Media no image

Beslutsstopp för ärenden där flickor inkommit med medicinsk åldersbedömning

Pressmeddelanden   •   Dec 07, 2017 13:00 CET

Ett par hundra flickor som har genomgått medicinsk åldersbedömning kommer att få vänta tills början av 2018 innan Migrationsverket kan fatta beslut i deras ärenden.

Orsaken är att Rättsmedicinalverket, RMV, undersöker nya studier kring flickors mognad av knäled och därför tillfälligt har pausat arbetet med medicinska åldersbedömningar, som gäller flickor.

– Vårt beslut sker som ett led i RMV:s beslut att pausa de medicinska åldersbedömningarna som gäller flickor. Vetenskapliga rön kan förändras och vi måste vara lyhörda för när RMV anser att det kan finnas skäl att närmare granska metoderna, säger Daniel Salehi, processledare vid Migrationsverket.

RMV räknar med att arbetet kan återupptas i slutet av januari 2018.

Runt 200 flickor berörs av Migrationsverkets beslutsstopp. Av dessa har hälften genomgått testerna hos RMV, men ännu inte fått ett utlåtande. Den andra hälften har fått ett utlåtande från RMV, som visar en mogen knäled, alltså den del av den medicinska åldersbedömningen, som RMV nu ser över.

Migrationsverket kommer tillsvidare alltså inte att fatta beslut i ålders- och asylärenden i sådana ärenden.

Migrationsverket kommer i avvaktan på RMV:s ställningstagande däremot fortsätta att utreda ärenden om ålder som avser flickor och även skicka beställningar till RMV enligt fastslagna rutiner.

När det gäller ärenden där det finns ett beslut om utvisning eller avvisning som vunnit laga kraft, bedömer Migrationsverket att RMV:s översyn för närvarande inte är grund för att fatta beslut om en generell inhibition, det vill säga att samtliga sådana ärenden vilandeförklaras.

För närvarande finns ett 20-tal avslagsbeslut som avser flickor som genomgått medicinsk åldersbedömning, där knäledsundersökningen visat mognad, den del som RMV nu granskar.

– Beroende på var i processen vart och ett av dessa ärenden befinner sig, kan någon av de åtgärder som vi nu fattat beslut om bli aktuella. Men som vanligt har personen alltid möjlighet att lämna in en ansökan om verkställighetshinder, säger Daniel Salehi.

På Migrationsverkets hemsida kan du ta del av mer information om åldersbedömningar.

Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige eller som vill bli svenska medborgare.

Besök vår webbplats www.migrationsverket.se

Ett par hundra flickor som har genomgått medicinsk åldersbedömning kommer att få vänta tills början av 2018 innan Migrationsverket kan fatta beslut i deras ärenden. Orsaken är att Rättsmedicinalverket, RMV, undersöker nya studier kring flickors mognad av knäled och därför tillfälligt har pausat arbetet med medicinska åldersbedömningar, som gäller flickor.

Läs vidare »
Media no image

De sista tillfälliga boendena avvecklas 2018

Nyheter   •   Nov 24, 2017 10:44 CET

Migrationsverket har de senaste två åren upphandlat runt 450 tillfälliga leverantörsboenden – varav det idag finns 58 kvar. De ska nu avvecklas mellan januari och juni nästa år.

 − De upphandlade boendena har varit en välkommen men också tillfällig lösning, säger Kenneth Karlsson, chef på Migrationsverkets boendesektion.


I takt med att färre asylsökande söker sig till Sverige har behovet av boenden minskat. Därför fortsätter Migrationsverket att avveckla de tillfälliga asylboenden som upphandlats de senaste åren. Idag finns 58 tillfälliga boenden kvar.

− Nu återgår vi till att ha främst våra egna boenden, det är både stabilare och mer ekonomiskt. De upphandlade boendena har varit en välkommen men också tillfällig lösning, säger Kenneth Karlsson.

Avveckling i fem etapper
Avvecklingen sker i fem etapper mellan januari och juni 2018. I första etappen fram till sista januari avvecklas tre boenden i Gotlands, Norrbottens och Västernorrlands län. De senast upphandlade och dyraste boendena avvecklas först, enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Övriga boenden kommer att avvecklas i någon av etapperna fram till juni 2018.

