​BRÅ och Trygghetskommisionen rapporterar – och det verkar som att näringslivet är lösningen

Både BRÅ och Trygghetskommissionen har nyligen släppt varsin rapport med en hel del intressant läsning. Det handlar om massiva rapporter – 237 sidor från BRÅ och 108 från Trygghetskommissionen – och det är inte helt glädjande läsning inom vårt område. För bedrägeribrotten fortsätter att öka och vara den vanligaste typen av brottslighet en svensk utsätts för i dag. Och det framgår även tydligt att polisen är mer eller mindre handfallen inför situationen.

Trygghetskommissionen sammanfattar det bra när de beskriver en allt mer kontantfri värld där man gått från att stjäla till att lura. IT-relaterade bedrägeribrott har helt enkelt tagit över från mer traditionella rån. BRÅ å sin sida pratar om olika typer av bedrägeribrott som sammanslaget blir den klart största typen av brottslighet i Sverige. BRÅ bryter sedan ner bedrägeribrotten i olika kategorier där den som kommer närmast vår specialområde ID-kapning är Kort-/kreditbedrägerier som även innefattar bedrägerier med hjälp av någons personuppgifter.

Vad gäller just ID-kapning är detta ett problem – att det inte särredovisas i statistiken. Vi vet från våra egna årliga undersökningar via SIFO att det är över 200 000 personer som drabbats av just ID-kapning under förra året. Enligt BRÅ är det strax över 400 000 personer som drabbats av ”kort-/kreditbedrägerier” där just ID-kapningar alltså är en del. Av det kan vi sluta oss till att ID-kapning är ett av de absolut vanligaste brotten man drabbas av. Trygghetskommissionen förvirrar dock lite och säger i sin rapport att det i dagsläget görs drygt 200 000 brottsanmälningar om bedrägerier per år. Vi vet ju att det är stor skillnad på att drabbas och att faktiskt anmäla att man drabbats, men siffrorna går helt enkelt inte riktigt ihop – annat än att vi vet med säkerhet att bedrägerierna fortsatt är ett jätteproblem. Och inte bara för de som drabbas. Polis och åklagare lägger ju nämligen ner i princip alla ärenden utan vidare utredning. De är helt enkelt chanslösa att kunna ta hand om problemet i dag och än mindre så om det fortsätter att växa i samma takt framöver.

Sifforna blir extra allvarliga när vi ser att även 25 procent av befolkningen enligt BRÅ är oroliga för att utsättas för just bedrägerier på internet.

Trygghetskommissionen väcker, med bakgrund i detta, frågan kring vilka typer av brott polis och åklagare bör fokusera på. Det är, som slås fast i rapporten, nog tyvärr omöjligt att utreda alla bedrägerier. Det leder till slutsatsen att man måste låta privata aktörer finansiera brottsutredande verksamhet. Detta är en fråga vi själva drivit länge, inte minst då vi inom vårt område, exempelvis då ID-kapningar, ofta sitter på mycket detaljerad information i enskilda ärenden, som vi utan problem skulle kunna dela med oss av till polis i ett försök att lösa fler brott och komma åt fler gärningsmän. I nuläget är det tyvärr mycket ovanligt att polis ber oss om den informationen som förhoppningsvis skulle kunna motverka att så många ärenden läggs ner direkt utan åtgärd.

Ska vi komma tillrätta med problemet måste vi alla anpassa oss till en ny och mycket snabbrörligare verklighet än tidigare. Det gäller självklart även, och inte minst, för polis och åklagare.

I BRÅs rapport finns även en mycket intressant och skrämmande del om trakasserier. Där framkommer att 2,1 procent (runt 170 000 personer) uppger sig blivit utsatta för någon typ av trackaserier på nätet – alltså någon typ av nätkränkning. Yngre mellan 16 och 19 är mest drabbade och just i den yngre gruppen är det även vanligare att kvinnor utsätts än män. Tittar man till hela befolkningen är det jämt fördelat mellan könen – det vill säga alla utsätts i princip lika ofta och mycket.

Vill du grotta ner dig på djupet i rapporterna finns de att ladda ner här:

BRÅ - Nationella Trygghetsundersökningen 2018 https://www.bra.se/download/18.62c6cfa2166eca5d70e22d3/1548248345315/2019_1_Nationella_trygghetsundersokningen_2018.pdf

Trygghetskommissionen - Den nya tidens livskvalitetsbrott https://trygghetskommissionen.files.wordpress.com/2019/01/tk-delrapport-2-slutlig-webb-1.pdf