’Knapa-trädet’ – en Pelargon med historia, begåvad med både skönhet och utstrålning

Tänk, att denna ljuvliga, färgstarka pelargon har fått sitt namn efter en enkel, kanske färglös och intetsägande kvinna.
Blommorna är djupt ceriserosa, ljusare mot mitten och med mörkare ådror som penseldrag målade med lätt hand. Djupet är rött. Rätt små, mjukludna blad med zonmarkering på smala skaft , upprätt växtsätt. I sanning en skönhet.

Namnet
Kvinnan, som gett växten sitt namn, kallades för Knapan, då hon var fattig och hade det knapert. Hon levde enkelt och bodde troligen i ett litet torp i byn Västorp sydväst om Växjö. Hon försörjde sig genom att hjälpa till på traktens gårdar genom att göra dagsverken där.

Historien
I början av 1900-talet fick Matilda Johansson, som levde 1863 -1949, en pelargon av Knapan, som var nästan jämnårig med Matilda. Då för tiden kallade man krukväxter för fönsterträd och växten fick av familjen namnet Knapa-trädet.
Den 1 juli 1922 gifte sig Matildas dotter Hilda och fick då ett Knapa-träd av sin mor. Hilda flyttade från barndomshemmet sex mil bort till Rydsholm söder om Värnamo.
När Hildas dotter Karin Johansson, född 1927, gifte sig med Artur och flyttade till en gård i närheten, fick hon också ett Knapa-träd av sin mor. Traditionen bevarades.
Där har Karin odlat pelargonen ända tills hon och mannen flyttade från gården. Tyvärr fick hon inte med sig någon planta, men lyckligtvis hade hon tidigare delat med sig till mannens syskonbarn Monica.

Minnet av historien
Karin minns mycket väl Knapa-trädet hos både mor och mormor, där fönstren var fulla av blommande pelargoner – en vägvisare för besökande.
Karins erfarenhet är, att Knapa-trädet mår bäst inomhus och förr vinterförvarade hon dem i jordkällaren.

Idag finns denna sort bevarad i Grönt Kulturarv och får komma till konsumenten via en produktion hos Gluggstorps Handelsträdgård i Skåne.

Bakgrund:
Krukväxtuppropet
Programmet för odlad mångfald, POM, började år 2000 att inventera Sveriges kulturväxter. Våren 2009 startade Krukväxtuppropet, som blev det åttonde och sista uppropet. Uppropet höll på i knappt två år och avslutades i december 2010. POM sökte krukväxter som förökas vegetativt, alltså med exempelvis sticklingar, rhizomer eller lökar, och som har en väl dokumenterad odlingshistoria före 1960. Gensvaret till Krukväxtuppropet var över all förväntat, mer än 1100 tips har kommit in om äldre krukväxter. Av dessa är cirka 100 pelargoner. ’Karna’ och ’Drottningminne’ har jämförts och utvärderats med de övriga pelargonerna. Därefter har de valts ut till att bevaras i den nationella genbank för vegetativt förökade växter som POM håller på att bygga upp. Genbanken kommer att invigas under nästa år. Närmare 175 äldre krukväxter kommer att bevaras i denna genbank.

Grönt kulturarv®
Det är genom att odla som vi också bäst kan bevara för framtiden! Varumärket Grönt kulturarv® har skapats för att göra det möjligt att lansera och saluföra växtmaterial som av POM bedöms odlings- och bevarandevärt. Varumärket, som är kopplat till en logotyp, kan användas för både fröförökade och vegetativt förökade växter. Grönt Kulturarv har startats på initiativ av POM – Programmet för odlad mångfald. För att en växtsort ska kunna saluföras under Grönt kulturarv® krävs att den ska finnas i den nationella genbanken för vegetativt förökade växter. Läs mer på www.slu.se/pom

’Karna’ och ’Drottningminne’ lanserades under våren 2016 och är ett samarbete mellan en pelargonodlare utanför Landskrona, Mäster Grön och POM.

Kontaktuppgifter:
POMs Krukväxtupprop: Karin Persson, karin.persson@slu.se
Mäster Grön: Patrik Vilsmyr, patrik.vilsmyr@mastergron.se