Skip to main content

De flesta mammutfynd är ”papputar”

Pressmeddelande   •   Nov 03, 2017 06:00 CET

Forskarna förväntade sig en jämn könsfördelning men upptäckte att 7 av 10 mammutfynd i Sibirien är från hanar. Det tyder på att hanar oftare omkom på platser där deras ben kunde bli bevarade, och att beteendeskillnader mellan könen kan ligga bakom detta. Snedfördelningen kan gälla generellt bland djurfossil och det påverkar slutsatser om evolutionära processer.

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet har sekvenserat stora delar av arvsmassan från 98 ullhåriga mammutar från olika fyndplatser i Sibirien. Benen och tändernas åldrar varierade från 60 000 år till de sista ullhåriga mammutarna som levde för 4 000 år sedan.

Tog ”papputarna” större risker?

För att ben och tänder ska bevaras i tusentals år måste mammuten begravas av till exempel jordmassor, lera eller vatten. Det verkar alltså som att hanar oftare fastnade i denna typ av naturliga fällor jämfört med honor.

- Den rimligaste förklaringen är att hanar utsatte sig för större risker, och därför oftare föll genom isen på sjöar eller fastnade i gyttja, säger Patricia Pečnerová, vars doktorandprojekt handlar mammutens genetik.

Forskarna utesluter att det föddes fler hanar eller att könen hade en skillnad i benstruktur som gjorde dem olika känsliga för nedbrytning och söndervittring.

Eftersom mammutarna inte finns kvar kan forskarna bara spekulera om deras beteendemönster. Varför skulle hanar oftare än honor ha gått ut på lerig mark eller svag is? Dels är en skillnad mellan hanars och honors riskbenägenhet vanligt förekommande i djurvärlden. Men frågan kan också besvaras med hanars okunskap om naturens faror. En okunskap som kan bero på mammutars sociologiska struktur.

Forskarna tror att mammutar levde i matriarkala grupper precis som elefanter gör idag. I gruppen ingår honor av alla åldrar och alla ungar som föds. När hanarna blir könsmogna lämnar de gruppen och lever antingen ensamma eller i grupper med andra hanar.

Säkrare med erfarna honor

Kunskapen om omgivningens olika faror anses vara större i den matriarkala gruppen med erfarna honor. Där kan också hjälp finnas om en mammut fastnade i till exempel lera.

Metoden som forskarna presenterar kan även användas på andra utdöda djur.

- Det här resultatet visar att forskare inte kan utgå från att fossilfynd har en slumpmässig eller jämn könsfördelning, säger Love Dalén, professor vid Naturhistoriska riksmuseet.

Forskningen publiceras i Current Biology 2 november 2017.

För ytterligare information kontakta:

Love Dalén

Professor vid Naturhistoriska riksmuseet

Telefon +46 707 772 794

Epost love.dalen@nrm.se

Martin Testorf
Vetenskapskommunikatör, Naturhistoriska riksmuseet

Telefon: 08 5195 4037
Mobil: 0709 42 90 11
E-post: martin.testorf@nrm.se

Fakta om Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en statlig myndighet och Sveriges största museum. Vi vill öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Det är därför vi forskar och sprider kunskap och upplevelser. När det leder till fascination och livslångt engagemang har vi lyckats.

De naturhistoriska samlingarna innehåller fler än 10 miljoner växter, djur, svampar, miljöprover, mineral och fossil. Samlingarna är grunden för forskning och utställningar där vår ambition är att vara av världsklass. För besökarna finns elva permanenta utställningar och kupolbiografen Cosmonova som visar filmer i världens största filmformat, IMAX.

Bifogade filer

PDF-dokument

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera