Skip to main content

Avtalsrörelsen och lönebildningen 2015

Pressmeddelande   •   Feb 11, 2016 13:33 CET

År 2015 blev det fredligaste året på svensk arbetsmarknad sedan Medlingsinstitutet inrättades. Det visar Medlingsinstitutets årsrapport.

Inte en enda arbetsdag gick förlorad på grund av strejk eller lockout i förbundsförhandlingar och bara i två fall behövdes medling.

– Det förklaras naturligtvis till stor del av det var få avtal som löpte ut år 2015, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Carina Gunnarsson.

Bara 40 kollektivavtal tecknades under året. Under år 2016 löper 476 avtal ut och förhandlingarna kommer att beröra snart sagt alla anställda med kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden.

– Det skapar fler möjliga konfliktytor, men jag räknar med att arbetsmarknadens parter hanterar avtalsrörelsen ansvarsfullt, säger Carina Gunnarsson.

Lokala konflikter som en följd av krav på kollektivavtal får ofta stor uppmärksamhet, men bara i fyra fall bröt konflikter ut på grund av sådana krav under år 2015. I de konflikterna gick 67 arbetsdagar förlorade. Samtidigt tecknade under året uppskattningsvis 14 000 arbetsgivare avtal direkt med fackliga organisationer eller blev bundna av kollektivavtal genom att gå in i en arbetsgivarorganisation.

Räknar man in alla konflikter på arbetsmarknaden gick 234 dagar förlorade under år 2015.

Medlingsinstitutets årsrapport ger också en antydan om orsaken till att löneskillnaden mellan kvinnor och män minskar.

Lönespridningen har ökat för kvinnor sedan början av 2000-talet medan den varit i det närmaste oförändrad för män. Detta kan delvis förklaras av att fler kvinnor tar chefsjobb, vilket också bidragit till att löneskillnaderna mellan kvinnor och män har minskat. Mellan 2000 och 2014 har löneskillnaden mellan könen minskat med 4,4 procentenheter till 13,2 procent. Minskningen har varit störst i de högsta lönelägena. Jämför man till exempel de tio procent av kvinnorna som har högst lön med de tio procent av männen som har högst lön har skillnaden minskat med 7,6 procentenheter till 19,6 procent.

Den svenska industrins kostnadsläge har förbättrats i förhållande till konkurrentländerna sedan 2013. En orsak till detta är att kronan har försvagats mot bland annat euron. En annan bidragande orsak är en dämpad utveckling av arbetskraftskostnaderna. Jämfört med andra europeiska länder är ändå kostnadsnivån inom svensk industri förhållandevis hög.

Reallönen ökade med 2,5 procent under 2015. Därmed fortsätter den stadiga ökning som inleddes i mitten av 1990-talet.

– En viktig förklaring till att lönebildningen fungerar väl är den internationellt konkurrensutsatta sektorns roll som lönenormerare. Den normering som blev följden av de avtal som tecknades för tre år sedan har haft stort genomslag också år 2015. Medlingsinstitutets uppdrag att upprätthålla samsynen när det gäller normeringen ligger fast, säger Carina Gunnarsson.

Medlingsinstitutet verkar för en väl fungerande lönebildning, utser medlare i tvister om centrala kollektivavtal och ansvarar för den officiella lönestatistiken.