Skip to main content

Joakim Larssons inledningsanförande i budgetfullmäktiges äldredebatt 25 november 2010

Pressmeddelande   •   Nov 25, 2010 13:50 CET

Äldre- och ytterstadsroteln, Stockholms Stad

Joakim Larsson (M), äldreborgarråd

BUDGETFULLMÄKTIGE STOCKHOLMS STAD DEN 24-25  NOVEMBER

JOAKIM LARSSONS INLEDNINGANFÖRANDE I ÄLDREDEBATTEN

Det talade ordet gäller.

Stockholm växer så att det knakar. Inte ens en fullskalig finanskris kunde ändra på detta förhållande och när Stockholm nu håller på att lämna krisen bakom sig ökar trycket ytterligare när människor flyttar in från övriga länet, landet och världen.

Människor som är vana vid att leva i valfrihetens Stockholm kommer inte att acceptera något annat än att ha ett verkligt inflytande över sin vardag när det blir dags att också välja äldreomsorg. Fler och fler människor kommer inte att godta färdiga lösningar utan kommer att vilja påverka innehållet i den omsorg som erbjuds i staden, vare sig den är privat eller kommunal. Vi måste anpassa äldreomsorgen till framtidens krav.

Drivkraften för de allra flesta som kommer till Stockholm är att bli en del vår dynamiska arbetsmarknad, även om vårt stora utbud av service, kultur, idrott och andra nöjen inte kommer långt därefter. Min vision som äldreborgarråd är att Stockholms äldreomsorg ska vara ännu ett skäl att flytta hit.

Många stockholmare bor kvar hemma, utan att i stort sett komma i kontakt med äldreomsorgen förrän precis i slutskedet av livet. Andra blir tidigt sjuka och behöver en omfattande vård och omsorg för att kunna leva trygga och värdiga liv.

För att tillgodose denna enorma spännvidd av behov och viljor finns i dag tusentals personer som arbetar för de stockholmare som är i behov av äldreomsorg. Bara inom hemtjänsten finns omkring 200 verksamheter i privat och kommunal regi att välja mellan. Det visar på den tydliga uppgiften för politiken: att arbeta för att möjliggöra större valfrihet och samtidigt säkerställa kvalitetskontroller och bra översikt och information för den som ska välja omsorg.

Den borgerliga alliansen i Stockholm åstadkom många bra och viktiga förbättringar av omsorgen under förra mandatperioden. Ett exempel är ett likvärdigt pengsystem för kommunala och privata utförare inom hemtjänsten från och med år 2009, vilket gör att större valfrihet och kvalitet för stockholmare i behov av omsorg.

Ett ytterligare exempel är valfriheten inom vård- och omsorgsboende, som gör att fler får komma till ett boende som de uppskattar, kanske för att det har en särskild inriktning eller för att det ligger i samma stadsdel som deras anhöriga eller vänner bor i. Därutöver kan listan göras lång. Telefontjänsten Äldre direkt svarar på alla frågor äldre, anhöriga och omsorgspersonal kan tänkas ha, en ny e-tjänst gör att anhöriga kommer att kunna läsa hur omsorgen fungerar i den så kallade Omsorgsdagboken, om så önskas av den äldre. Maten som serveras inom hemtjänsten och på äldreboenden har blivit bättre sedan en kostpolicy antagits.

Men utmaningarna tar inte slut med detta. För mig som äldreborgarråd följer nu en hektisk period där jag ska träffa personal på äldreboenden och i hemtjänsten, deras chefer och naturligtvis många, många stockholmare som tar del av de omsorgstjänster som finns i staden. Jag vill skapa mig en så god bild som möjligt över hur omsorgen fungerar i dag och hur den upplevs av alla som den berör. Nästa steg är att få en överblick över hur omsorgen bör och kommer att se ut i framtiden.

Några saker vill jag redan nu sätta igång med. En parboendegaranti kommer att införas så snart det finns ett regelverk utformat så att det ger de effekter vi har eftersträvat. Äldre som har bott ihop ska naturligtvis inte behöva skiljas åt för att de har olika stort behov av vård. I en del av stadens boenden finns redan idag stora rum och lägenheter som lämpar sig för två. I de fall där den ena är demenssjuk finns möjligheter att den friska partnern bor i en egen lägenhet med dörr in till det rum där maken eller makan vårdas.

För att demensvården i Stockholm ska hålla bra kvalitet skjuter vi redan i budgeten för nästa år till 50 miljoner kronor. Följande två år fortsätter vi med samma medelsökning och lägger alltså totalt 150 miljoner kronor för att se till att Stockholm förstärker omvårdnaden av dementa.

Det viktiga arbetet med att se till att personalen är välutbildad fortsätter. Alla tillsvidareanställda i stadens verksamheter ska ha minst grundutbildning. Det är dels viktigt för att staden ska kunna erbjuda stockholmarna en omsorg av god kvalitet, men också för att kunna erbjuda medarbetarna ett intressant och stimulerande arbete. Känner personalen att de får stimulans i arbetet och att det finns karriärvägar inom äldreomsorgen är sannolikheten större att de känner sig nöjda och stannar, och bidrar till en bättre omsorg med sin erfarenhet och sitt engagemang.

En god omsorg av äldre kräver att en rad olika faktorer samspelar. De kan formuleras övergripande, som att uppleva trygghet, att känna sig sedd och respekterad, eller att ha möjlighet att påverka sin vardag. Men de är också väldigt konkreta och vardagsnära. Som att kunna komma ut och träffa vänner, äta sin middag i en trevlig miljö, veta att det går att få hjälp och stöd snabbt om man ramlar eller behöver sjukvård, få hjälp med att skruva i en glödlampa eller att någon kommer och tar ner julpyntet från vindsförrådet. Jag vill att det ska vara enkelt att vara stockholmare, även på ålderns höst.

Utöver detta vardagsnära kan vi i Stockholm erbjuda den livliga, gröna och dynamiska stad som lockar människor att flytta hit från när och fjärran. Nu utvecklar vi äldreomsorgen för att se till att även den blir ett skäl att flytta till och trivas i Stockholm.

Tack!

Moderaterna i Stockholms stad - pressjournummer 08-508 29 222 / +46 8 508 29 222