen VVS. Gruppen representerar 90 procent av den svenska VA-branschen.

Maskinentreprenörerna (ME) är ett bransch- och arbetsgivarförbund som organiserar 3 700 privata maskinentreprenörer. Förbundet ingår i Svenskt Näringsliv och verkar för att skapa bättre förutsättningar för branschen genom bland annat utveckling av kompetens, kvalitet och miljö, samt samhällspåverkan.

Varje dag läcker det bara i Stockholms län ut orenat avloppsvatten, motsvarande det som produceras i en kommun av Linköpings storlek, rakt ut i våra dricksvattentäkter och badvatten - utan att det uppmärksammas! Närmare 450 000 enskilda avlopp i landet klarar inte kraven. Det är inte bara en miljökatastrof, utan också en politisk skandal.

Läs vidare »
Media-no-image

Fokusera Trafikverket - skapa särskilt infrabolag för utvalda projekt

Pressmeddelanden   •   2015-05-19 07:30 CEST

Maskinentreprenörernas (ME) nya förbundsordförande Magnus Persson:

­–Trafikverket är för stort och tungfotat för att klara sina olika uppdrag. En lösning är att klyva verket i två delar – en del som fortsatt sysslar med kärnverksamhet som löpande förstärkning av infrastrukturen, drift och underhåll samt en ny del som utgörs av ett särskilt infrastrukturbolag.

Bolaget, som bör vara helägt av staten, ska fokusera på att så effektivt som möjligt upphandla, kvalitetssäkra, finansiera och driva utvalda större projekt. Det kan gälla såväl nya järnvägssträckningar, broar och vägar som skulle kunna handlas upp i OPS-liknande former tillsammans med andra investerare som t.ex. långsiktigt kapital som pensionsfonder, sade Magnus Persson, nytillträdd ordförande för branschorganisationen Maskinentreprenörerna, ME i samband med sitt tillträde vid ME:s årsstämma.

­–Vi står inför stora och utmanande investeringar i infrastruktur för att stärka svensk konkurrenskraft. Det är viktigt att projekten drivs snabbt och kostnadseffektivt och att de har finansieringslösningar som är förutsägbara. Ett statligt investmentbolag för större satsningar på infrastruktur kan ta hela ansvaret för detta, utan att den nödvändiga politiska styrningen försvinner.Det skulle ge Trafikverket ett klart fokus likaså skulle det nya investmentbolaget också få ett väldigt tydligt uppdrag. Jag tror dessutom att ett ökat fokus på OPS öppnar för nya tankar och arbetssätt. Helt enkelt mer infra för pengarna. Vi skulle få ett annat driv i projekten, menar Magnus Person, och pekar på det arbete som just nu pågår i Norge.

– I Norge genomförs just nu ett stort antal tyngre projekt i syfte att modernisera vägnätet. Utvalda riksprojekt – sju olika vägsträckningar – lyfts då in i ett nytt bolag, som nu och framöver svarar för hela kedjan. Det betyder att den politiska styrningen finns kvar, men när Stortinget väl sagt sitt så överlämnas ansvaret till bolaget som har stor frihet att agera och sköta hela processen så effektivt som möjligt. Det är en modell som jag skulle vilja se även i Sverige, säger Magnus Persson.

Vid ME:s årsstämma avtackades avgående ordförande Håkan Norén för sina mångåriga insatser för organisationen. För ytterligare understryka detta beslutade stämman att instifta en särskild fond i Håkan Noréns namn. Syftet med fonden är att identifiera och ”fånga in” framtidens entreprenörer och Håkan själv kommer att var drivande i arbetet

­– Jag är mycket hedrad av att få vara med och arbeta med fonden och jag hoppas naturligtvis att den på olika sätt ska bidra till branschens framtida tillväxt, säger Håkan Norén.

Såväl ME:s årsstämma som Framtidsmöte ägde rum under entreprenörsmässan Entreprenad Live på Ring Knutstorp. Såväl mässan i sig som ME:s seminarieserie om affärslandskap, utbildning och klimatfrågor samlade ett stort antal intresserade. Bland de något yngre besökarna kretsade intresset kanske mer runt provkörning av de storleksanpassade grävarna. Tillverkarna av entreprenadmaskiner hade också en hel del tips att hämta från de barn och unga som passade på att rita framtidens grävare och hjullastare, teckningar som sedan prydde deras t-tröjor.

För ytterligare information:
Magnus Persson, Ordförande ME, tfn: 0705- 83 52 30
Hampe Mobärg, VD ME, tfn: 0730- 29 88 56, e-post: hampe.mobarg@me.se

Maskinentreprenörerna (ME) är ett bransch- och arbetsgivarförbund som organiserar 3 700 privata maskinentreprenörer. Förbundet ingår i Svenskt Näringsliv och verkar för att skapa bättre förutsättningar för branschen genom bland annat utveckling av kompetens, kvalitet och miljö, samt samhällspåverkan.

