Svensk analys visar att Remicade används kostnadseffektivt vid reumatoid artrit

Pressmeddelande  •  2008-11-11 09:19 CET

Biologiska läkemedel uppmärksammas ofta i sjukvården, avseende värdet för patienten och sjukvården i förhållande till dess kostnader. Till dessa hör Remicade som bland annat används mot reumatoid artrit. En ny hälsoekonomisk studie visar att den kliniska nyttan av behandling med Remicade är värd kostnaden. Studien är genomförd i samarbete mellan Karolinska Institutet i Solna, i3 Innovus och Schering-Plough AB. Den presenterades i går vid ISPOR-kongressen i Aten.

- Med hjälp av analyser av långtidsdata från det svenska RA-registret (STURE), kan vi se att läkemedlet har använts kostnadseffektivt i Sverige jämfört med ingen biologisk behandling alls, säger Ingrid Lekander, projektledare på i3 Innovus som arbetar med uppdragsforskning inom hälsoekonomi, epidemiologi och statistik.

STURE är ett register innehållande patienter som bor i Stockholmsområdet och som lider av reumatoid artrit och som behandlats med TNF-hämmare. Alla patienter som har behandlats med TNF-hämmare sedan 1998 har följts upp i detta register. Registret ingår i det nationella ARTIS registret som drivs av svensk reumatologisk förening (SRR) och stöds via forskningsanslag till Karolinska Institutet.

- Studien är mycket relevant i dagens diskussion om läkemedelskostnader. Det som är speciellt viktigt är att man kunnat ta med i beräkningen att sjukdomen i sig också medför en hel del kostnader. Man nyttjar en hel del sjukvårdsresurser förutom läkemedel om man inte mår bra. Dessutom kan man ofta inte arbeta och måste vara sjukskriven eller till och med uppbära långsiktig sjuk- och aktivitetsersättning. När vi nu ser att behandlingen med, i det här fallet, läkemedlet Remicade gör att patienterna kan må mycket bättre i sin sjukdom så följer det även att dessa övriga kostnader minskar, säger Ronald van Vollenhoven, reumatologspecialist vid Karolinska Universitetssjukhuset och adjungerad lektor vid KI, som ansvarat för projektet ur reumatologisk synvinkel.

- Slutresultatet är att läkemedelskostnaden visserligen förblir hög, men att den totala kostnaden landar långt under den övre gräns som man rimligen kräver vid medicinsk behandling, fortsätter han.

Det unika med studien är att registret gett möjligheten att undersöka hur Remicade har använts i verkligheten under en lång tid.

- Tidigare hälsoekonomiska analyser har oftast varit baserade på kliniska prövningar, men den här har undersökt hur Remicade har fungerat i praktiken. Det bidrar till att öka förståelsen för vilken effekt läkemedlet har på sjukdomsförloppet och de ekonomiska konsekvenserna av behandlingen, säger Ingrid Lekander.

Kärnfrågan i studien har varit att undersöka om det är ekonomiskt försvarbart att använda biologiska läkemedel, där läkemedelskostnaden många gånger anses vara kostnads-krävande för sjukvården. I det här fallet med Remicade har det visat sig att så är fallet.

- Studien visar att Remicade har använts kostnadseffektivt i jämförelse med sjukdomens sjukdomsförlopp om inte biologisk behandling använts. Vi ser att behandlingen har stor initial effekt på HAQ och DAS under första året. I genomsnitt bibehålls sedan denna förbättring så länge patienten fortsätter med behandling, säger Ingrid Lekander.

HAQ (Health Assessment Questionnaire) är ett frågeformulär som mäter patienternas funktionsförmåga genom att bedöma åtta funktionsområden som exempelvis förmåga att klä sig, äta och andra dagliga aktiviteter. DAS 28 (Disease Activity Score) är ett sätt att mäta sjukdomsaktiviteten i 28 utsatta leder.

Förbättring mätt med HAQ och DAS 28 kan översättas till en effekt på antalet kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs - quality adjusted life years).

Analysen baserat på data från STURE-registret visar att kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår är cirka 211 000 kronor, vilket ligger betydligt under gränsvärdet för samhällets betalningsvilja som är uppskattat till cirka 600 000 kr.

I datautdraget från STURE-registret ingick 637 patienter som var i genomsnitt 54 år när de påbörjade sin behandling. 77 procent var kvinnor och genomsnittstiden för uppföljning var 5,1 år. I beräkningen ingår kostnader för läkemedel, infusion, sjukvård samt produktionsbortfall förknippat med sjukdomen.

ISPOR står för International Society for Pharmacoeconomics and Outcomes Research.

You haven't completed the steps for your Hosted Newsroom

You haven't entered a correct link to your helper.html file for your Hosted Newsroom. Go to Publish and complete the steps.