Gå direkt till innehåll
​Inbjudan pressvisning Den Nya Kartan och Kvinnliga pionjärer 4 december

Pressmeddelande -

​Inbjudan pressvisning Den Nya Kartan och Kvinnliga pionjärer 4 december

Den 4 december öppnar två utställningar samtidigt på Nationalmuseum Design. Den Nya Kartan beskriver hur samarbeten mellan formgivare och tillverkare i Skåne visar på möjligheterna med lokala samarbeten i en tid då många tror att svensk produktion är död. Kvinnliga pionjärer handlar om framgångsrika kvinnliga formgivare under mellankrigstiden som sedan mer eller mindre har försvunnit ut ur historien.

Den Nya Kartan
Utställningen Den Nya Kartan är ett inlägg i debatten kring hur en lokal och småskalig produktion kan vara en del av en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Den globala konsumtions- och produktionskartan har börjat ritas om. Framtidens produkter kommer precis som maten vi äter att i högre grad tillverkas lokalt, passera färre mellanhänder, vara mer småskalig samt schysstare för alla inblandade. Inte minst för miljön. För att visa upp den produktionspotential som finns och för att bidra till att omritningen av kartan sker ännu snabbare, initierade Den nya kartan 24 samarbeten mellan formgivare och tillverkare i Skåne. Några av de samarbeten som visas i utställningen är Mats Theselius och Pearl Microphones som har gjort en handhållen mikrofon som är bekväm att hålla i, Liv Andersson och Blommiga Gredelina som har tagit fram en stickad unisex-kimono-kofta, Maria E Harrysson och Skillinge Emalj som tillsammans har gjort den emaljerade lampan Skärva samt Studiotrojka och Jonas Larsen som utvecklat en ny teknik för att blåsa glas i formar av färsk pil.

I utställningen testas en ny samarbetsmodell som handlar om att ta gemensamt ansvar för att bibehålla den produktion som finns och även bidra till att den ska kunna fortsätta att finnas. Modellen syftar också till att hitta en mer rättvis ekonomisk fördelning mellan formgivare och tillverkare som är anpassad efter dagens produktion. Alla föremål går att köpa genom en webbshop som är kopplad till Den Nya Kartan. Till utställningen finns en katalog där alla samarbeten är beskrivna. Den innehåller även texter skrivna av fyra fristående skribenter, Ingrid Sommar, Katja Pettersson, Stefan Fölster och Eva Engquist, som ombetts ge sin syn på några av de ämnen och perspektiv som kan kopplas till dagens och morgondagens produktion. Katalogen går att läsa här: http://issuu.com/dennyakartan/docs/dnk_bild_150904_final__1_/24?e=18981445/15320646.

Den Nya Kartan är ett samarbete med Form/Design Center i Malmö och har genomförts med stöd av Region Skåne och Malmö stad. Utställningen visades på Form/Design Center under hösten och kommer efter Nationalmuseum Design att gå vidare till Vandalorum. Curator och utställningsarkitekt är industridesignern Jenny Nordberg. Mer information finns på www.dennyakartan.se

Kvinnliga pionjärer
I Kvinnliga pionjärer – svensk form under mellankrigstiden visas verk av 20 både kända och mindre kända konstnärer och formgivare som Tyra Lundgren, Anna Petrus, Estrid Ericson, Wilhelmina Wendt, Kitty von Otter och Sylvia Stave. Totalt är det runt 150 föremål från Nationalmuseums samlingar i skilda material som gjutjärn, glas och silver.

Under mellankrigstiden upplevde svenskt konsthantverk och design ett stort uppsving. Perioden förknippas både med den internationella beteckningen Swedish grace och begynnande funktionalism. Med få undantag har kvinnornas roll under denna form- och färgsprakande period inte lyfts fram tidigare och de har efter hand försvunnit ut ur historien. Ett skäl till detta är att under modernismen identifierades det stora konstnärsgeniet med manliga egenskaper och var enligt detta tänkande en man och bara i undantagsfall en kvinna. Ett annat skäl är att flera av de kvinnliga konstnärerna som var aktiva under perioden debuterade på 1920-talet som präglades av en dekorativ och färgglad stil. När ett smakskifte uppstod under 1930-talet lyckades de inte alltid förnya sig utan framstod som föråldrade och negligerades på grund av detta. Ytterligare ett skäl som bidragit är att många arbetade för stora firmor som Svenskt Tenn och C.G Hallberg där det var bolaget som lyftes fram och inte de enskilda konstnärerna. Det går heller inte att bortse från den förödande inverkan som andra världskriget hade och som skar av kontaktvägar och tillgången på råmaterial som var nödvändiga för den konstnärliga produktionen. Generationsväxlingen efter andra världskriget förstärkte effekten ytterligare och både manliga och kvinnliga konstnärer ur de äldre generationerna drabbades av glömskan som följde.

