Media no image

Från Grekland till Borlänge och Gävle – nu flygs omplacerade asylsökande inom EU hit

Pressmeddelanden   •   Jul 10, 2017 09:03 CEST

Onsdagen den 12 juli tar Migrationsverket i region Mitt emot sitt första flyg med 177 asylsökande på Dala Airport i enlighet med överenskommelsen mellan EU-staterna. Direkt vid ankomst åker de sökande med buss till Gävle där de bor under tiden deras asylansökan handläggs.

– De som kommer är asylsökande som väntat i Grekland på att få sin asylansökan prövad. En del har väntat där sedan den extraordinära hösten 2015, säger Sara Åhman, ansvarig för omplaceringarna i region Mitt.

Enligt överenskommelsen kommer nästan 1000 av de 3 000 asylsökande som överförs till Sverige under 2017 att placeras i region Mitt mellan den 12 juli och 31 oktober. Majoriteten av de asylsökande som kommer till regionen är både syrier och eritreaner som uppehållit sig i Grekland och Italien i ett till två år.

Initialt kommer de asylsökande att bo i Gävle där deras asylansökningar registreras och asylskälen prövas. Efter genomförd asylutredning bor de på asylboenden runt om i landet i väntan på kommunplacering.

– Efter både planering och förberedelser är vi mer än redo att ta emot, säger Sara Åhman, ansvarig för region Mitts arbete med omplaceringarna.

FAKTA
Tre av Migrationsverkets regioner tar emot de asylsökande: region Mitt, Nord och Öst. I region Mitt berörs främst Dalarna- och Gävleborgs län då de sökande landar i Borlänge och bor i Gävle medan ansökan prövas.

Bakgrunden till arbetet med omplaceringar är ett samarbete mellan medlemsstaterna i EU efter förslag från EU-kommissionen om att fördela asylsökande inom migrationsområdet EU på ett organiserat sätt. En stor del av de människor som flydde till Europa 2015 kom huvudsakligen till Italien och Grekland men majoriteten reste vidare genom Europa utan att söka asyl. Med omplaceringarna vill EU öka incitamentet för asylsökande att registrera sig vid det första land de kommer till och därmed minska risken för människosmuggling.

Hittills har 16 477 asylsökande omplacerats från Grekland och Italien till EU-länder samt Norge och Schweiz. Hur många som ska omplaceras till respektive medlemsstat baseras på en fördelningsnyckel som väger in BNI och folkmängd.

Att Sverige tar emot omplacerade asylsökande först nu beror på att många sökte sig hit under 2015.

Kontaktperson
Sara Åhman, ansvarig för EU-omplaceringar i region Mitt 010-485 29 54.

Migrationsverkets presstjänst 010-485 66 55
Är ni intresserade av att närvara på plats, vänligen kontakta Migrationsverkets presstjänst.

Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige eller som vill bli svenska medborgare.

Besök vår webbplats www.migrationsverket.se

Onsdagen den 12 juli tar Migrationsverket i region Mitt emot sitt första flyg med 177 asylsökande på Dala Airport i enlighet med överenskommelsen mellan EU-staterna. Direkt vid ankomst åker de sökande med buss till Gävle där de bor under tiden deras asylansökan handläggs.

Läs vidare »
Media no image

Migrationsverket och Afghanistan – vad gäller?

Pressmeddelanden   •   Jul 04, 2017 12:56 CEST

Säkerhetsläget
Migrationsverket bedömer att situationen i Afghanistan är allvarlig och att läget i landet har försämrats det senaste året. Som konstaterades i det senaste rättsliga ställningstagandet från december 2016 råder det andra svåra motsättningar enligt utlänningslagens definition i de tre provinser som är minst drabbade av våld: Panjshir, Bamyan och Daikundi. I övriga 31 provinser råder det inre väpnad konflikt, där våldet i provinsen Helmand är så omfattande att alla som återvänder riskerar att drabbas av våldet. Samtidigt finns det fortsatt stora skillnader mellan olika delar av landet och mellan olika provinser, och en individuell bedömning måste göras i varje enskilt ärende. Situationen är trots en gradvis försämring inte sådan att alla som kommer från Afghanistan, i likhet med exempelvis situationen i Syrien, enligt lagstiftningen per automatik kan få skydd i Sverige.

Domstolar
Domstolarna, som gör egna juridiska bedömningar i asylärenden, har inte fattat några andra beslut kring säkerhetssituationen i Afghanistan än Migrationsverket.

I mars i år meddelade Kammarrätten i Stockholm en dom som innebär att fler ensamkommande barn från Afghanistan som beviljats uppehållstillstånd på grund av ömmande skäl eller fått uppehållstillstånd på grund av tillfälliga verkställighetshinder nu i större utsträckning får uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande, det innebär alltså att de får en skyddsklassning. De ensamkommande barn som domen berör är framförallt de som vuxit upp utanför sitt hemland och därför inte har familj, släkt, nätverk eller lokalkännedom i hemlandet.

Återtagandeavtalet
Sverige och Afghanistans regeringar ingick den 5 oktober 2016 ett samförståndsavtal om återtagande av personer som fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd. Återtagandeavtalet rör Migrationsverkets arbete med återvändande som sker självmant samt återvändande under tvång som Polismyndigheten ansvarar för. Återvändande till Afghanistan pågick dock även innan överenskommelsen slöts förra året. Avtalet innebär ett ökat samarbete mellan afghanska och svenska myndigheter vad gäller afghanska medborgare som inte har fått uppehållstillstånd i Sverige.

Nyligen har det framkommit uppgifter om att en företrädare för den afghanska regeringen önskar riva upp avtalet, och vädjar till Europas stater att inte utvisa till Afghanistan på grund av säkerhetssituationen och på grund av en begränsad kapacitet att ta emot återvändare från Europa. Återtagandeavtalet har dock inte sagts upp.

Migrationsverket som myndighet kan inte stoppa utvisningarna till ett land på grund av önskemål från enskilda regeringsföreträdare. Myndigheten måste göra skyddsbedömningar i varje enskilt ärende utifrån de internationella och nationella bestämmelser vi har att följa. Vi kan inte heller beakta det faktum att många flyktingar har återvänt till Afghanistan från andra länder under det senaste året.

EU stödjer både myndigheter och organisationer i arbetet med att ta emot de som återvänder till Afghanistan från Europa och från grannländerna. IOM är den organisation som hanterar stödprogram för de som återvänder och som betalar ut det ekonomiska stödet från Sverige och andra europeiska länder till de som återvänt.

Tyskland
Tyskland har genom ett politiskt beslut stoppat återvändande under tvång till Afghanistan, med undantag för brottslingar och personer som anses utgöra säkerhetsrisk eller som inte medverkar till att visa vem de är.Detta beslut om att stoppa tvångsutvisningar har att göra med att man ser över sin bedömning av situationen i Afghanistan och att den tyska ambassaden förstördes under attentatet i Kabul i slutet av maj, vilket påverkar det praktiska arbetet med återvändande på plats. Tyskland har dock inte stoppat allt återvändande till Afghanistan, utan det självmanta återvändandet till landet fortsätter. Inget annat europeiskt land har stoppat utvisningar till Afghanistan.

Siffror återvändande till Afghanistan
2017
Självmant återvändande 224 (varav ensamkommande barn 17)
Återvändande under tvång 36 (varav ensamkommande barn 0)

2016
Självmant återvändande 871 (varav ensamkommande barn 77)
Återvändande under tvång 21 (varav ensamkommande barn 0)

Mer information om Afghanistan
Frågor och svar om Afghanistan
Lägesanalys: Afghanistan

Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige eller som vill bli svenska medborgare.

Besök vår webbplats www.migrationsverket.se

Kort fakta om Migrationsverkets bedömningar gällande Afghanistan

Läs vidare »
Xp4hmsc8onckdig0eir8

På Migrationsplatsen i Almedalen ställs de svåra frågorna om migration

Pressmeddelanden   •   Jun 30, 2017 14:30 CEST

Migrationsverket har återigen ett omfattande program i Almedalen – i år med 23 programpunkter.

