Skip to main content

Lagförslag mot näthat är bra men kräver utbildningsinsatser bland polis och åklagare

Pressmeddelande   •   Feb 03, 2016 11:55 CET

Nätaktivisterna välkomnar förslagen från betänkandet ”Integritet och straffskydd” men vill se att de följs upp med fortbildning. Problemet med kränkningar, hot och hat på nätet beror inte bara på lagstiftningen utan även attityden och kunskapsbristen i rättsväsendet. Unga som anmäler kränkningar på nätet tas inte på allvar och bemöts med en nedlåtande och ibland teknikfientlig attityd.

Nätaktivisterna är ett treårigt projekt som utbildar unga i antirasism, nätaktivism och vilka rättigheter och skyldigheter som finns på nätet. Anledningen till att projektet fokuserar på unga är för att vi ser det är en grupp som goda förutsättningar och förkunskap för att kunna vara nätaktivister.

Vi ser positivt på förslagen från betänkandet ”Integritet och straffskydd” som moderniserar den rådande lagstiftningen och utvidgar bestämmelser så att de på ett tydligt sätt även kan appliceras på brott på nätet. Vi ser punkt fem, att straffansvaret för den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla ska utvidgas, som särskilt viktig för en förändring på nätet. Som betänkandet poängterar används forum, kommentarsfält och liknande för att sprida bland annat hot och hets mot folkgrupp men även andra integritetskränkande brott. Ofta är det enda sättet att komma åt den här typen av kränkningar att den som ansvarar för kommentarsfältet tar bort inlägget, någonting som inte alltid görs. Vi hoppas att det här förslaget kommer innebära att det ställs högre krav på ansvarstagande och moderering för den som ansvarar för anslagstavlor.

Efter snart tre år är vår erfarenhet att den största kunskapsbristen när det gäller nätet finns bland vuxenvärlden. Vi ser ett behov av att utbilda skolpersonal som lärare och kuratorer så att de vet hur de ska bemöta elever och stötta dem när de råkar ut för hot och hat på nätet. Men vi ser att det framförallt är rättsväsendet som behöver en attitydförändring, tydliga direktiv och större kunskap om nätet som arena.

En del i problemet är inställningen att det ”bara” är nåt som sker på nätet. Nätaktivisterna gör ingen åtskillnad på nätet och “IRL” (In Real Life) och det gör inte heller lagstiftningen. Nätet är en stor del av våra vardagsliv och vi är uppkopplade nästan konstant. Det är lika viktigt att kunna röra sig fritt på nätet och känna sig trygg som på andra offentliga platser. Problemet med att göra en särskiljning är att man tror att det som händer på nätet stannar på nätet. Men så är inte fallet, en person som utsätts för hot och hat på nätet kommer att känna sig otrygg i sin vardag.

Den andra delen i problemet är att man inte tar unga som utsätts för hot och hat på nätet på allvar när de väljer att anmäla någonting. Vi har sett att unga som tar kontakt med rättsväsendet möts av förslag om att de ska begränsa sig på nätet istället för att tas på allvar. Vi ser även att många brott som hade kunnat utredas inte når till åtal.


Nätet är ett utmärkt verktyg för att mötas, diskutera och bidra till samhällsförändring. Och det är speciellt viktigt om man inte är en offentlig person och inte har tillgång till stora plattformar. För unga kan nätet vara det enda verktyget för samhällsdiskussion och det är därför extra viktigt att värna om just den här gruppens trygghet på nätet och inte, som det tyvärr ser ut nu, nedvärdera ungas engagemang på nätet.

För mer information:

Vian Tahir, kommunikationsansvarig
Mejl: vian@norden.se
Telefon: 072 974 56 40

Nätaktivisterna är ett projekt som jobbar för att uppmuntra och stötta unga i att vara antirasistiska aktörer på nätet. Genom att utbilda gymnasieelever i hur rasistiska strukturer fungerar och ge dem kunskap om journalistik, yttrandefrihet och digital aktivism ska unga kunna känna sig trygga i sina värderingar och jobba för ett öppet och demokratiskt nät.

Nätaktivisterna är ett Allmänna arvsfonden-projekt som drivs av Föreningen Norden, Ung Media och Ungdom Mot Rasism.