− Vilka boenden och hur många som avvecklas i varje etapp är inte bestämt just nu. Vi avvecklar stegvis för att ge utrymme åt ett ändrat behov av boendeplatser under våren, säger Kenneth Karlsson.

Migrationsverkets övriga boenden
Migrationsverket kommer även att avveckla lägenhetsboenden och vissa kollektiva boenden under 2018. Det sker i takt med den aktuella prognos där antal personer i boendesystemet antas gå från cirka 35 000 till cirka 20 000 under 2018.

Läs tidigare nyhet
Så fortsätter Migrationsverket avvecklingen av boendeplatser under 2018


Antal boenden och platser per region (november 2017):
Nord: 23 (2 740)
Mitt: -
Sthlm: 1 (123)
Öst: 22 (2 292)
Väst: 10 (1 097)
Syd: 2 (602)
Totalt: 58 (6 854)

Så påverkas de boende
Den som flyttar från ett boende som avvecklas kommer så långt det går att erbjudas en ledig boendeplats i samma kommun, annars i samma region eller en annan del av landet. Den som fått beslut om uppehållstillstånd får en plats i den anvisade kommunen.

Läs mer
Så här går det till vid en avveckling

Frågor och svar om avveckling av boenden

Frågor och svar om avveckling av boenden

Migrationsverket har de senaste två åren upphandlat runt 450 tillfälliga leverantörsboenden – varav det idag finns 58 kvar. De ska nu avvecklas mellan januari och juni nästa år. − De upphandlade boendena har varit en välkommen men också tillfällig lösning, säger Kenneth Karlsson, chef på Migrationsverkets boendesektion.

Läs vidare »
Media no image

Förslag om minskning av mottagningsverksamheten

Pressmeddelanden   •   Nov 23, 2017 16:00 CET

Migrationsverket minskar mottagningen med 1 000 medarbetare under 2018. Samtidigt fortsätter verksamheten inom förvar och förvaltningsprocess med en hög bemanningsnivå. Det är förslaget som nu ska förhandlas med arbetstagarorganisationerna.

Under 2018 ställer stora delar av Migrationsverket om. Orsaken är att färre söker asyl och att fler befinner sig i slutet av asylprocessen. Det betyder att både mottagningen och asylprövningen behöver minska, samtidigt som antalet asylboenden i hela landet blir färre.

− Det är tydligt att vi återgår till en mindre organisation med ökat fokus på andra delar av verksamheten, säger Janne Wallin, operativ chef på Migrationsverket.

Mottagningen och asylprövningen minskar

Mottagningen föreslås minska från 1 900 medarbetare vid årsskiftet till 900 medarbetare vid slutet av 2018, en minskning med 1 000 medarbetare. Även asylprövningen förslås minska under 2018. Läs mer i en tidigare webbnyhet.

Förvaren och förvaltningsprocessen

Parallellt med neddragningarna behövs fortsatt en hög kapacitet för de delar av verksamheten som har koppling till de sista stegen i asylprocessen, det vill säga bosättning, förvar, återvändande och domstolsprövning.

Förvaren samt förvaltningsprocessen − den avdelning som arbetar med att föra myndighetens talan i domstol och pröva verkställighetshinder – föreslås växa i mindre omfattning under 2018.

– Inom förvarsverksamheten ska antalet platser utökas under 2018, men exakt bemanningsnivå går inte att fastställa i dagsläget, säger Janne Wallin.

Planeringen fortsätter inom varje region

Omställningen berör Migrationsverkets samtliga sex regioner. Exakt var myndigheten kommer att ha kontor framöver planeras nu i varje region.

− Varje region och de två avdelningarna måste nu planera utifrån sina förutsättningar och det är en stor utmaning för hela organisationen, säger Janne Wallin.

FAKTA I SIFFROR
Inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem:
Vid slutet av 2015: 181 890, varav 101 120, i asylboenden (ABO)
Vid slutet av 2016: 122 708, varav 63 063 i asylboenden (ABO)
2017-11-23: 80 736, varav 37 274 i asylboenden (ABO)

Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige eller som vill bli svenska medborgare.