Nationalmuseum såg länge sin roll som smakfostrande vilket förhindrade bredd i förvärven till samlingarna. Detta i kombination med brist på inköpsmedel har gjort att många betydande formföremål från mellankrigstiden har saknats i samlingarna. Därför startade Nationalmuseum ett projekt 2012 för att aktivt samla kvinnliga formpionjärer. Resultatet går att se i utställningen där hälften av föremålen är förvärvade de senaste två åren. Det mest betydande förvärvet är en samling av Sylvia Staves verk som är tillkomna under en kort men intensiv period. I utställningen finns däremot inte textilkonst och möbler representerade av olika skäl. Till utställningen finns en katalog med texter skrivna av Magnus Olausson, Christian Björk, Anders Bengtsson, Micael Ernstell och Jessica Kempe. Utställningen är producerad av Nationalmuseum i samarbete med Läckö slott och Magnus Olausson är utställningskommissarie.

Utställningarna Den Nya Kartan och Kvinnliga pionjärer – svensk form under mellankrigstiden visas på Nationalmuseum Design på Kulturhuset Stadsteatern från den 4 december till den 14 februari 2016.

Pressvisning
Utställningarna visas för press fredag den 4 december kl 10.00. På plats är utställningskommissarierna samt formgivare och tillverkare från Den Nya Kartan, bland annat Sara Robertsson, Lena Willhammar, Lisa Hilland, Lovisa Hansson, Milan Kosovic, Louise Hederström, Carina Grefmar, Andréason & Leibel, Maria E Harrysson och Liv Andersson. Ingång från Plattan, ta hissen upp till våning 4. Anmälan sker senast 2 december till Hanna Tottmar, pressansvarig Nationalmuseum, hanna.tottmar@nationalmuseum.se, 0767-23 46 32.

Presskontakt
Hanna Tottmar, pressansvarig, hanna.tottmar@nationalmuseum.se, 0767- 23 46 32

Bildtext
Gruppbild med föremål från Den Nya Kartan; Anna Petrus, Ljusstakar med flöjtspelande lejon, 1923-24 samt Teburk med lock. 

Ämnen

Kategorier

Regioner


Nationalmuseum är Sveriges ledande konst- och designmuseum. Samlingarna omfattar äldre måleri, skulptur, teckningar och grafik samt konsthantverk och design fram till idag. Museibyggnaden genomgår en renovering och beräknas öppna igen under 2018. Verksamheten fortgår genom samarbeten både i Sverige och utomlands och med tillfälliga utställningar på Konstakademien, Fredsgatan 12 och Nationalmuseum Design på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Nationalmuseum samarbetar med Svenska Dagbladet och Grand Hôtel Stockholm. Verksamheten får också stöd av FCB Fältman & Malmén.

 

Kontakter

Pressansvarig

Pressansvarig

Presskontakt 08-5195 4400

Välkommen till Nationalmuseum!

Nationalmuseum är Sveriges konst- och designmuseum. Museets samlingar innehåller måleri, skulptur, teckningar och grafik från 1500-talet till sekelskiftet 1900, samlingarna av konsthantverk och design sträcker sig ända fram till idag. Det totala antalet föremål är cirka 700 000.

Målerisamlingens tyngdpunkt ligger på svenskt måleri från 1700- och 1800-talet, men holländskt måleri från 1600-talet är också välrepresenterat och samlingen av franskt 1700-talsmåleri anses vara en av de främsta i världen. Verken är utförda av bland annat Rembrandt, Rubens, Goya, Boucher, Watteau, Renoir och Degas likväl som av svenska konstnärer som Anders Zorn, Carl Larsson, Ernst Josephson och Carl Fredrik Hill.

Museets samlingar av konsthantverk och design innehåller föremål av keramik, textil, glas och metall likväl som möbler och böcker. I samlingen av teckningar och grafik finns verk av Rembrandt, Watteau, Manet, Sergel, Carl Larsson, Carl Fredrik Hill och Ernst Josephson. De 2 000 mästarteckningar som Carl Gustaf Tessin förvärvade under sin tid som ambassadör i Frankrike på 1700-talet är centrala.

Konst och föremål från Nationalmuseums samlingar finns även på kungliga slott såsom Gripsholm, Drottningholm, Strömsholm, Rosersberg och Ulriksdal likväl som på Svenska institutet i Paris. Museet förvaltar Statens porträttsamling på Gripsholms slott som är världens äldsta nationella porträttgalleri och Gustavsbergssamlingen med ungefär 45 000 föremål tillverkade på Gustavsbergs Porslinsfabrik. Nationalmuseum ansvarar även för utställningsverksamheten på Nationalmuseum Jamtli och Gustavsbergs Porslinsmuseum.

Nationalmuseum är en statlig myndighet vars uppdrag är att vårda och tillgängliggöra konsten i samlingarna samt främja konsten, konstintresset och konstvetenskapen. Huvudman och uppdragsgivare är Sveriges regering under Kulturdepartementet.