Sveriges Kommuner och Landsting

Essunga bra exempel på skolutveckling

Nyhet   •   Nov 28, 2011 16:08 CET

– Att en enskild lärare gett för höga betyg på Nossebroskolan i Essunga ändrar inte vår positiva uppfattning om deras skolutveckling. Vi kommer att fortsätta lyfta fram Essunga, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL.

Nossebroskolan i Essunga blev rikskända när de under loppet av tre år lyckades gå från botten till toppen i SKL:s Öppna jämförelser av resultaten i grundskolan. Idag får de kritik för att matematikbetygen under flera år visat sig vara klart högre än resultaten på de nationella proven.

– Essunga är ett bra exempel på en kommun där politiker sätter upp tydliga mål för att resultaten i skolan ska bli bättre och där rektor och lärare lär av och utgår från aktuell skolforskning. Vi behöver snarare fler än färre Essunga, säger Per-Arne Andersson.

– Det är naturligtvis illa när det sätts för höga betyg. Men det fråntar inte det omfattande utvecklingsarbete som vi gjort. Vi kan också se att överensstämmelsen för 2011 mellan de nationella proven och betygen är mycket bättre, säger Bo Svensson, skolchef i Essunga kommun.

Några av de punkter som gjort Nossebroskolan framgångsrik är:
• Politiker och tjänstemän har satt upp tydliga mål för att lyfta resultaten.
• Rektor och lärare har använt sig av den senaste skolforskningen, framförallt om barn i behov av särskilt stöd för att nå kunskapsmålen.
• Undervisningen anpassas till eleverna. Till exempel sätts extra stöd in utifrån resultaten på de nationella proven för att eleverna ska nå kunskapsmålen.
• Förväntningar är höga - alla elever kan och ska klara målen.
• Alla elever är med på de vanliga lektionerna, istället för att svagare elever sorteras in i mindre grupper. Istället är det fler lärare på lektionerna.
• Det ändrade arbetssättet har inte kostat mer pengar utan man har använt resurserna på ett annat sätt.

– I ett förändringsarbete går inte allt som på räls. Men alternativet vore att inte gör någonting. Vi kan inte ha en situation där ängslighet premieras framför vilja och mod att försöka vända en utveckling, säger Per-Arne Andersson.

Fakta:
Årets relation mellan de nationella proven och betygen finns ännu inte tillgängligt i den officiella statistiken. Enligt Essungas egna beräkningar är det i år, 2011, 18,5 % av eleverna som fått ett högre betyg i matematik än vad deras resultat på det nationella provet ger vid handen. Detta kan jämföras med 26,4 % i riket (2010 års siffra). I Essunga är skillnaden mellan nationella prov och betyg i svenska 7,5 % (22,9 % i riket 2010) och i engelska 1,5 % (9,2 % i riket 2010).

2011 skrev 100 % av Essungas elever i årskurs 9 minst godkänt på det nationella ämnesprovet i svenska. 98,5 % skrev minst godkänt i engelska och i matematik var det 95 % som skrev minst godkänt.

Nationella ämnesproven ska användas ”som stöd för betygsättningen” (Grundskoleförordningen 10§).

Mer om SKL:s arbete med skolfrågor