Media no image

Så har kommunerna klarat mottagandet av nyanlända

Pressmeddelanden   •   Jul 05, 2017 08:05 CEST

Kommunernas ansträngningar har gett resultat. Merparten av Sveriges kommuner har klarat att ta emot de nyanlända som anvisades under förra året. Totalt är det nästan 20 000 personer. Av dem återstår just nu cirka 300 personer som efter kontakt med kommunen börjar skrivas ut till den mottagande kommun de blivit anvisade till.

Merparten av landets kommuner har tagit emot de nyanlända som anvisats, trots bostadsbrist i stora delar av landet. Av 21 700 personer − enligt kommuntalet för 2016 års anvisningar − återstår idag cirka 300 personer, som har uppehållstillstånd och har väntat längre än sex månader på att flytta ut från asylboendet till den anvisade kommunen.

− Det är viktigt att den som fått uppehållstillstånd startar sin etablering, och det kan ske först när man bosatt sig i en kommun. Om personen inte tas emot av anvisningskommunen är det en annan kommun, den där personen redan bor, som får fortsätta att ha ansvaret. Men kommunerna har ett uttalat gemensamt ansvar, det är beslutat av regering och riksdag, och då ska vi följa det, säger Veronika Lindstrand Kant.

I januari 2017 tog Migrationsverket över hela uppdraget att anvisa nyanlända. Ett uppdrag som tidigare låg hos Arbetsförmedlingen. Sedan dess har Migrationsverket, kommunerna och länsstyrelserna haft en löpande dialog om att personer som anvisas också ska tas emot.


− Vi har från början varit mycket tydliga med att de personer som anvisas ska tas emot inom den tid som lagen anger. Det har varit bra både för oss och kommunerna som har fått tid att förbereda sig. Många samtal, tillsammans med kommunernas ansträngningar, har gett goda resultat, säger Veronika Lindstrand Kant, tillförordnad operativ chef på Migrationsverket.

Cirka 20 kommuner har fortfarande anvisade personer kvar att ta emot enligt 2016 års kommuntal. Personerna kommer de närmaste veckorna, efter kontakt med kommunen, att börja skrivas ut till den mottagande kommun de blivit anvisade till.


Siffror

2016

  • Kommuntal totalt: 21702
  • Antal anvisade (anvisningar totalt): 21532
  • Antal mottagna (avräkning): 19704
  • Antal pågående som inte mottagits ännu:308
  • Antal avbrutna anvisningar, ersätts ej av nya för 2016 (avbrott): 1520

I bifogat dokument - se antal anvisade per kommun, hur många som tagits emot och hur många som återstår för 2016*

* Exempel på kommuner som klarat av mottagandet av nyanlända för 2016: Danderyd, Göteborg, Helsingborg, Stockholm, Trollhättan, Värmdö och Ängelholm.
* Exempel på kommuner som har kvar anvisade för 2016 att ta emot: Partille, Staffanstorp och Tyresö.


2017

  • Kommuntal totalt: 23600
  • Antal anvisade (anvisningar totalt): 17810
  • Antal mottagna (avräkning): 10171
  • Antal pågående som inte mottagits ännu: 5391
  • Antal avbrutna anvisningar, ersätts av nya för 2017 (avbrott): 2248
  • Andel som mottagits av totala kommuntalen: 43 procent
  • Antal personer inskrivna på Migrationsverkets boenden med uppehållstillstånd: 10000

I bifogat dokument - se antal anvisade per kommun, hur många som tagits emot och hur många som återstår för 2017


Kort om

BosättningslagenLagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning

Bosättningslagen trädde i kraft 1 mars 2016.Den säger att kommunerna är skyldiga att ta emot anvisade personer som har fått uppehållstillstånd och är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Antalet styrs av de läns- och kommuntal som beslutas av regeringen respektive länsstyrelserna och de anges i bosättningslagens förordningar. Datum för mottagande är som längst två månader efter beslutet om anvisning. För 2016 års anvisningar förlängdes tidsfristen till fyra månader. Det finns inga sanktioner för de kommuner som inte tar emot dem som anvisats.


