Spårvagnar i Skåne

En framtid med människan i centrum

Nyhet   •   Feb 08, 2013 15:03 CET

Vi ställde några frågor till Christer Ljungberg, VD på Trivector. Runt årsskiftet blev du ombedd av Sydsvenskan att skriva en artikel om ”bilens nya roll” alltså på temat att försäljning och användning av bil och bilen som statussymbol minskar.

Hur kommer det sig tror du, att frågan kom just nu? Det har under de senaste åren kommit ett antal forskningsartiklar som lyft frågan om det man kallar peak car – dvs att bilresandet har toppat, och till och med vänt nedåt, i stora delar av västvärlden: USA, Europa och Australien. Även svenska mätningar och svensk statistik från Trafikverket och SCB visar på liknande trender här. Under senare tid har frågan om minskad biltrafik kommit upp i flera sammanhang. Magasin som The Economist, och även svenska tidningar som Svenska Dagbladet har uppmärksammat fenomenet.

Vad är det som påverkar hur vi förflyttar oss? 
En stor mängd faktorer påverkar vårt sätt att förflytta oss. De viktigaste är utbudet, dvs vilka färdmedel som finns, vilka turtätheter som kollektivtrafiken har, hur bra vägar och cykelvägar är etc, har betydelse. Kostnaden för olika färdmedel i fråga om pengar och tid för att använda dem är den andra stora faktorn. Till detta kommer naturligtvis faktorer som ålder, styrmedel från myndigheter osv. Enligt forskarna är några av de faktorer som gör att biltrafiken minskar just nu flera: städerna har förtätats, man har satsat på kollektivtrafik, befolkningen blir äldre och bilen är inte längre en statusmarkör för yngre.

Alltfler bor i städer och det pratas en del om plats och det utrymme vi delar med varandra. Stannar det vid prat, eller händer det nåt på den här fronten i Skåne?
Sakta men säkert har våra städer förtätats även här i Skåne. I Malmö satsar man på att bygga ett system med superbussar, som sen kan konverteras till spårvagn. Lundalänken i Lund behöver bli spårväg när ESS kommer om alla som vill resa skall få plats. Och allt detta beror ju på att städerna växer och förtätas. Och intressant nog reser ju mer än hälften av alla besökare till shoppingcentret Emporia med kollektivtrafik. Det är väldigt högt för att vara denna typ av handel. Jo, det finns en ökande medvetenhet om att skall städerna fortsätta att vara attraktiva när de växer och blir tätare blir det mindre plats till bilar.

Går vi från att bilens krav på utrymme byts mot människors behov av plats?
Det finns ett ökande intresse att tänka i dessa banor. Dock finns det fortfarande krafter som verkar i rakt motsatt riktning också.  Men fler och fler beslutsfattare har förstått att attraktiva städer måste ha mindre problem med buller, avgaser och trängsel.

Vilka konsekvenser skulle det, i så fall, få i de skånska städerna?
Vi ser ju redan många exempel på detta, både i nybyggnadsområden som Västra hamnen och den planerade bebyggelsen på Brunnshög i Lund. Men som sagt, fler och fler ser möjligheterna med att tätare städer är attraktiva. Och det kräver ibland att bilarna få lämna plats åt andra kapacitetsstarkare färdsätt som gång och cykel, bussar och spårvagnar.

I Trivectors jubileumsbok försöker du förutspå framtiden och beskriva år 2038 – kan du ge en kortversion av de två spåren i ditt kapitel? 
Båda delarna handlar om Malmö 2038. Men framtiden ser väldigt olika ut i det två varianterna.  Den första dystopiska delen handlar om Conny som sitter i sin gamla bil i kön till macken. När han kommer fram är bränslet slut. Det är protester och upplopp på många håll i världen mot att oljan sinat.  Malmö är förfallet och segregationen är total. Ekonomin har havererat. Och han funderar över varför det blev så här. Och kommer fram till att det beror på att beslutsfattarna inte förmådde ta tag i problemen medan det var möjligt.

Den andra ljusare berättelsen handlar om Felicia som cyklar på sin smarta elcykel som kommunicerar med trafiksignaler och också ger henne rabatt på skatten beroende på hur mycket hon cyklar. Malmö är vackert och blomstrar, bl a beroende på att man vågat satsa mötesplatser, och byggt ett spårvägssystem som binder samman stadens delar och minskar segregationen.  Hon skall flytta in i ett grönt hus med växter på väggar och tak, där man kan ha sina egna odlingar. Och hon har startat ett företag som crowdsourcar pengar till att ordna konserter.

Jag diskuterar sedan hur man kan göra för att gå mer i riktning mot den ljusa framtiden. Vi behöver bättre beskrivningar av hur en önskad positiv framtid, en vision, kan se ut. Och vi måste skapa dessa bilder gemensamt. Individer måste agera tillsammans och skapa förståelse som bygger på helhetssyn och gemensamma värderingar. Men vi måste börja nu, det är bråttom.

Och en framtidsspaning med kortare horisont – nästa år är det valår i Sverige, kommer frågor om bilens roll och stadsutveckling att bli stora i valrörelsen?
Tyvärr tror jag inte det. Det verkar vara jobben som kommer att dominera som vanligt tycks det som. Men Sverige saknar en stadspolitik. Så man skulle önska att denna typ av frågor kunde få ett större fokus. Och när det gäller klimat- och hållbarhetsfrågor så måste vi helt enkelt få in dessa på den politiska agenda på allvar och det snabbt. Förhoppningsvis får vi redan i år positivt besked om ett Skånepaket som ger oss möjlighet att förverkliga satsningar som spårväg i Lund. Det skulle fungera som en viktig symbol för satsningar på ett mer hållbart transportsystem.