Besök vår webbplats www.migrationsverket.se

Migrationsverket minskar mottagningen med 1 000 medarbetare under 2018. Samtidigt fortsätter verksamheten inom förvar och förvaltningsprocess med en hög bemanningsnivå. Det är förslaget som nu ska förhandlas med arbetstagarorganisationerna.

Läs vidare »
Media no image

Så hanterar andra EU-länder utvisningar med tvång till Afghanistan

Nyheter   •   Nov 20, 2017 16:09 CET

Flera av de länder i Europa som tagit emot många afghanska asylsökande genomför utvisningar med tvång till Afghanistan. Det visar en kortrapport från svenska kontaktpunkten för EMN, Europeiska migrationsnätverket.
– Rapportens syfte är att bidra med fakta och statistik till en aktuell debatt, säger Bernd Parusel, expert inom EMN Sverige.

Ett syfte med EMN är att kunna ta fram tillförlitlig och jämförbar information om migrationsfrågor i EU-medlemsländerna.* Mot bakgrund av den pågående debatten om utvisningar till Afghanistan har EMN:s kontaktpunkt i Sverige ställt frågor till samtliga 28 länder som deltar i EMN om hur de arbetar med återvändande med tvång till Afghanistan.

17 av 28 medlemsländer svarade på frågorna. Några medlemsländer som tagit emot större antal asylsökande afghaner, såsom Tyskland och Frankrike, har inte svarat.

– Framför allt när det gäller Tyskland är det för jämförbarhetens skull förstås synd att de inte svarat, eftersom de är det största mottagarlandet av alla. Det kan finnas olika orsaker till att medlemsländer inte svarar. Det kan handla om att EMN-kontaktpunkterna i de olika länderna är hårt belastade, att de inte har tillräckligt bra underlag för att kunna svara, men uteblivna svar kan också ha politiska orsaker, säger Bernd Parusel.

Större mottagarländer utvisar med tvång

Av länderna som svarat finns det trots detta flera större mottagarländer, såsom Österrike, Belgien, Sverige, Norge och Nederländerna.

– Alla dessa större mottagarländer som har svarat på våra frågor uppger att de i dagsläget genomför utvisningar med tvång till Afghanistan. Sju länder, bland dem Kroatien och Tjeckien, uppger att de inte gör det. Den främsta orsaken är då att de har mycket få asylsökande från Afghanistan, eller i varje fall mycket få eller inga som är aktuella för utvisning, säger Bernd Parusel.

Ett fåtal länder uppger att de inte utvisar med tvång med hänvisning till läget i hemlandet (Estland), politiska orsaker (Luxemburg) eller svårigheter att fastställa identiteter på sökande (Kroatien). Cypern uppger att man i teorin utvisar med tvång, men att samarbetssvårigheter med afghanska myndigheter utgör ett hinder.

EMN har också frågat om vissa grupper är undantagna från att utvisas med tvång till Afghanistan, såsom kvinnor, ensamkommande barn eller familjer. Sju av de svarande länderna uppger att man undantar, eller har särskilda regler, för vissa grupper.

Ett antal länder utvisar i praktiken inte alls barn, särskilt utsatta eller kvinnor med tvång till Afghanistan. Hit hör länder som Belgien, Slovakien och Storbritannien.

Ordnat mottagande för ensamkommande barn

I vissa länder är det i princip omöjligt att utvisa ensamkommande barn om det inte finns ett ordnat mottagande i hemlandet, till exempel familjemedlemmar eller andra jämförbara nätverk. Så har Norge, Sverige och Ungern svarat.

Ytterligare några länder, däribland Kroatien och Lettland, svarar att de i princip inte har några begränsningar för tvångsutvisningar till Afghanistan när det gäller asylsökande som har fått avslag.

– Man ska komma ihåg att även de länder som svarar att de kan utvisa till exempel ensamkommande barn med tvång till Afghanistan, i praktiken sällan gör detta, säger Bernd Parusel.

Att det förhåller sig så antyds också av svaren länderna skickat in när det gäller hur många personer, alltså både vuxna och barn, som totalt sett utvisats med tvång till Afghanistan under första halvåret 2017. Flera av de mindre mottagarländerna uppger att de inte utvisat någon person alls med tvång till Afghanistan. Nederländerna och Sverige svarar 35 respektive 34 personer. Norge har utvisat flest med tvång under 2017: 142 personer.

Andelen bifall varierar stort

Slutligen har EMN Sverige undersökt andelen bifall** i olika länder när det gäller asylsökande afghaner. För att få en rättvisande bild har EMN Sverige här använt sig av statistik från Eurostat för första och andra kvartalet 2017, istället för svaren från medlemsländerna som varierade vad gäller redovisade tidsperioder och metoden för att beräkna bifallsandelar. Här finns därför siffror från fler EU-länder, såsom Tyskland, men inte Norge.

Statistiken visar att andelen bifall varierar mycket stort. Bulgarien ger 0,5 procent av alla asylsökande från Afghanistan uppehållstillstånd. I andra änden av skalan finns Italien, som ger 91,7 procent av alla afghaner uppehållstillstånd. Sverige ligger med 48,2 procent mycket nära EU-snittet på 47,4 procent.

– Rapporten analyserar inte vad de stora skillnaderna beror på. Vi ser däremot att de tre länderna som har tagit flest beslut i afghanska asylärenden, Tyskland, Sverige och Österrike, alla ligger mycket nära varandra med en bifallsandel på runt 46-50 procent. En generell slutsats av siffrorna är också att inget av EU-länderna i rapporten bedömer att samtliga afghaner har ett skyddsbehov gentemot hemlandet, säger Bernd Parusel.

Fakta – ingen värdering

Han hoppas att rapporten kan bidra till en mer välinformerad samhällsdebatt när det gäller utvisningar med tvång till Afghanistan.

– Vår rapport ska man se som ett faktainlägg i denna debatt. Vi gör ingen värdering på något sätt av resultatet, säger Bernd Parusel.

Läs en sammanfattning av kortrapporten och en sammanställning av svaren här.

* EMN består av EU:s medlemsstater (utom Danmark) samt Norge.

** Andelen positiva beslut av alla beslut som fattats i första instans.

​Flera av de länder i Europa som tagit emot många afghanska asylsökande genomför utvisningar med tvång till Afghanistan. Det visar en kortrapport från svenska kontaktpunkten för EMN, Europeiska migrationsnätverket.

Läs vidare »
Media no image

Rättslig kommentar med anledning av händelserna i Zimbabwe

Pressmeddelanden   •   Nov 17, 2017 12:59 CET

På grund av den senaste tidens händelseutveckling har Migrationsverket bestämt att stoppa beslut i asylärenden och verkställighet av utvisningar till Zimbabwe. Beslutet gäller tills vidare.

Enligt en lägesuppdatering som gjorts av Lifos* är bedömningen att de senaste händelserna i landet har medfört en politisk instabilitet och osäkerhet om den fortsatta utvecklingen.

- Med anledning av säkerhetssituationen i Zimbabwe och svårigheterna att bedöma den fortsatta händelseutvecklingen är det i nuläget svårt att göra framåtsyftande riskbedömningar. Vi har därför beslutat att stoppa beslut och verkställighet till landet, säger Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket.

Verkets beslut, som fattades den 17 november 2017, gäller tills vidare och gäller personer från Zimbabwe som fått beslut om avvisning eller utvisning som slutgiltigt fastställts. Asylärenden där beslut ännu inte fattats skjuts också upp tills vidare.

Hittills i år har en handfull personer från Zimbabwe sökt asyl i Sverige, förra året var det 20 personer.

Migrationsverket fortsätter att noggrant följa utvecklingen i landet.

Läs den rättsliga kommentaren i sin helhet här.


Frågor och svar om den rättsliga kommentaren

1. Varför har Migrationsverket beslutat att stoppa beslut i asylärenden och verkställighetsresorna för personer som kommer från Zimbabwe?
På grund av den senaste händelseutvecklingen i landet som har medfört en politisk instabilitet och osäkerhet om den fortsatta utvecklingen.

2. Hur länge gäller beslutet?
Beslutet gäller tills vidare. Vi fortsätter att noggrant följa utvecklingen i landet.

3. Finns några grupper som är särskilt utsatta med anledning av händelserna i landet?
Det är för tidigt att svara på.

4. Är det vanligt att man fattar den här typen av beslut?
Nej, men det händer. Till exempel fattades ett liknande beslut efter kuppförsöket i Turkiet sommaren 2016. Migrationsverket gör detta när situationen i ett land förändras kraftigt, exempelvis till följd av en kraftigt försämrad säkerhetssituation eller en statskupp, och vi behöver invänta mer information. Då kan myndigheten tillfälligt stoppa verkställigheten av avvisnings- och utvisningsbeslut som har fått lagakraft.