Migrationsverkets uppdrag

1 januari 2017 tog Migrationsverket över hela uppdraget att anvisa nyanlända till landets 290 kommuner. Uppdraget låg tidigare hos Arbetsförmedlingen. Efter att länsstyrelserna har fastställt kommuntalet tar lagen ingen hänsyn till bostadssituationen i kommunen och erbjuder ingen möjlighet att neka eller skjuta på en anvisning. Personerna ska tas emot för bosättning senast det datum som Migrationsverket anger i beslutet om anvisning för varje enskilt ärende.


Korta fakta

  • Kommunerna har ansvar för att ta emot och ordna bostäder för nyanlända som beviljats uppehållstillstånd. Migrationsverket har ansvar för att ordna boende och ge ersättning till asylsökande medan de väntar på beslut i sina asylärenden.
  • Migrationsverket följer bosättningslagen när nyanlända skrivs ut från Migrationsverkets boenden efter att tidsfristen går ut. Utskrivningen föregås av samtal med och skriftligt beslut till berörd kommun.
  • Politikerna har beslutat om bosättningslagen. Syftet är att samtliga kommuner gemensamt ska ta emot nyanlända. Om en kommun säger nej till en anvisad person är det istället en annan kommun som får ha kvar ansvaret för personen.
  • För den enskilde som fått uppehållstillstånd är det viktigt att snabbt kunna bosätta sig i en kommun. Först då kan personen komma igång med sin etablering.


Läs mer om Bosättning i en kommun

Frågor och svar om bosättning

Mer statistik om anvisningar och mottagande

Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige eller som vill bli svenska medborgare.

Besök vår webbplats www.migrationsverket.se

Kommunernas ansträngningar har gett resultat. Merparten av Sveriges kommuner har klarat att ta emot de nyanlända som anvisades under förra året. Totalt är det nästan 20 000 personer. Av dem återstår just nu cirka 300 personer som efter kontakt med kommunen börjar skrivas ut till den mottagande kommun de blivit anvisade till.

Läs vidare »
Media no image

Migrationsverket ändrar inte aprilprognosen

Pressmeddelanden   •   Maj 05, 2017 12:50 CEST

I och med att id-kontrollerna försvinner ökar sannolikheten för fler asylsökande. Men det scenario som Migrationsverket planerar utifrån står ändå fast och prognosen för antalet asylsökande som kommer till Sverige under 2017 revideras inte i nuläget.

Tisdagen 2 maj meddelade regeringen att de inte förlänger de kontroller av identitetshandlingar för resenärer i kollektivtrafiken från Danmark som gällt sedan början av januari 2016.

I Migrationsverkets prognos till regeringskansliet 26 aprillänk till annan webbplats bedömde myndigheten att mellan 22 000 och 45 000 personer kommer att söka asyl i Sverige under 2017. Planeringsantagandet* är 34 700 personer inklusive omplacering av 3 700 asylsökande från Italien och Grekland.

I prognosen gjorde Migrationsverket även bedömningen att det skulle kunna ske en viss ökning av antalet asylsökande under sommaren och hösten 2017. Den bedömningen står fast. I och med regeringens beslut ökar dessutom sannolikheten för fler asylsökande under denna period.

‒ I och med att det är en prognos pratar vi om att sannolikheten ökar eller minskar för olika scenarior. Dessa scenarior påverkas i sin tur av ett stort antal faktorer, som till exempel överenskommelsen mellan EU och Turkiet, den tillfälliga lagen i Sverige och migrationspolitiken i resten av Europa, säger Arvid Zheng Norin, omvärldsanalytiker på Migrationsverket.

‒ Det vi ser nu är att sannolikheten för det lägre scenariot har minskat och vi kan få se en utveckling i närheten av prognosens planeringsantagande. Sannolikheten för en stor ökning, som skulle ge en utveckling närmare det högre scenariot, bedöms som liten.

Liten förändring i gruppen ensamkommande barn
Inom gruppen ensamkommande barn kommer vi sannolikt att se en större ökning jämfört med resten av gruppen asylsökande. En anledning till att fler ensamkommande barn kan antas söka asyl i Sverige är att de inte i samma utsträckning som övriga asylsökande omfattas av Dublinförordningen.

