Maskarna som kan avslöja vårt ursprung

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har upptäckt att de vackra, men okända ädelstensmaskarna hör till världens äldsta djur. Det gör dem högintressanta för att förstå hur djuren på jorden utvecklats.

En över hundraårig vetenskaplig dispyt kan nu läggas till handlingarna, i och med forskarnas publicering i veckans nummer av Nature. Det handlar om var i djurens släktträd som de mycket speciella ädelstensmaskarna egentligen hör hemma. Och nu står det klart: de här mikroskopiska maskarna, som man kan få tusentals av mellan tårna när man badar vid en sandstrand, kan avslöja avgörande saker om vårt ursprung.

Ädelstensmaskarna har, i likhet med oss själva och 98 procent av alla kända djurarter, tre kroppsskikt. Uppkomsten av ett tredje kroppsskikt, mellan huden och tarmen, är en av milstolparna i djurens utveckling som gjort den enorma mångfald som finns idag möjlig. I det tredje kroppsskiktet kunde olika inre organ utvecklas, till exempel njurar och muskulatur, och det blev starten för allt från insekter till krokodiler – och oss människor.

Urgamla – eller inte?

Ädelstensmaskarna och deras släktingar tvåstensmaskar och paradoxmaskar, som lever i massor på havsbotten, har de här tre kroppsskikten, men är samtidigt mycket enkla organismer. De saknar njurar och i många fall även hjärna. Den stora frågan har varit: är de så enkelt byggda för att de behållit en ursprunglig form – vilket gör dem till en nyckelgrupp för att förstå hela djurrikets utveckling och mångfald – eller har en del organ bara tillbakabildats hos dem – vilket inte alls gör dem lika intressanta?

Genom att noga undersöka och jämföra hundratals gener från ädelstensmaskar, som samlats in bland annat på svenska Västkusten, har forskarna vid Naturhistoriska riksmuseet i samarbete med kollegor från Universitetet i Bergen nu konstaterat att ädelstensmaskarna verkligen funnits jättelänge – i över en halv miljard år – och att de är de allra äldsta djuren med tre kroppsskikt som ännu lever på jorden.

– Det känns häftigt. Det var den här frågeställningen som gjorde att jag ville forska på just havslevande ryggradslösa djur, så det är verkligen roligt att ha fått vara med och lösa den, säger Johanna Cannon, som gör sin postdoc på Naturhistoriska riksmuseet och är studiens försteförfattare.

Rekonstruera ursprungs-arten

När frågan om släktträdet nu är utredd, kommer forskarna gå vidare och undersöka hela arvsmassan hos maskarna och jämföra den med andra djur.

– Nu kan vi börja säga något om när olika viktiga organ och funktioner kom till i djurens utvecklingshistoria. Och vi ska försöka rekonstruera ursprungsarten, för att få svar på frågan hur vi egentligen såg ut för länge sedan, säger Ulf Jondelius, professor i evertebratzoologi, som lett studien. 

– Egentligen är vi ju alla maskar, med lite extra utrustning! De här urgamla ädelstensmaskarna är så att säga ”basmodellen”.

Referens: Cannon et al: ”Xenacoelomorpha is the sister group to Nephrozoa”, Nature 2015. DOI:10.1038/nature16520.

Fakta om ädelstensmaskar

• Ädelstensmaskar utgör tillsammans med tvåstensmaskar och paradoxmaskar gruppen Xenacoelomorpha. De har fått sitt svenska namn av att de ofta är färggranna och har ett balansorgan med små ”pärlor” som hjälper dem att veta vad som är upp och ner.
• De är bara någon millimeter långa och lever mellan sandkornen på havsbotten, i leran eller på alger och koraller.
• En del är rovdjur, andra ”odlar” grönsaker genom att låta grönalger växa inuti den egna kroppen.
• De har fram- och bakände och tre kroppsskikt, men deras tarm har bara en öppning. De saknar njurar och flera andra organ som finns hos övriga treskiktsdjur.
• Trots sin enkla byggnad har de ett komplicerat sexliv. De är hermafroditer och en del föder levande ungar.

Pressbilder finns att hämta på www.nrm.se/press. Bilder och videoklipp får användas och delas i sociala medier vid angivande av källa. Foto: Ulf Jondelius, Naturhistoriska riksmuseet.

Se även forskarnas egen fb-sida om ädelstensmaskar: https://www.facebook.com/acoelomorpha/?fref=ts

För ytterligare information kontakta:

Johanna Cannon (English only)
Forskare i evertebratzoologi
Telefon: 070 093 91 72
E-post:joie.cannon@gmail.com

Ulf Jondelius
Professor i evertebratzoologi
Telefon: 070 783 87 11
E-post: ulf.jondelius@nrm.se

Michaela Lundell
Vetenskapskommunikatör
Telefon: 08 5195 4247
Mobil: 0708 68 53 94
E-post: michaela.lundell@nrm.se