*Lifos - center för landinformation och landanalys inom migrationsområdet Lifos är ett expertorgan inom Migrationsverket och agerar opartiskt och proaktivt för att bidra till rättssäkra och effektiva migrationsprocesser genom tillförlitlig, relevant och lättillgänglig landinformation och omvärldsanalys. Lifos samlar in, analyserar och upprätthåller kunskap om länder och regioner från vilka människor söker sig till Sverige, till stöd för prövningen.

Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige eller som vill bli svenska medborgare.

Besök vår webbplats www.migrationsverket.se

På grund av den senaste tidens händelseutveckling har Migrationsverket bestämt att stoppa beslut i asylärenden och verkställighet av utvisningar till Zimbabwe. Beslutet gäller tills vidare.

Läs vidare »
Media no image

Så klarar kommunerna att ta emot nyanlända för 2017

Pressmeddelanden   •   Nov 15, 2017 15:03 CET

Kommunerna har hittills i år tagit emot 18 700 personer med uppehållstillstånd som anvisats av Migrationsverket. Nu återstår närmare 5 000 personer som väntar på att bli mottagna innan sista februari.

I år ska totalt 23 600 anvisade personer tas emot i landets kommuner, enligt beslut av regeringen. I dagsläget är det 4 850* personer som väntar på att bli mottagna och drygt 1 500* personer som har anvisats till en kommun för mer än två månader sedan.

− Vi kan se att många av landets kommuner har klarat att ta emot nyanlända. Samtidigt är flera kommuner försenade med sitt mottagande, men jämför vi med samma period förra året så har det fungerat bättre i år - fler har tagits emot i tid, säger Magnus Rodin, regionchef på Migrationsverket.

Inga undantag enligt lagen

Två månader är den tidsgräns som bosättningslagen anger för kommunen att ta emot en person som de anvisats. Hur många personer som varje kommun ska ta emot för 2017 beslutades av länsstyrelserna redan förra hösten.

I dag är 64 av landets kommuner klara med sitt mottagande för 2017, men samtidigt har tio kommuner femtio nyanlända eller fler som har väntat längre än två månader på att blir mottagna.

Under hösten har Migrationsverket även haft en särskild dialog med ett antal kommuner som fortfarande har många sena anvisningar.

− Vi är medvetna om att det här är stora utmaningar för kommunerna, men vi har varit tydliga från början. Det är kommunernas ansvar att ta emot de nyanlända, det finns inga undantag. Bakom varje siffra finns en verklig person som ska integreras i det svenska samhället, säger Magnus Rodin.

­

* Detta är siffror som uppdateras dagligen


Länk: Anvisningar och mottagande enligt 2017 års kommuntal (Excel)– uppdateras veckovis
Länk: Aktuella läns- och kommuntal (Länsstyrelsen)


Siffor anvisningar (14 november 2017):
Länstal: 23 600

Mottagna: 18 750

Kvar att ta emot (för länstal 2017): 4 850

Pågående (anvisade men ej mottagna): 4 480

Antal kommuner som är helt klara för 2017: 64

Antal kommuner som har 50 eller fler sena anvisningar: 10

Hittills har Migrationsverket skrivit ut till tre kommuner (föregående vecka 45) utan att kommunen har meddelat att de har ordnat ett mottagande. Kommunerna är: Staffanstorp, Tyresö och Partille.

Kommuner som har 50 eller fler sena anvisningar, ej mottagna inom två månader

(14 november 2017):

Täby: 115 personer

Kungsbacka: 109 personer

Lund: 103 personer

Tyresö: 89 personer

Jönköping: 87 personer

Malmö: 74 personer

Borås: 68 personer

Växjö: 55 personer

Härryda: 54 personer

Staffanstorp: 50 personer

Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige eller som vill bli svenska medborgare.

Besök vår webbplats www.migrationsverket.se

Kommunerna har hittills i år tagit emot 18 700 personer med uppehållstillstånd som anvisats av Migrationsverket. Nu återstår närmare 5 000 personer som väntar på att bli mottagna innan sista februari.

Läs vidare »
Media no image

Neddragningar inom asylprövningen 2018

Pressmeddelanden   •   Nov 10, 2017 14:39 CET

Sedan hösten 2015 har fler asylärenden än någonsin avgjorts på Migrationsverket. Därefter har betydligt färre människor sökt asyl i Sverige. I linje med detta föreslås antalet medarbetare inom asylprövningen minskas från 2000 till cirka 770 medarbetare under 2018.

De asylsökande från 2015 och 2016 kommer snart ha fått sina beslut samtidigt som betydligt färre kommer att söka asyl enligt de senaste prognoserna. Det är också en orsak till att Migrationsverket fått sänkt budget med 700 miljoner kronor för 2018.

Minska stegvis
Nu föreslås därför en inriktning där antalet medarbetare inom asylprövningen från nästa år minskas stegvis från cirka 2000 medarbetare idag till 770 i andra halvan av 2018 och in i 2019.

– Detta kommer att ske genom anställningar som löper ut, naturlig personalomsättning och pensionsavgångar. Vi kommer också att se till möjligheterna till omplaceringar. Utöver det krävs uppsägningar, exakt hur många är för tidigt att säga, vi inväntar den exakta budgeten för nästa år, säger Janne Wallin, operativ chef på Migrationsverket.

Samtliga regioner
Neddragningar planeras inom Migrationsverkets samtliga regioner och var i regionerna asylprövningen ska finnas framöver beslutas inom de närmaste veckorna.

Hela Migrationsverket berörs av omställningen och ytterligare förslag på inriktningar kommer att tas fram för övriga delar av verksamheten i slutet av november.

Läs mer i artikeln Så planerar Migrationsverket att ställa om under 2018

Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige eller som vill bli svenska medborgare.

Besök vår webbplats www.migrationsverket.se

Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige eller som vill bli svenska medborgare.

Besök vår webbplats www.migrationsverket.se

Sedan hösten 2015 har fler asylärenden än någonsin avgjorts på Migrationsverket. Därefter har betydligt färre människor sökt asyl i Sverige. I linje med detta föreslås antalet medarbetare inom asylprövningen minskas från 2000 till cirka 770 medarbetare under 2018.

Läs vidare »
Media no image

Så planerar Migrationsverket att ställa om under 2018

Pressmeddelanden   •   Nov 09, 2017 15:50 CET

Nu tar Migrationsverket nästa steg i omställningen till en minskad organisation. Det innebär ett förslag om inriktning för asyl- och tillståndsprövningen under nästa år.
– Hela myndigheten påverkas och det är viktigt att alla delar går i takt, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Migrationsverket minskar antalet anställda under kommande år. Orsaken är färre asylsökande, färre boenden och ett minskat mottagningssystem. Under 2018 fortsätter anpassningen efter en minskad budget med cirka 700 miljoner kronor och krav på en kostnadseffektiv verksamhet.

– För att möta ett minskat behov av personal måste vi redan nu lägga fast en tydlig plan för anpassningen och agera utifrån den, säger Mikael Ribbenvik.

Målet är att säga upp så få som möjligt. Hittills har myndigheten så långt det går löst lokala neddragningar genom en tidig omställning och omplaceringar, men nu påbörjas nästa fas av omställningen.

– En del av anpassningen kan vi lösa genom naturlig avgång där tjänster inte förlängs eller återbesätts. Men det kommer också att krävas uppsägningar, säger Mikael Ribbenvik.

Inom de närmaste veckorna informeras fackliga representanter och skyddsombud. För varje region, och för Migrationsverkets huvudkontor, kommer omställningen att planeras i närmare detalj vad gäller resurser och lokalisering.

– Det här kommer att påverka hela myndigheten och det är viktigt att vi håller ihop arbetet på ett bra sätt så att alla delar går i takt, säger Mikael Ribbenvik.


Prognos och budget
Planeringen bygger på gällande prognos och utifrån angiven budget för nästa år. Hur mycket resurser Migrationsverket kommer att ha blir klart först när budgetpropositionen är beslutad och Migrationsverket får ett nytt regleringsbrev för 2018.

Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige eller som vill bli svenska medborgare.

Besök vår webbplats www.migrationsverket.se

Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige eller som vill bli svenska medborgare.

Besök vår webbplats www.migrationsverket.se

Nu tar Migrationsverket nästa steg i omställningen till en minskad organisation. Det innebär ett förslag om inriktning för asyl- och tillståndsprövningen under nästa år. – Hela myndigheten påverkas och det är viktigt att alla delar går i takt, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik.

Läs vidare »
Media no image

Prognos: Färre kommer att söka asyl i Sverige

Pressmeddelanden   •   Okt 25, 2017 12:33 CEST

Migrationsverkets prognos justeras ned något för hur många som kommer söka skydd i Sverige. Bakgrunden är myndighetens bedömning att den restriktiva migrationspolitiken i EU håller i sig. Arbetet med att ge besked till de som väntat länge fortsätter och planen är att avgöra minst 80 000 asylärenden i år.
– Asylärenden som rör ensamkommande barn är högst prioriterade, och där kommer vi att fatta beslut i alla de ärenden vi faktiskt kan innan årsskiftet, säger Veronika Lindstrand Kant, biträdande operativ chef på Migrationsverket.

Migrationsverkets mål under 2017 var att alla ensamkommande som sökte asyl i Sverige under 2015 och 2016 skulle få beslut i sina ärenden. Omkring 17 000 ärenden bedöms kunna avgöras i år, medan cirka 2 000 ärenden riskerar att skjutas fram till i början av 2018.

Anledningen är att flera avgörande förutsättningar har förändrats under året. En av dem är den nya processen med medicinska åldersbedömningar utförda av Rättsmedicinalverket (RMV) som införts tidigare i år. Den nya processen hade en längre uppstartstid än beräknat och ledtiderna har varit längre än planerat.

Samtidigt har andelen personer som är aktuella för medicinska åldersbedömningar ökat, och majoriteten av dessa bedöms vara myndiga utifrån RMV:s bedömningar. Av dessa åberopar en del nya skyddsskäl, vilket leder till nya utredningar och muntliga kompletteringar. Men de ärenden där det går att fatta beslut kommer Migrationsverket att avgöra.

– Asylärenden som rör ensamkommande barn är högst prioriterade. Beslut kommer att fattas i alla barnärenden där det finns ett färdigt beslutsunderlag som gör att ärendet kan avgöras i år, och vår plan är att avgöra i princip alla innan årsskiftet, säger Veronika Lindstrand Kant.


Minst 80 000 beslut i asylärenden i år
Då det är osäkert hur många ärenden som kan bli beslutsklara före årsskiftet revideras antagandet om antalet avgjorda förstagångsärenden med 3 000 ärenden, ned till 67 000. Samtidigt har andelen avgjorda förlängningsärenden i asylprocessen ökat, och mellan 10 000 och 13 000 sådana ärenden kommer att kunna avgöras under året.

– Sammantaget bedömer vi att minst 80 000 asylärenden kommer avgöras under 2017. Tillsammans med de ärenden vi avgjorde förra året kommer vi att ha avgjort omkring 200 000 asylärenden på två år, säger Veronika Lindstrand Kant.


Prognosen för antalet asylsökande justeras ned

Den restriktiva migrationspolitiken i EU och olika medlemsländer håller i sig och efter ett nytt förslag från EU-kommissionen har Sverige, Tyskland, Frankrike, Österrike och Danmark aviserat att de kommer förlänga sina gränskontroller. Migrationsverkets bedömning är att den restriktiva utvecklingen kommer att fortsätta även under 2018.

I år uppskattas omkring 23 500 personer söka skydd i Sverige, vilket är en sänkning av planeringsantagandet med 1 500 personer jämfört med föregående prognos. Även prognosen för nästa år justeras ned.

Läs prognosen i sin helhet här

* Prognosen utgår från ett övre och ett nedre scenario samt ett planeringsantagande däremellan, vilket är det scenario som Migrationsverket planerar utifrån. Huvudscenario används då verket anser att det är motiverat att göra en prognosbedömning för den mest sannolika utvecklingen. Detta sker oftast i slutet av året.