Det gör att ensamkommande barn som tar sig från till exempel Tyskland till Sverige efter id-kontrollernas upphörande inte i lika hög grad kommer att skickas tillbaka till Tyskland som vuxna gör. Verket har också i tidigare prognoser bedömt att det främst är ensamkommande barn som påverkats av id-kontrollerna.

Migrationsverket följer utvecklingen
Migrationsverket fortsätter att följa utvecklingen efter regeringens beslut och ser över myndighetens beredskap. Det innebär bland annat att Migrationsverket har kontakt med berörda aktörer som Polisen, Länsstyrelsen, Kriminalvården, Transportstyrelsen samt vissa kommuner i södra Sverige. Myndigheten ser även över på vilket sätt verksamheten kan komma att påverkas, till exempel när det gäller tillgången på boendeplatser.

*Prognosen utgår från ett övre och ett nedre scenario samt ett planeringsantagande däremellan, vilket är det scenario som Migrationsverket planerar utifrån.

Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige eller som vill bli svenska medborgare.

Besök vår webbplats www.migrationsverket.se

I och med att id-kontrollerna försvinner ökar sannolikheten för fler asylsökande. Men det scenario som Migrationsverket planerar utifrån står ändå fast och prognosen för antalet asylsökande som kommer till Sverige under 2017 revideras inte i nuläget.

Läs vidare »
Media no image

Region Väst samlar återvändandearbetet till Göteborg

Nyheter   •   Maj 04, 2017 11:51 CEST

Som en del i Migrationsverkets anpassning till det ekonomiska läget koncentrerar nu Region Väst resurserna för återvändande till Göteborg. Tidigare har arbetet med att handlägga och träffa människor med beslut om återvändande varit spritt över regionen.


− Vi kan nu flytta allt återvändandearbete från mottagningarna utan att öka resurser i Göteborg särskilt mycket. Vi siktar på en effektivisering, vilket förhoppningsvis leder till samordningsvinster och större kunskap, säger Migrationsverkets regionchef Väst Marcus Toremar.

En fördel är att en återvändandeenhet arbetar koncentrerat med återvändande. En annan är att enheten i Göteborg ligger nära Migrationsverkets utreseboende, förvaret, och Landvetter.

− Att vi inte finns på alla orter kan vi lösa med till exempel mobila team som reser i regionen, säger Marcus Toremar.

Fortfarande aktuellt med en minskning på vissa orter
Sedan mitten av mars har region Väst arbetat med att konkretisera antal årsarbetare per befattning och ort i regionen. Det innebär att regionen kunnat fastställa ett överskott av assistenter på vissa orter, och samtidigt ett ökat behov av handläggare.

− Det är viktigt att ha rätt kompetens på rätt plats. För att enheterna ska klara sina uppdrag kommer de nischas så att alla inte gör allt, säger regionchef Marcus Toremar.

Mottagningsenheterna i Halmstad, Mariestad och Vänersborg är de som berörs mest av förändringarna. Mottagningen i Halmstad måste minska till 30 årsarbetare och både i Vänersborg och Mariestad kommer tre enheter bli två.

− Men jag vill vara tydlig med att vi inte lägger något varsel idag. Ännu vet vi inte hur 2018 års budget kommer se ut, säger Marcus Toremar.

*Årsarbetare är inte samma sak som antal medarbetare.

Som en del i Migrationsverkets anpassning till det ekonomiska läget koncentrerar nu Region Väst resurserna för återvändande till Göteborg. Tidigare har arbetet med att handlägga och träffa människor med beslut om återvändande varit spritt över regionen.

Läs vidare »
Media no image

Täby kommun tar över asylboende successivt från och med maj

Pressmeddelanden   •   Maj 02, 2017 10:16 CEST

Nyanlända i Täby kommun kommer från och med maj att kunna flytta in på asylboendet på Kemistvägen 30, tidigare Täby Park Hotell. Det står klart sedan Täby kommun och Migrationsverket nått en överenskommelse om att lediga platser hyrs ut till kommunen.