Trafikverket är för stort och tungfotat för att klara sina olika uppdrag. En lösning är att klyva verket i två delar – en del som fortsatt sysslar med kärnverksamhet samt en ny del som utgörs av ett särskilt infrastrukturbolag.Bolaget, som bör vara helägt av staten, ska fokusera på att så effektivt som möjligt upphandla, kvalitetssäkra, finansiera och driva utvalda större projekt.

Läs vidare »
Media-no-image

Vem tar befälet när katastrofen kommer?

Pressmeddelanden   •   2015-05-07 07:30 CEST

– ­­Det svenska VA-systemet har problem. Varje vecka rapporteras det om åtminstone ett större
VA-avbrott någonstans i Sverige. Även om långt ifrån alla haverier leder till akuta sjukdomsfall, så påverkas det dagliga livet negativt för tusentals människor. Det är kombinationen av oklara ansvarsförhållanden, en stor underhållsskuld och politiskt ointresse som ställer till problem. Det säger Hampe Mobärg, VD för branschorganisationen Maskinentreprenörerna, ME, och samordnade för VA-branschens samarbetsorgan VA Fakta inför helgens entreprenadmässa på Ring Knutstorp.

­– På central nivå finns det kunskap och planer, men det är betydligt sämre med samordningen. Ansvaret för VA-frågor är idag spritt över alltför många olika myndigheter.Insatserna måste koordineras och myndigheter, regioner och kommuner måste samarbeta och lösa de konkreta frågorna – innan en större katastrof inträffar.Dagens situation håller inte, vi måste helt enkelt veta vem som tar befälet när det verkligen gäller.

– Vi vet också att VA-systemet står dåligt rustat tekniskt sett för klimatförändringarna. Stora regnmängder på kort tid kan orsaka skador för extrema belopp. Ösregnet i Malmö 2014 beräknas ha kostat över 250 miljoner, skyfallet över Köpenhamn 2011 över sex miljarder danska kronor.Frågan är hur stora skador och därmed kostnader vi kan acceptera, nu och i framtiden, fortsätter Hampe Mobärg.

– Det politiska ointresset är knappast förvånande, VA-frågor handlar om osynliga investeringar som inte lockar väljare, oavsett parti. Vi inom VA-branschen står för en stor kompetens. Det är dags att den kompetensen utnyttjas bättre. Vi tar gärna, tillsammans med landets kommuner och regioner, vårt ansvar för en hållbar vattenförsörjning, bara den politiska förståelsen för allvaret finns. VA Fakta har identifierat ett antal prioriterade åtgärder. En av de viktigaste är att skapa en systematisk och långsiktig underhållsplanering och fastställa en nationell plan som kan framtidssäkra VA-systemet. Det kommer att innebära massiva investeringar, både i förnyade nät för både vatten och avlopp, men också i anpassning till extrema regnmängder och stigande vattennivåer. Det handlar, enligt VA Fakta, om investeringar i storleken 3,5 miljarder kronor årligen i dagens penningvärde under 50 år framöver för att säkerställa tillgången till rent dricksvatten.

Frågan om Sveriges framtida VA-system kommer att debatteras vidare under ett särskilt seminarium i ME:s regi under entreprenadmässan Entreprenad Live på Ring Knutstorp 7-9 maj. I seminariet deltar Jeanette Schlaucher, nytillträdd enhetschef för miljöstrategiska enheten vid Länsstyrelsen Skåne, tillsammans med ledande expertis inom VA och försäkring.

För mer information:

Hampe Mobärg, VD ME och samordnare VA Fakta, tfn:0730-29 88 56,
e-post: hampe.mobarg@me.se

Maskinentreprenörerna (ME) är ett bransch- och arbetsgivarförbund som organiserar 3 700 privata maskinentreprenörer. Förbundet ingår i Svenskt Näringsliv och verkar för att skapa bättre förutsättningar för branschen genom bland annat utveckling av kompetens, kvalitet och miljö, samt samhällspåverkan.

Ansvaret för VA-frågor är idag spritt över alltför många olika myndigheter. Insatserna måste koordineras och myndigheter, regioner och kommuner måste samarbeta och lösa de konkreta frågorna – innan en större katastrof inträffar. Dagens situation håller inte, vi måste helt enkelt veta vem som tar befälet när det verkligen gäller.

