Skip to main content

Att ändra ett helt folks livsstil

Pressmeddelande   •   Feb 05, 2010 10:05 CET

Diabetesvård omfattar allt från förebyggande insatser på nationell nivå till skräddarsydd läkemedelsbehandling av förhöjt blodsocker hos enskilda individer. Det bekräftades när över 800 allmänläkare och specialister samlats i Stockholm på det årliga symposiet Kardiovaskulär sjukdom i ett brett perspektiv, arrangerat av MSD. Diabetespatienterna stod inte oväntat i fokus vid flera tillfällen under symposiet.

Finland är beviset. Det går att förändra ett helt folks levnadsvanor. Det visar såväl nypublicerade studier som det så kallade Norra Karelen-projektet som pågick mellan 1972 och 1997. Forskaren Jaana Lindström från finländska Institutet för hälsa och välfärd i Helsingfors berättade om en diabetesstudie med enastående resultat i form av färre insjuknade tack vare förebyggande arbete, baserat på en måttlig viktreduktion i kombination med minst tre timmars fysisk aktivitet i veckan (promenader räcker).

Målet för Norra Karelen-projektet, som ingick i en WHO-satsning, var att genom enkla medel förbättra folkhälsan genom att förebygga hjärt-kärlsjukdom. I och med projektet kom Finland att ta ledningen i arbetet med prevention av bland annat fetma, diabetes och hjärtdöd.

Det stora projektet har fått uppföljare i form av ett nationellt program för diabetesvård och prevention. Nya studier görs också kontinuerligt. Jaana Lindström redovisade en preventionsstudie, The Finnish Diabetes Prevention Study, som mycket tydligt visar att aktiv prevention fungerar.

Studiens syfte var att undersöka om livsstilsförändringar hos överviktiga medelålders män och kvinnor med glukosintolerans kunde hindra eller fördröja att de utvecklade typ 2-diabetes. Deltagarna i interventionsgruppen fick intensiva diet- och motionsråd (sju tillfällen det första året och därefter fyra gånger om året) och möjlighet till gratis individanpassad cirkelträning. Kontrollgruppen fick inledningsvis allmän skriftlig och muntlig information om hälsa, utan individuella råd.

58 procent lägre insjuknande
De som efter fyra år fortfarande inte hade fått diabetes följdes upp efter tre respektive sju år. 58 procent färre hade fått typ 2-diabetes efter 3,2 år jämfört med kontrollgruppen. Och resultatet höll i sig, efter sju år var siffran fortfarande höga 43 procent.

Eget driv
De personliga målen omfattade bland annat viktnedgång, övergång till fleromättade fetter, högt fiberintag och motion. Drivkrafterna hos patienterna var:

    • Att själv medverka till att inte bli sjuk
    • Realistiska mål
    • Kontinuerliga och upprepade läkarbesök
    • Positiv återkoppling från vårdpersonalen och ”VIP-behandling”
    • Uppmuntran från make/maka

Risktest
En enkel, billig och pålitlig metod att identifiera vilka som löpte risk att utveckla typ 2-diabetes har också utvecklats i Finland, The Finnish Diabetes Risk Score som i dagligt tal kallas FINDRISC. Den kräver varken blodprov eller andra mätningar med medicinsk utrustning och är ett enkelt risktest med åtta frågor om ålder, BMI, midjemått, fysisk aktivitet, diet, blodtryck, tidigare högt blodsocker och diabetes i familjen ger ett snabbt svar på risken att utveckla diabetes. FINDRISC finns översatt till flera språk, bland annat svenska, se www.diabetes.fi/svenska/test/risktest/

Diabetesfötter går att rädda!
Professor Kerstin Brismar, välkänd diabetesforskare på Karolinska Institutet, talade om diabetesfoten. Var sjätte patient med diabetes får någon gång ett svårläkt fotsår och risken att behöva amputera nedanför knät är många gånger högre hos diabetespatienter.

Det höga blodsockret ger en långsammare sårläkning. Ju högre HbA1c (värde för långtidsblodsocker) desto sämre blodgenomströmning i de minsta blodkärlen, kapillärerna.

En ökad produktion av fria radikaler ger också sämre sårläkning.

Kerstin Brismar sammanfattade vad läkarna måste tänka på för att kunna hjälpa patienter med fotsår, som trots att de kan vara mycket allvarliga, också kan läka med rätt behandling:

    • Avlasta med rätt inlägg och skor – inte gå på såret
    • Behandla högt blodsocker och höga blodfetter
    • Se till att syresättningen fungerar
    • Kontrollera infektioner – ge vid behov antibiotika i höga doser
    • Håll noggrann koll på sårens utveckling
    • Kärlkirurgi ska övervägas för att öka genomblödningen
    • Behandling med lågmolekylärt heparin

Kerstin Brismar redogjorde för en man som haft ett elakartat fotsår i sex år som läkte på 6 veckor med rätt omhändertagande. Hon poängterade också hur viktigt det är med tidig behandling, så att fotsåren aldrig blir kroniska.

Spännande utveckling för diabetesläkemedel
Bo Ahrén, professor vid Lunds Universitet och överläkare vid endokrinologiska kliniken på Skånes Universitetssjukhus SUS, talade om framtida läkemedel. Han gick igenom hela behandlingsarsenalen och var entusiastisk över utvecklingen:

– Detta är en fascinerande tid! Aktiviteten är omfattande, både på universiteten och inom den forskande industrin.

Varför är det då så? Det beror på en mängd saker enligt professor Bo Ahrén. Hypoglykemier är fortfarande vanliga, andra biverkningar likaså, viktuppgång är ett problem och många behandlingar har inte bestående effekt. Alltså finns skäl att forska vidare. Då kan man inrikta sig på antingen sjukdomsmekanismerna i sig eller på att sänka blodsockret genom en mekanism som är oberoende av de Langerhanska öarna.

Sjukdomsmekanismerna som kan behandlas är tre. Öka insulinet, minska glukagonet eller öka betacellmassan. Bo Ahrén nämnde särskilt läkemedel som påverkar inkretinerna, vilka idag är de enda som kan sänka glukagonet.

– På sikt tror jag att användningen av dessa läkemedel kommer att öka och att det är dags att öka riktlinjernas rekommendation från nuvarande nivå. De är dyra men ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är läkemedelskostnad inte dominerande och de är därför motiverade.

Professor Lars Rydén påpekade att det är hjärt-kärlkomplikationerna som kostar, inte de enskilda läkemedlen. Det yttersta målet är att patienterna ska leva längre utan hjärt-kärlsjukdom. Studier pågår och tills resultaten finns gäller nuvarande riktlinjer, konstaterade Lars Rydén. Att de nya läkemedlen fyller ett starkt behov var alla eniga om.

Se vidare www.diabetesinfo.se