Migrationsverket och Täby kommun har tillsammans med fastighetsägaren Täby Åkerby 12 AB skrivit under ett avtal. Det innebär att Täby kommun kan hyra tomma boendeplatser av Migrationsverket i andra hand från och med 1 maj.

De boende som fortfarande är asylsökande kommer parallellt att kunna bo kvar i boendet en tid till. Senast den 31 augusti ska Migrationsverket ha lämnat över fastigheten till Täby kommun som då tar över hyresavtalet.

– Vi vet att Täby och många andra kommuner har en stor utmaning i att ta emot nyanlända som nyligen har fått uppehållstillstånd i Sverige. Därför känns det oerhört bra att vi har nått en pragmatisk lösning så att Täby redan nu kan börja använda de boendeplatser som vi inte behöver längre. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det är en ovanlig lösning som är möjlig eftersom det är ett boende vi hyr direkt av en fastighetsägare, säger Magnus Rodin, regionchef, Migrationsverket.

Det är inte fastställt vilket belopp som Täby kommun kommer att betala per boendeplats till Migrationsverket. Det kommer dock enbart att handla om att täcka Migrationsverkets omkostnader per plats för hyra, städning, bevakning etc.

– Vi var redan i mars överens om att Täby kommun skulle överta Migrationsverkets hyresavtal och nu är processen klarlagd. Nu när avtalet är klart kommer vi att kunna lösa kommunens åtaganden om tillfälliga boenden för de med uppehållstillstånd. Det innebär att det inte kvarstår något behov just nu av andra tillfälliga boenden så som moduler, säger Leif Gripestam (M) kommunstyrelsens ordförande.

Migrationsverkets ambition är att de asylsökande familjer som har barn i förskole- och skolåldern ska kunna gå klart vårterminen innan de eventuellt behöver flytta till ett annat asylboende. De asylsökande som kan komma att behöva flytta kommer att få information om en ny adress senast 14 dagar innan flytt.

Asylboendet har i dagsläget 263 boende och cirka 400 boendeplatser. Det öppnade som ett ankomstboende i september 2015.

Migrationsverket avvecklar nu ett stort antal asylboenden över hela Sverige. Läs gärna mer på www.migrationsverket.se om hur det arbetet går till.

Frågor eller intervjuer

Magnus Rodin, regionchef, Migrationsverket (Migrationsverkets presstjänst, 010-485 66 55)

Leif Gripestam, kommunstyrelsens ordförande Täby kommun (presskontakt Fredrik Wevle, 076-643 93 92)

Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige eller som vill bli svenska medborgare.

Besök vår webbplats www.migrationsverket.se

Nyanlända i Täby kommun kommer från och med maj att kunna flytta in på asylboendet på Kemistvägen 30, tidigare Täby Park Hotell. Det står klart sedan Täby kommun och Migrationsverket nått en överenskommelse om att lediga platser hyrs ut till kommunen.

Läs vidare »
Media no image

Arbetstillstånd: Snabbare beslut som certifierad arbetsgivare

Pressmeddelanden   •   Maj 02, 2017 08:00 CEST

‒ Vi tror att det här kommer att underlätta betydligt för de bolag som är i behov av att nyrekrytera eller förlänga sina medarbetares tillstånd, säger Cecilia Borin, kvalitetschef på Migrationsverket.

Nu gör Migrationsverket det möjligt för fler arbetsgivare att bli certifierade och få snabbare beslut i arbetstillståndsärenden. Den certifierade arbetsgivaren skickar in en komplett ansökan om arbetstillstånd via Migrationsverkets webb. Migrationsverket ska då fatta ett beslut i ärendet inom tio arbetsdagar i förstagångsansökningar och inom 20 arbetsdagar i ärenden där ett arbetstillstånd ska förlängas.

Tidigare var kravet för att bli certifierad att arbetsgivaren hade minst 25 ansökningar om arbetstillstånd per år. Idag finns inte längre något sådant krav utan arbetsgivaren ska motivera sitt återkommande behov av utländsk arbetskraft.


‒ Förändringen innebär en möjlighet för mindre företag och start-ups att certifiera sig. Behoven av arbetskraft är desamma, oavsett storleken på bolaget, och med certifieringen kan hela rekryteringsprocessen gå snabbare, säger Cecilia Borin.

