Dags för arbetsgivarna att arbeta aktivt med djurskyddsinspektörernas arbetsmiljö

TV4 bekräftade igår i en egen kartläggning Naturvetarnas bild av att antalet hot mot djurskyddsinspektörer eskalerar. Vi anser att arbetsgivarna måste börja arbeta mer aktivt med denna arbetsmiljöproblematik för inspektörerna. Samtidigt måste resurserna öka, den administrativa bördan lätta och mer tid frigöras till förebyggande arbete. Endast på detta sätt kan arbetsmiljön för djurskyddsinspektörerna i längden bli dräglig, enligt Naturvetarna.

I TV4-nyheterna den 5 mars redogjorde man för en kartläggning som visar att antalet anmälda fall av allvarliga hot mot djurskyddsinspektörer på fyra år har ökat från 18 till 58 stycken. Naturvetarna har tidigare uppmärksammat inspektörernas ohållbara arbetsmiljö i en rapport där vi konstaterar att 70 procent utsatts för hot i sin tjänsteutövning. 

- Fler anmälningsärenden, en brist på resurser, mer tid till administrativa arbetsuppgifter och för få årsarbetskrafter för att ha tid till systematisk och planerad kontrollverksamhet är vad många av djurskyddsinspektörerna uttrycker som problematiskt, säger Eva Eriksmarck, ordförande i Djurskyddsinspektörernas Riksförbund (DIRF).

I TV4s serie Djurskyddsinspektörerna har man kunnat se att en stor majoritet av de ärenden som visades var anmälningsärenden. Att andelen anmälningsärenden har ökat, sedan kontrollerna den 1 januari 2009 överfördes från kommunerna till länsstyrelserna, har också Statskontoret konstaterat i en utredning.

- En ökning av antalet ingripanden är ingenting negativt i sig men många inspektörer upplever att resurserna styr antalet kontroller i hög utsträckning. Den systematiska och planerade kontrollverksamheten, i viss mån det förebyggande arbetet, får ofta stå åt sidan då anmälningsärendena dominerar, säger Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna.

En annan aspekt av anmälningsärendena är att situationen ofta blir mer hotfull givet arten av ärenden.

- Många av hoten uppstår i anmälningsärenden med sällskapsdjur där vi inte sällan möter människor med missbruk, psykisk ohälsa eller andra problem som gör att de inte klarar av djurens skötsel, säger Eva Eriksmarck.

Över 8 av 10 inspektörer svarar i Naturvetarnas rapport att man lägger i genomsnitt 60-80 procent av sin arbetstid på administrativa uppgifter. Detta är naturligtvis en helt orimlig nivå, inte minst givet att man samtidigt upplever att det inte finns tillräckligt med tid till att arbeta förebyggande.

- De organisatoriska problemen är inget försvar för att situationen ser ut som den gör men det är en möjlig förklaring till att hoten har eskalerat så kraftigt under de senaste åren. Arbetsgivarna måste verkligen bättra sig och börja arbeta mer aktivt med frågorna, säger Kristofer Jervinge.

Det är dock inte troligt att all problematik går att lösa bara genom ett mer aktivt arbetsmiljöarbete från arbetsgivarnas sida. Givet de organisatoriska problemen måste resurserna till kontroller samtidigt öka, den administrativa bördan lätta och mer tid frigöras till förebyggande arbete. Endast på detta sätt kan djurskyddsinspektörernas arbetsmiljö i längden bli dräglig.