Läs vidare »
Media-no-image

ME har väckt gymnasieminister Aida Hadžialić

Pressmeddelanden   •   2015-05-06 07:30 CEST

Gymnasieminister Aida Hadžialić har bjudit in en rad olika branscher, från VVS och transport till livsmedel och turism, till en fördjupad diskussion om införandet av branschskolor. Det känns som vi har bidragit till att väcka hennes intresse för frågan och vi vill gärna vara med i den fortsatta diskussionen. Vi har ju stor erfarenhet av samverkansprojekt och vet vad som krävs.

­– Utbildningsfrågan är central för hela branschen och för hela landet. Utan välutbildade maskinförare klarar vi inte av att genomföra de infrastrukturprojekt som Sverige planerar och behöver, så enkelt är det. Samtidigt som vi har brist på maskinförare har vi en arbetsmarknad där många unga får stå utanför och titta på, säger Hampe Mobärg, VD för branschorganisationen Maskinentreprenörerna, ME, som nu hoppas på ökat intresse från den nya gymnasieministern Aida Hadžialić (S).

Den borgerliga regeringen tog 2011 bort den körkortsutbildning som ingick i maskinförarutbildningen och omöjliggjorde därmed för arbetsgivaren att anställa eleverna, eller ens att ta emot dem som praktikanter. Utan körkort får eleven helt enkelt inte köra entreprenadmaskinerna utanför grinden och är då i praktiken oanvändbar som maskinförare.

­–De yrkesförberedande gymnasielinjerna tappar elever. De ungdomar som sett en framtid i en växande och spännande bransch väljer andra utbildningar, eller står kvar i arbetslöshet. Vi undrar, precis som LO har gjort tidigare, hur man med höga arbetslöshetssiffror kan låta bli att utbilda ungdomar, eller till och med lägga ner utbildningar som faktiskt skapar jobb, säger Hampe Mobärg.

Just nu är Yrkesprogramutredningen, tidigare Teknikprogramutredningen, i sin slutfas. I mars 2014 kom ett tilläggsdirektiv om att utredarna, förutom frågorna om dimensionering och utbud, även skulle se över förutsättningarna för en försöksverksamhet med samarbete mellan olika branscher och skolan, så kallade branschskolor, en utveckling som ME välkomnar.


– Det är en bra lösning som kan bidra till ett bättre samarbete mellan näringsliv och skola. ME driver idag en maskinförarutbildning tillsamman med gymnasiet i Upplands Bro i Bålsta. Det är precis en sådan utbildning som regeringen säger sig vilja förespråka, säger Hampe Mobärg. Att vi först inte var bjudna till i ministerns diskussion ser jag som ett rent misstag som nu har rättats till.

Framtidens utbildningar kommer att diskuteras vid ett särskilt seminarium i samband med entreprenadmässan Entreprenad Live som äger rum på Ring Knutstorp 7-9 maj. Vid seminariet deltar, Tomas Lindbergh, VD för ME-Skolan, och Magnus Alm, nyvald ordföranden för LO-distriktet i Skåne, tidigare ombudsman för Byggnads i Skåne, tillsammans med branschföreträdare och beslutsfattare.

För vidare information, kontakta

Hampe Mobärg, VD ME, tfn: 0730-29 88 56, e-post: hampe.mobarg@me.se

Maskinentreprenörerna (ME) är ett bransch- och arbetsgivarförbund som organiserar 3 700 privata maskinentreprenörer. Förbundet ingår i Svenskt Näringsliv och verkar för att skapa bättre förutsättningar för branschen genom bland annat utveckling av kompetens, kvalitet och miljö, samt samhällspåverkan.

Utbildningsfrågan är central för hela branschen och för hela landet. Utan välutbildade maskinförare klarar vi inte av att genomföra de infrastrukturprojekt som Sverige planerar och behöver, säger Hampe Mobärg, VD för branschorganisationen Maskinentreprenörerna, ME, som nu hoppas på ökat intresse från den nya gymnasieministern Aida Hadžialić (S).

Läs vidare »

Kommande evenemang 1 evenemang

29 Jan 10:00

Stora Infradagen 2016

2016-01-29, 10:00 - 16:00
Näringslivets Hus, Storgatan 19, Stockholm

Bilder & Videor 11 bilder

Om Maskinentreprenörerna

Organisationen för landets företagare med mobila maskiner (anläggningsmaskiner)

Maskinentreprenörerna (ME) är ett bransch- och arbetsgivarförbund som organiserar 3 700 privata maskinentreprenörer. Förbundet ingår i Svenskt Näringsliv och verkar för att skapa bättre förutsättningar för branschen genom bland annat utveckling av kompetens, kvalitet och miljö, samt samhällspåverkan.

Adress

  • Maskinentreprenörerna
  • Storgatan 19
  • 111 86 STOCKHOLM
  • Vår hemsida