Certifieringen innebär inte att Migrationsverket frångår eller förändrar villkoren för att bevilja arbetstillstånd. De grundläggande kraven på försörjning och löne- och anställningsvillkor i nivå med kollektivavtal gäller fortfarande. Detsamma gäller fackets rätt att i varje enskilt ärende få möjlighet att yttra sig över anställningsvillkoren.

‒ Vi har lyssnat och förstår att behovet att återinföra möjligheten för arbetsgivare att bli certifierade finns men i en annan form än tidigare. Den förbättrade versionen är ett resultat av de önskemål som kommit till oss på Migrationsverket, säger Cecilia Borin.

Mer information om certifieringen finns här.

Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige eller som vill bli svenska medborgare.

Besök vår webbplats www.migrationsverket.se

Nu gör Migrationsverket det möjligt för snabbare beslut i arbetstillståndsärenden och därmed för företag att få snabbare besked i sin rekrytering av utländsk arbetskraft.

Läs vidare »
Media no image

Prognos: ”Fortsatt fokus på att fatta beslut”

Pressmeddelanden   •   Apr 26, 2017 12:13 CEST

Antalet människor som kommer söka asyl i Sverige är i princip oförändrat, jämfört med den bedömning som gjordes i februari. Det visar Migrationsverkets senaste prognos.

­ – Vårt fokus fortsätter att ligga på att fatta beslut i alla typer av ärenden. Många som sökte asyl 2015 och 2016 har fått beslut i sina ärenden, och målet är att i princip alla resterande ska få beslut i sitt ärende under det här året, säger Mikael Ribbenvik, tf. generaldirektör på Migrationsverket.


Migrationsverket planerar avgöra cirka 95 000 asylärenden i år, enligt den prognos som lämnas till Regeringskansliet idag. Det är drygt 10 000 färre ärenden jämfört med föregående prognos.

– Vi har idag en större andel öppna asylärenden som är mer komplicerade än tidigare. Dessa ärenden har i praktiken visat sig ta längre tid att avgöra än planerat. Samtidigt befinner sig myndigheten i en omställning som innebär att vi drar ner och styr om våra resurser för det uppdrag vi har idag och de närmaste åren, säger Mikael Ribbenvik, tf. generaldirektör på Migrationsverket.

Målet att i princip alla som sökte asyl 2015 och 2016 och som ännu inte fått beslut i sina ärenden ska få det i år står fast.

Avvecklingen av boendeplatser fortsätter
I takt med att allt fler asylärenden avgörs minskar antalet inskrivna i mottagningssystemet och därmed även behovet av asylboenden. Migrationsverket fortsätter därför att avveckla upphandlade tillfälliga boendeplatser runtom i landet.

Det är först och främst direktupphandlade tillfälliga boenden som avvecklas, därefter kommer de boenden som upphandlats i ramavtalen. Hittills i år har omkring 12 500 platser avvecklats.

Ökat antal ankomster till Italien
Sedan våren 2016 har antalet människor som sökt asyl i Sverige legat på en stabil nivå. Anledningarna är framförallt en fortsatt restriktiv migrationspolitik i EU, överenskommelsen mellan EU och Turkiet, gräns – och ID-kontroller samt den tillfälliga lagen i Sverige.

Samtidigt är drivkrafterna att ta sig till Europa fortsatt starka runtomkring i världen. Detta syns bland annat i Italien där antalet ankomster via den centrala Medelhavsrutten ökat med 45 procent i början av 2017 jämfört med samma tid förra året. Detta har dock inte påverkat Sverige i någon större omfattning i år.

Oförändrad prognos för asylsökande till Sverige
Enligt Migrationsverkets prognos kommer mellan 22 000 och 45 000 personer att söka asyl i Sverige under året. Planeringsantagandet* är 34 700 personer, inklusive omplacering av 3 700 asylsökande från Italien och Grekland. Planeringsantagandet är samma som februariprognosen, medan det lägre scenariot har sänkts med 3 000 personer.

