Skogssällskapet

Älskade, hatade hygge

Nyhet   •   Okt 06, 2016 12:36 CEST

Sedan länge är trakthyggesbruket dominerande i Sverige. En generation skog byts till en ny. I övergången dyker den öppna ytan upp. Hygget, kalhygget, föryngringsytan är resultatet av slutavverkningen. Få saker inom skogsbruket har diskuterats så mycket, och väcker lika starka känslor, som hygget. I tidningen Skogsvärden nr 3, 2016 lyfter vi hygget ur olika perspektiv.

Ur innehållet: 

  • Marit Paulsen skriver krönika: Mänska i tiomilaskogen
  • Hygge eller inte hygge – Du kan välja båda. Trakthyggesbruk och hyggesfritt skogsbruk ställs ofta mot varandra. Men det är att tänka och argumentera fel, menar Skogsstyrelsens expert på hyggesfritt skogsbruk, Carl Appelqvist: "Skogsägare kan använda båda metoderna."
  • Vem betalar för finskogen? Många tycker att hyggen är fula – men alternativen är mindre ekonomiska. Så vem ska betala för skogens andra värden? Professor Tomas Lundmark efterlyser modeller för hur de som drar nytta av skogen, men inte äger den, ska vara med och betala.
  • Hyggesbruk mest lönsamt. Det visar en av mycket få studier där man jämfört trakthyggesbruk med fyra hyggesfria metoder.
  • Skogsstyrelsens Claes Fries efterlyser snyggare hyggen. "Om jag var ansvarig för ett större skogsinnehav skulle jag göra lite snyggare avverkningar." Det säger Clas Fries, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen, som tycker att skogsbruket behöver ta större hänsyn till estetiken vid slutavverkning.
  • Nya forskningsrön om nyttan av naturhänsyn på hyggen. Naturhänsyn vid avverkning verkar fungera. Det visar en genomgång av forskning på området inom forskningsprogrammet Smart Hänsyn. Men det behövs mer naturhänsyn och bättre kunskap om vad enskilda arter behöver för att vara livskraftiga.
  • Hur hittar vi balanspunkten mellan ekonomi och biologisk mångfald? På hygget plockas nästan allt virke ut. I naturskogen ligger den döda veden kvar. Det är en förklaring till att de svenska produktionsskogarna ligger i topp när det gäller ekonomiskt värde, men i botten ifråga om livsrum för bl.a. tjäder och vitryggig hackspett, i en jämförelse med skogar i östra Ryssland. Hur hittar vi balanspunkten?