Alerta Bokförlaget

Aftonbladet skriver om dokumentärromanen Maria Magdalena Mathsdotter

Nyhet   •   Jul 24, 2012 14:50 CEST

DOKUMENTÄRROMAN Maria Magdalena Mathsdotter

Lilían 0. Montmar

Förlag: BokförlagetAlerta 

I dokumentärromanen Kolonistema på hjortronmyrarna (Alerta förlag, 2010) berättade Lilian O. Montmar om arbetslösa industriarbetare från mellansverige som på 1920-talet anlände till ett skogsområde utanför Vilhelmina för att leva som skogsbönder.

Hennes nya dokumentärroman, Maria Magdalena Mathsdotler - Kungen, samekvinnan & den franske pastorn handlar om samernas liv och villkor i ungefär samma trakter, men nästan ett sekel tidigare, i mitten av 1800-talet. De renägande samernas traditionella sätt att sköta sina renhjordar krävde tillgång till stora områden och vår och höstflyttningar mellan sommarbetet på fjällsidorna och vinterbetet i skogslandet hotades då alltmer av svenska bosättare, vars ägor och inhägnader trängde sig närmare renbeteslanden. De konkurrerade om fisket och jakten, missämja uppstod.

Montmars hjältinna, samekvinnan Maria Mathsdotter föds 1835, får lära sig läsa och skriva i en "lappskola“, ett lnternat där hon redan som barn blev starkt troende kristen. Romanen följer Marias liv och hennes heroiska skldtur till Stockholm för att be kungen om att alla samebarn skulle få gå I skola.

Färden har gett boken dess titel, antagligen för att locka läsare, men i själva verket är det precis som l kolonistboken, författarens levandegörande av vardagslivet som ger mest. Man får en fascinerande inblick i 1800-talssamernas mathållning, renmjölkens stora betydelse, hur man klarade de snoriga, hostande småbarnen och hur de gamla hade det. Livsstilen i rörelse nära renarna, kylan och draget i kåtorna innebar ofta tidigt utslitning, reumatisk värk, många halvsvältande samer insiuknade och dog av tbc. Begreppet "fattiglapp" får ett verkligt innehåll.

Den konstnärliga gestaltningen är inte så märkvärdig men Montmar har ändå näsa för människoöden. Jag fastnade för sidohístorien om Marias ofärdiga, därför krypande vän från lappinternatet, Nils Stinnerbom, sedermera präst och hela livet olyckligt kär i den vackra och andligt brinnande Maria. Trots att han gifte sig med en annan och fick barn, skar han halsen av sig när Maria, endast 38 år, dog i tbc.

Pia Bergström, Aftonbladet