Planeringsantagande för ensamkommande asylsökande barn är 2 400 under 2017 och 2 900 under 2018, vilket inte innebär någon skillnad jämfört med förra prognosen.

Antalet ansökningar från anhöriga till personer som beviljats asyl bedöms bli färre jämfört med förra prognosen. Detta gäller både för 2017 och kommande år.

Här finns prognosen (pdf)

Fakta om Migrationsverkets verksamhets– och utgiftsprognos
Migrationsverket ska redovisa anslagsprognoser för 2017-2021 vid fem tillfällen under året. Fyra gånger om året lämnas kommenterade prognoser till regeringskansliet. Nästa prognos kommer i juli 2017.

*Prognosen utgår från ett övre och ett nedre scenario samt ett planeringsantagande däremellan, vilket är det scenario som Migrationsverket planerar utifrån.

Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige eller som vill bli svenska medborgare.

Besök vår webbplats www.migrationsverket.se

Antalet människor som kommer söka asyl i Sverige är i princip oförändrat, jämfört med den bedömning som gjordes i februari. Det visar Migrationsverkets senaste prognos.

Läs vidare »
Media no image

Inbjudan från Migrationsverket och Nordiska museet: SPEAK OUT - LISTEN UP!

Pressmeddelanden   •   Apr 18, 2017 10:52 CEST

Närmare 80 procent av de senaste sex årens migration till Sverige faller i skuggan av mediernas rapportering om människor på flykt och är så gott som frånvarande i det offentliga samtalet.

Varför är stora delar av migrationen till Sverige osynlig i debatten och vilka följder får detta? Vad behövs för att vända trenden och vad skulle hamna på agendan om Sveriges nya invånare fick en starkare röst i debatten?

Vad händer när vi börjar tala med i stället för om varandra? Möt personer som har inspirerats av kommunikationssatsningen MIG Talks för att bryta ny mark och sprida en mer mångfacetterad bild av migration och flyktingskap.

Panelsamtal och diskussion med människorna som själva har migrerat, och profiler från akademi, medier, kultur och myndigheter.

Plats: Samlingssalen i Nordiska museet på Djurgårdsvägen 16, Stockholm
Tid: Fredag 21 april, 15:00-17:30
OSA: Föranmälan senast 19 april till: ulla.karin.warberg@nordiskamuseet.se

Dessutom: On stage, beyond the headlines – vem som helst som har egen migrationserfarenhet får säga sin mening.

Möt människorna som migrerar, medierna som sprider bilder, akademin och kulturvärlden, opinionsbildare och beslutsfattare.

Bland deltagarna: Mikael Ribbenvik, Migrationsverkets vikariande generaldirektör; Sanne Houby-Nielsen, styresman för Nordiska museet; Jonas Engman, etnolog; Lisa Söderlindh, ansvarig för MIG Talks, David Landes, innehållschef the Local; Kristof Tamas, kanslichef på Delegationen för migrationsstudier; Kerstin Brunnberg, f d vd Sveriges Radio mm; Garance Legrand, The Newbie guide to Sweden; Suad Ali, expert Migrationsverket; Mats Nilsson, teamledare Clio Online, Bonnier Education; Helén Nilsson, chef för kommunikationsavdelningen, Svenska institutet; Robert Englund, projektledare Migrationsinfo.se; Karl Dalén, ansvarig för sociala medier, Dagens Nyheter; Maja Dahl, samtalsledare för Podden ”Människor och migration”, Arena Idé; Heike Graf, docent i medier och kommunikation vid Södertörns Högskola; Annika Rosén, docent vid Malmö högskola.

Moderator: Staffan Dopping

Ett arrangemang av: Migrationsverket och Nordiska museet

Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige eller som vill bli svenska medborgare.

Besök vår webbplats www.migrationsverket.se

Vad går förlorat i gapet mellan den synliga och faktiska migrationen till Sverige?

Läs vidare »

Kontaktpersoner 2 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • presstjansten@migrationsverket.se
  • 010-485 66 55 (kl.8-17)
  • 010-485 06 96 (Pressjour)

Om Migrationsverket

Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige eller som vill bli svenska medborgare.