Fakta om Migrationsverkets verksamhets- och utgiftsprognos
Migrationsverket ska redovisa anslagsprognoser för 2017-2021 vid fem tillfällen under året. Prognoserna lämnas till regeringskansliet. Nästa prognos kommer i januari 2018.

Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige eller som vill bli svenska medborgare.

Besök vår webbplats www.migrationsverket.se

Migrationsverkets prognos justeras ned något för hur många som kommer söka skydd i Sverige. Bakgrunden är myndighetens bedömning att den restriktiva migrationspolitiken i EU håller i sig. Arbetet med att ge besked till de som väntat länge fortsätter och planen är att avgöra minst 80 000 asylärenden i år.

Läs vidare »
Media no image

Snabbare besked till blivande studenter

Nyheter   •   Okt 18, 2017 14:55 CEST

I början av 2017 väntade ovanligt många studenter på besked från Migrationsverket. Trots det lyckades verket i princip ge alla sökande besked före starten av höstterminen. Dessutom har antalet äldre ärenden som väntar på handläggning minskat.

Varje år söker över 20 000 studenter uppehållstillstånd för studier i Sverige. Tidigt i våras var det fler blivande studenter än vanligt som väntade på besked och situationen var problematisk. En bit in på höstkanten står det dock klart att Migrationsverket i år har kunnat avgöra ett par tusen fler ärenden än som kommit in. Det innebär att även antalet äldre ärenden har minskat.

Det finns flera orsaker till att handläggningen blivit snabbare. En orsak är att man har fler tillståndsenheter och mer personal som hanterar studerandeärenden. En annan orsak är att Migrationsverkets information till lärosätena har blivit bättre. Men även samarbetet med ambassader och generalkonsulat har utvecklats. I vissa ärenden behöver de intervjua de sökande om deras avsikt att studera i Sverige för att Migrationsverket ska kunna fatta beslut.

– Att vi kunnat stärka vårt samarbete med övriga myndigheter som arbetar med blivande studenter har bidragit till att informationen till de sökande har blivit bättre, säger Markus Filipsson, processledare på Migrationsverkets kvalitetsavdelning.

Det övergripande målet är att alla sökande ska få beslut i tid inför terminsstarten. För att nå dit har Migrationsverket utvecklat både sin operativa verksamhet och kvaliteten i processen.

– Men man ska inte glömma att en person som ansöker väldigt sent kan förlora sin studieplats innan vi haft en rimlig chans att fatta beslut, säger Markus Filipsson.

Ökad digitalisering
Den ökade digitaliseringen är ett annat steg i samma riktning. Genom att allt fler blivande studenter skickar in webbansökningar behöver inte Migrationsverket skanna så många pappersansökningar. Informationen till de sökande – både i webbansökan och på Migrationsverkets webbplats – ses över fortlöpande för att ansökningarna som kommer in ska vara så kompletta som möjligt. Färre kompletteringar innebär kortare väntetider.

Hittills i år har Migrationsverket beviljat drygt 90 procent av ansökningarna från personer som vill börja studera på universitet och högskolor.

– När detta år är slut får vi följa upp hur stor den slutliga andelen blir, säger Markus Filipsson.

Arbetet med att utveckla processen kring studerandeärenden fortsätter.

– Vi ska bland annat fortsätta att effektivisera vårt arbete och följa upp informationen till sökande och berörda myndigheter. Då tror vi att hanteringen av studerandeärenden kan bli ännu bättre framöver, säger Markus Filipsson.

Varje år söker över 20 000 studenter uppehållstillstånd för studier i Sverige. Tidigt i våras var det fler blivande studenter än vanligt som väntade på besked och situationen var problematisk. En bit in på höstkanten står det dock klart att Migrationsverket i år har kunnat avgöra ett par tusen fler ärenden än som kommit in. Det innebär att även antalet äldre ärenden har minskat.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 2 kontaktpersoner

  • Presskontakt
  • presstjansten@migrationsverket.se
  • 010-485 66 55, kl.8-17 på vardagar, övrig tid via mejl.
  • Vid pågående nyhetshändelser nås pressjouren på 010-485 66 55 utanför kontorstid. Uppdateringar sker då även via vår hemsida, samt på twitter och facebook.

Om Migrationsverket

Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill besöka, bo eller söka skydd i Sverige eller som vill bli svenska medborgare.