Världsstjärnan Belinda Bauer återvänder

Ny fristående spänningsroman från Belinda Bauer

Eve Singer är beroende av döden. Hennes karriär som kriminalreporter är på väg att dala, och hon är beredd att ta till nästan vilka medel som helst för att tillfredsställa sin blodtörstiga publik. När Eve blir kontaktad av en seriemördare får hon den chans hennes karriär behöver: en unik möjlighet att vara först på plats när landets mest jagade mördare slår till nästa gång. Men snart inser hon att mördaren har två besattheter – och att hon är den ena …

Belinda Bauer är tillbaka med en av sina bästa böcker någonsin!

BELINDA BAUER växte upp i England och Sydafrika och bor i dag i Wales. Hennes debutroman, Mörk jord, belönades med deckarvärldens mest prestigefyllda pris, The CWA Gold Dagger, som delas ut av brittiska Crime Writers’ Association. Hennes böcker finns översatta till över tjugo språk.

»Hennes förmåga att hålla läsaren på tårna ända till slutet gör läsningen både nervkramande och beroendeframkallande.« | Anna Jansson, BTJ

Utgivningsdatum: 17 maj.

Minnet av vatten – en prisbelönt, poetisk skildring av ett futuristiskt Lappland.

En engagerande, lyrisk och intensiv ungdomsroman om en framtid som ter sig alltmer möjlig. Filmrättigheterna har sålts till produktionsbolaget Bufo, filmen kommer att regisseras av Saara Saarela och utspela sig i ett futuristiskt Lappland.

Den globala uppvärmningen har förändrat världen geografiskt och politiskt. Krig utkämpas om vatten. Skandinaviska Unionen är ockuperatd av den mäktiga staten Nya Qian. Här, långt uppe i norr, går sjuttonåriga Noria Kaitio i lära för att bli temästare, samma befattning som hennes far haft före henne. Det medför stort ansvar och djupa hemligheter. Bara temästaren känner till var de dolda vattenkällorna finns. När Norias far dör börjar armén övervaka både Noria och hennes by och snart tvingas Noria välja mellan att slåss eller att skydda sig själv, mellan kunskap och släktband.

✰ Vinnare av Kalevi Jäntti-priset ✰

✰ Vinnare av Unga Aleksis-priset ✰

✰ Vinnare av Finlands Fantasy & Scifi-pris ✰

✰ Nominerad till Arthur C. Clarke Award ✰

✰ Nominerad till Philip K. Dick Award ✰

✰ Nominerad till Golden Tentacle Award ✰

✰ Nominerad till The Premio Salerno Libro D’Europa ✰

Utgivningsdatum: 12 maj

Vem är rädd för Virginia Woolf? av Edward Albee

I Edward Albees klassiska nattsvarta komedi Vem är rädd för Virginia Woolf? möter vi George och Martha (namngivna efter presidentmakarna Washington) och några halvfrämlingar de plockat upp på en fest. De står inför en brinnande natt av oförglömliga smädelser – och livsfarliga lekar. Vid nattens ände väntar den knappt uthärdliga klimax som chockerat generationer av läsare och åskådare sedan dramats urpremiär i New York 1962.

Titeln är enligt författaren själv en formel för att utmana vem som helst att se »livet minus alla falska illusioner«. Edward Albees Vem är rädd för Virginia Woolf? hör till den moderna amerikanska litteraturens största klassiker.

I översättning av Sven Barthel.
Utgivningsdatum: 11 maj.

Vem är rädd för Virginia Woolf? sätts även upp på Stadsteatern i Stockholm, i regi av Tommy Berggren. Premiär 29 september.

I MEDIA

»Moliis-Mellberg är en finlandssvensk stjärna« skriver Expressens Victor Malm
Martina Moliis-Mellberg har skrivit en tät bok om identitet och meningen med livet. En man vill bli haj. En kvinna upplever en tvingande drift att ta sig in bakom sin älskarinnas hud och bli del av hennes kropp. En sorgsen titan står och håller himlen på sin axlar och undrar om det verkligen måste vara hans öde. Moliis-Mellberg debuterar med en styv och stilmedveten bok om identitet, som gestaltar hur tre personer konfronteras med den smärtande insikten att de inte är sina rätta jag, inte lever livet de borde leva.

»Komplext och eget« Aase Berg, DN Kultur
Boken kan läsas som en undersökning av gränser mellan kroppen och världen, djuret och människan. Men den kan också vara en utvecklingsresa genom en enda person. »Furien uppstigen ur havet«, som Alfa Cassiopeia kallas, gestaltar Cousteaus kamp för hajblivandet från den upplevda insidan i stället för från första svitens mer deskriptiva utsida. Gestalterna rör sig ur vatten mot den torra ökenhettan, över berg och sten, för att slutligen återvända till havet.

Slutsviten är alltså mest nytänkande. I stället för att försöka transformera kroppen på olika förtvivlade sätt, är vi här inne på hur man ska orka bära den kropp och det liv man har. Det handlar om ansvar och gränser, om vad som är mitt problem, vad som är ditt och vad vi borde lösa gemensamt. Dikten får en politisk dimension: det hallucinatoriska möter verkligheten, det omöjliga möter det möjliga, inre värld tillåts påverka yttre.