Socialstyrelsens inkompetens - ett hot mot Sverige!

I morgon måndag den 20 april kommer Svt Nyheter genom reportern Marja Grill att sända ett större inslag om psykologer med utländsk psykologexamen och deras situation när de försöker få svensk legitimation som psykolog. Detta ämne har jag berört i tidigare blogginlägg.

Kortfattat är det i princip omöjligt för dessa psykologer att få svensk legitimation då den beslutande myndigheten, Socialstyrelsen, dels inte förstår hur svensk högre utbildning fungerar och därigenom ställer kompletteringskrav på de sökande som helt enkelt ej går att uppnå och dels har handläggningstider på flera år. Sedan 2014 ger dessutom inte Socialstyrelsen sökanden från tredje land, dvs utan för EU, ens möjlighet att komplettera, utan avslår ansökan per automatik med hänvisning att den sökanden ska söka till det svenska psykologprogrammet trots att personen redan har psykologexamen och inte sällan många års erfarenhet av yrket. Detta är en skandal i sig.

Nu skall detta inlägg inte handla om de utländska psykologerna i sig, utan om de konsekvenser Socialstyrelsens handläggning får för det svenska samhället.

Det är knappast några nyheter att den psykiska ohälsan ökar i Sverige och därigenom även behovet av kvalificerad kompetens. Inte minst inom barn- och ungdomspsykiatrin är köer till såväl utredning som behandling långa och det är svårt för landstingen att klara av sitt uppdrag. Det behövs helt enkelt fler personer inom dessa verksamheter för att möta behovet.

Dessutom ökar behovet av psykologer med annat modersmål än svenska. I takt med att antalet nyanlända personer till Sverige ökar, ökar även behovet att kunna bistå dessa med hjälp på deras eget språk. Då dessutom många nyanlända kommer från förhållanden som är traumatiska och behovet av akut specialistkompetens är stort, blir det än viktigare att kunna erbjuda hjälp så snart som möjligt, långt innan de haft möjligheten att lära sig svenska. Då det officiella vård-Sverige inte kan erbjuda dem legitim kompetens hamnar inte sällan dessa vårdsökanden i klorna på självutnämnda livsstilscoacher och samtalsterapeuter, som helt utan samhällets kontroll använder pseudovetenskapliga metoder på en grupp individer med stort vårdbehov.

Lägg därtill att den svenska psykologkåren precis genomgår en stor generationsväxling som gör att en stor del av de seniora i kåren går i pension. Genom att nyttja psykologer med utländsk examen och deras ofta mångåriga erfarenhet kan den svenska unga psykologkåren få en bra skolning i början av deras yrkesliv som psykolog och därigenom snabbare erbjuda kunna bli de experter inom psykologisk behandling som psykologutbildningen förbereder dem till.

Med ovanstående tre argument blir det klart att problemet för de utländska psykologerna att kunna verka i Sverige inte är bara ett problem för dem. Det är ett problem för Sverige. Ett nationalekonomiskt problem, som genom Socialstyrelsens oförmåga att göra sitt jobb kommer att medföra ett ökat lidande för en redan svag grupp med för samhället därtill hörande kostnader. Det är inte värdigt Sverige, inte alls.

Socialstyrelsen har under många år haft möjlighet att lära sig och ändra sina rutiner, men istället (från 2014) valt strategin att avslå alla ansökningar och lägga över ansvaret på den enskilda individen. Det är uppenbart att Socialstyrelsen inte klarar av detta uppdrag. Därför måste nu Socialstyrelsens uppdragsgivare, Regering och Riksdag ta sitt ansvar och ställa krav på Socialstyrelsen börja göra sitt jobb, för de utländska psykologernas skull, för patienterna som behöver specialistkompetens skull, och för Sveriges skull.

Svårare än så är det inte.

UPPDATERAT 150420 : Inslag från Svt Nyheter Västerbotten