Skip to main content

​Hédi Fried årets hedersporträtt

Pressmeddelande   •   Jun 04, 2015 09:00 CEST

Lördag den 13 juni avtäcks 2015 års hedersporträtt på Gripsholms slott. I år föreställer det författaren och psykologen Hédi Fried avbildad av fotografen Sanna Sjöswärd. Det är ett subtilt och inkännande porträtt av en av de sista överlevande, som bär på minnet av Förintelsen.

Hédi Fried är född den 15 juni 1924 i Sighet, i norra Transsylvanien, ett område som tidigare räknades till Ungern men numera till Rumänien. Hon är utbildad lärare, psykolog och blev filosofie licentiat 1980, men har framförallt blivit känd för en stor allmänhet som författare. I flera av sina böcker, däribland Skärvor av ett liv (1992) eller Livet tillbaka (1995), vittnar hon om Förintelsens fasor och om livet efter dessa svåra upplevelser, om sin barndom och om framtiden. Hédi Fried överlevde Auschwitz och Bergen-Belsen. Till Sverige kom hon i juli 1945. Hennes stora insatser i humanitetens namn har belönats av regeringen med medaljen Illis Quorom (1998). Följande år mottog Hédi Fried utmärkelsen Årets europé och 2002 blev hon hedersdoktor vid Stockholms universitet.

Hédi Fried har tagit på sig den viktiga, men smärtsamma uppgiften att vittna om nazismens illgärningar. Hon har gjort detta både i bokform och genom föreläsningar i skolorna sedan 1984. Minnet spelar en central roll i Hédi Frieds budskap till oss som lever i dag. Det är en fråga med stark moralisk innebörd: ”Om man inte minns så har det [Förintelsen] inte funnits och de [som mördades] har inte levt.” Det är därför som Hédi Fried tagit på sig rollen som vittne och den som minns inför eftervärlden. Det har knappast varit en enkel sak. ”Vi vill helst inte minnas, vi vill hålla smärtan ifrån oss.” Detta gäller naturligtvis Hédi Fried själv lika mycket som när hon skriver att ”så länge vi är rädda för våra minnen och håller dem inlåsta beter de sig som våra fiender”. För att kunna vittna har hon tvingats bli ”vän” med mardrömmarna för att berätta. Om minnet fungerar selektivt för den som upplevt Förintelsens hela ondska, hur skall vi kunna föra över minnen på kommande generationer? Detta är en fråga som Hédi Fried ställer i sin bok Livets pendel (2003).

I dag är Hédi Fried en av de få som minns det ohyggliga som hände i Auschwitz. Hur kan man i ett porträtt fånga detta som är så svårt för oss att förstå i dag? På ett subtilt sätt har fotografen Sanna Sjöswärd lyckats göra sig till tolk för det som vi inte riktigt kan sätta ord på i sitt porträtt av Hédi Fried. Kanske beror detta på hennes egen bakgrund som adopterad från Iran, född 1973 som Farzaneh Doranian. I dag är hon en framgångsrik dokumentär- och porträttfotograf. Inom den sistnämnda genren arbetar hon ofta med närbilder – såväl i rent fysisk bemärkelse som i personskildringen. Porträtten genomsyras av fotografens engagemang för modellerna. Ett genomgående tema är starka individer. Inför boken Eldsjälar (2011) fotograferades och intervjuades trettio skilda personligheter som alla kämpar för humanitära eller konstnärliga frågor. En av dem är årets hedersmodell, Hédi Fried.

Framställningarna blir aldrig enkla, utan ger en komplex bild av människorna och den omgivning de lever i. Hemlösheten hos Ninni (2004) och ätstörningarna hos Engla Louise (2009) är inte den enda sidan av deras tillvaro. Sanna Sjöswärd strävar efter att betraktaren ska se hela människan. En utställning och tillika bok som gjort henne uppmärksammad av en bredare publik är Rötter/Roots (2006). I Rötter skildras hennes möte med sin mor, sina syskon och deras familjer i Iran. Samma tema behandlas även i den självbiografiska boken Min mamma är en persisk prinsessa (2009). Sanna Sjöswärd blev 2012 Årets fotograf och mottog samtidigt K.W. Gullers-stipendiet. I Statens porträttsamling är hon tidigare representerad med bl.a. hedersporträttet av Theodor Kallifatides.

Pressbevakning
Porträttet avtäcks vid Gripsholmsföreningens årsmöte som startar kl 10:30 lördagen 13 juni på Gripsholms slott. Både Hédi Fried och Sanna Sjöswärd närvarar vid avtäckningen. Föranmälan för press till Timmy Cox, 1:e slottsuppsyningsman Gripsholms slott, Kungliga Hovstaterna, timmy.cox@royalcourt.se eller 08-402 85 70. 


Presskontakt
Hanna Tottmar, pressansvarig Nationalmuseum
hanna.tottmar@nationalmuseum.se, 0767-23 46 32

Bildtext
© Sanna Sjöswärd, Hédi Fried.

Statens porträttsamling på Gripsholms slott, världens äldsta nationella porträttgalleri, grundades år 1822 och förvaltas av Nationalmuseum. Porträttsamlingen utökas varje år med ett antal verk varav ett Hedersporträtt – föreställande någon välförtjänt svensk kvinna eller man - donerat av Gripsholmsföreningen. 

Nationalmuseum är Sveriges ledande konst- och designmuseum. Samlingarna omfattar äldre måleri, skulptur, teckningar och grafik samt konsthantverk och design fram till idag. Museibyggnaden genomgår en renovering och beräknas öppna igen under 2018. Verksamheten fortgår genom samarbeten både i Sverige och utomlands och med tillfälliga utställningar på Konstakademien, Fredsgatan 12 och Nationalmuseum Design på Kulturhuset  Stadsteatern i Stockholm. Nationalmuseum samarbetar med Svenska Dagbladet, FCB Fältman & Malmén och Grand Hôtel Stockholm. Mer information finns på www.nationalmuseum.se