SigtunaHem

​Bostad – handelsvara eller social rättighet?

Nyhet   •   Mar 09, 2015 12:45 CET

Det var en gång… ja, så börjar de flesta sagor och för många är nog historien om det svenska folkhemmet just bara en saga. 

Men det fanns en tid när allas rätt till en god bostad med rimlig hyra var en självklarhet.

Ur myllan under efterkrigstiden växte de allmännyttiga bostadsföretagen fram som en garant för den sociala bostadspolitiken. Svensk bostadspolitik var världsledande i att sörja för goda bostäder, jämlika och värdiga levnadsförhållanden, till rimliga kostnader. 

Staten garanterade billigt kapital till bostadsbyggande. Pensionspengar slussades vidare till de allmännyttiga bostadsbolagen. Hyrorna baserades på självkostnadsprincipen och bostadsföretagens syfte var inte vinstmaximering utan av mer social karaktär. Sverige levde upp till FN-deklarationen där rätt till bostad dikteras bredvid rätt till sjukvård och utbildning. 

Allmännyttan är därmed den fastighetsägare som genom årtionden tagit det största ansvaret för att bygga bort bostadsbrist och rusta upp undermåliga bostadsområden. De kapitalvärden som finns i de allmännyttiga bostadsbolagen, alltså själva husen, har därmed skapats av hyrorna som hyresgästerna betalat och med räntestöd från staten. Kommunerna har själva bara satsat en mycket liten andel i form av kontant tillskjutet aktiekapital.

Dagens bostadsmarknad präglas återigen av brist på bostäder. En bostadspolitisk katastrof, minst sagt, där bostaden helt och fullt blivit en handelsvara i stället för social rättighet. Borta är jämlikhet, socialt ansvar, hög boendestandard och goda levnadsvillkor till rimliga kostnader.

Följderna är långtgående. Nyproduktionen minskar. Trångboddheten och hemlösheten ökar. Skillnaden mellan upplåtelseformer är stor. Utan statligt stöd eller vägledning får kommuner allt svårare att bedriva en lokal bostadspolitik med socialt ansvar. Kommuner avvecklar bostadssociala åtaganden, driver kommunala bostadsföretag i vinstsyfte och säljer ut det kommunala beståndet. Svartepetter har äntrat scenen. Resultat? Kommuner som tävlar om att attrahera de ”rätta” invånarna och utesluta ”fel” hushåll.

Sigtuna kommun är en av de kommuner i Sverige som bygger flest hyresrätter. Både privata hyresrätter och i allmännyttans regi. Vi på SigtunaHem har, parallellt med att vi hållit ett högt tempo på renoveringen av vårt miljonprogram, byggt och förvärvat tusentals lägenheter de senaste tio åren. 

Samtidigt har det rasat in registreringar till vår intressebank. Som nu uppgår till 35 000. För ett bostadsbolag med 4 500 hyresrätter och en kommun med 43 0000 invånare är det mycket. 

Och vem är det då som registrerar sig? Övervägande majoriteten är Stockholmare i alla åldrar utan eller med mycket låga inkomster. För att ta ett exempel. Till en relativt nybyggd trea som låg ute för uthyrning i Märsta centrum alldeles nyligen registrerade sig cirka 360 bostadssökande. Av dem uppgav endast 19 procent en inkomst som uppfyllde de inkomstkrav SigtunaHem uttryckt i uthyrningspolicyn, Det vill säga att hyran max får uppgå till en tredjedel av bruttoinkomsten.

Inte sällan möts vi av löpsedlar och rubriker som ”prisbubbla på bostadsmarknaden”, vilket verkar sälja fler lösnummer än bantningstips just nu. Själv undrar jag om tryckfelsnisse varit framme? För vi som fortfarande har förmånen att få viga vårt engagemang åt hyresrätten, i någon av de allt färre allmännyttorna, kan vittna om en helt annan verklighet och en helt annan bubbla. 

Alla dessa tiotusentals desperata bostadssökande på en krympande bostadsmarknad, som nekas lånelöfte i banken, som inte uppfyller de allt tuffare inkomstkraven hos fastighetsägare, som är sjuka, nyanlända eller hemlösa. Liknande klyftor har inte funnits i Sverige sedan 1930-talet. 

Idén om en fri marknad är inte sann. Staten styr i allra högsta grad bostadsmarknaden genom att öka beskattningen på hyresrätter, subventionera äganderätter och inrätta regressiva beskattningssystem som gynnar resursstarka hushåll på bekostnad av resurssvaga. 

Systemet skapar, förstärker och reproducerar sociala klyftor. Systemet är ohållbart och Sverige lever inte längre upp till FN-deklarationen.

Marina Ekdal
Marknadschef SigtunaHem