Jag vägrar låta min hjärna krympa

Jag vet att Anders Hansens sommarprat som sändes i P1 i somras har varit samtalsämnet på många människors läppar under semesterveckorna. Inte minst för egen del. De flesta vänner och bekanta jag pratat med har lyssnat och tagit till sig hans ord.

Majoriteten av oss vet att det är viktigt att vi rör på oss för att vi ska må bra, det är ingen nyhet. Inte ens om vi skulle vilja går det att undgå budskapen som pumpas ut i media och andra kanaler dagligen om hur mycket fysisk aktivitet faktiskt påverkar hälsan. Det är inte heller någon nyhet att fysisk aktivitet kan ha samma effekt som läkemedel när det kommer till att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Det som däremot kom som en käftsmäll för mig var när Hansen berättade att hjärnan, och då närmare bestämt hippocampus där bland annat minnescentrat finns, krymper med ungefär 1% varje år efter 30 års ålder om man är fysiskt inaktiv. Med 35 härliga år på nacken är det alltså ett faktum att min hjärna krymper för varje år som går.

Som tur är kan vi människor till viss del själva påverka hjärnans volym. Det fiffiga i det hela är alltså att om man tar sig i kragen och tränar pulshöjande 3 timmar per vecka finns det studier som visar att hjärnan istället växer. Andra studier visar att hippocampus volym inte ökar, men åtminstone bibehålls vid fysik aktivitet. Hur det än ligger till med det låter det bra mycket mer lockande att ha en växande eller bibehållen hjärnvolym än en krympande om ni frågar mig!

För egen del som småbarnsförälder skyller jag gärna min periodvisa fysiska inaktivitet på att jag inte har tid att träna. Jag vet att jag inte är ensam med den ursäkten. Men med handen på hjärtat, har vi verkligen inte tid? Tränar man 1 timme per dag motsvarar det endast 4% av tiden på ett dygn. Tränar vi endast en halvtimme per dag blir det bara 2% av tiden. Har vi verkligen inte det? Kanske blir det lite missvisande siffror om man tänker att vi faktiskt inte är igång 24 h på ett dygn. Så om vi räknar bort 8 timmar för sömn, så vi bara är vakna 16 timmar på ett dygn blir 1 timmes träning drygt 6% av dagen. Eftersom Hansen pratar om att vi ska träna 3 timmar per vecka, så motsvarar det bara 2,67% av en veckas vakna tid (räknat på 16-timmarsdagar).

När man sätter det lite i perspektiv kan vi ju i ärlighetens namn inte skylla på den gamla klassikern ”jag har inte tid att träna”. Troligtvis har vi alla tid, men vi prioriterar det inte. Om vi mot förmodan inte skulle kunna avvara 2,67% av tiden på en vecka åt att röra lite på oss kan det vara en idé att se över hela livspusslet.

Vi har en ganska uppmärksammad friskvårdssatsning på Mimer, där medarbetaren får mer ledighet om man är fysiskt aktiv på sin fritid. Innan friskvårdssatsningen frågade vi våra medarbetare vilken den främsta anledningen är att vi inte tränar och fick då som svar just att man inte har tid. Så nu ger vi våra medarbetare tid!

Att hjälpa sina medarbetare att hitta en balans mellan arbete och fritid och värna om medarbetarens välbefinnande genom motivation, friskvårdsaktiviteter och bidrag borde vara alla arbetsgivares största angelägenhet. Välmående medarbetare ger välmående företag. För egen del känner jag att jag vägrar låta min hjärna krympa, det är dags att börja träna regelbundet! Och dessutom får jag lite extra ledighet för att jag gör det. Win, win!

/Magdalena Fager Lindgren, HR-utvecklare, Bostads AB Mimer.