Sveriges Kommuner och Landsting

Framgångsrikt förändringarbete i den psykiatriska heldygnsvården

Nyhet   •   Dec 13, 2012 08:50 CET

Projektet "Bättre vård – mindre tvång" har med små förändringar åstadkommit stora förbättringar för patienterna. Ett nytt arbetssätt har lett till minskat behov av tvångsåtgärder.

Under åren 2010-2012 har projektet ”Bättre vård - mindre tvång” arbetat med att bland annat minska behovet av tvångsåtgärder i psykiatrin samt patientens upplevelse av tvångsåtgärder. Cirka 135 team har deltagit och lämnat in rapporter om sitt arbete.

Målet med projektet är att även fortsättningsvis minska behovet av tvångsåtgärder, förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder samt utveckla kunskap och förbättra kvaliteten vid tvångsåtgärder. Projektet syftar även till att öka samarbetet mellan heldygnsvården och den öppna psykiatriska vården i landsting/regioner och kommuner för att på sikt minska behovet av heldygnsvård totalt.

Förändringsarbetet har genomförts tillsammans med patienterna och berör i stor uträckning den direkta vårdsituationen.


– Ser man på arbetet utifrån kan det vara svårt att se de förändringar som gjorts. Men resultatet visar en fantastisk förbättring både för patienter och personal vad gäller färre tvångsåtgärder, säger projektchef Ing-Marie Wieselgren på Sveriges Kommuner och Landsting.

Mer om projektet Bättre vård – mindre tvång

Goda exempel Halland
Ett exempel är Psykiatrisk intensivvård i Halmstad. En halvering har skett av antalet tvångsåtgärder, visar mätningar efter ett års arbete. Det har uppnåtts genom systematiskt förbättringsarbete mot uppsatta mål formulerade efter SKL:s huvudmål.

Patientens delaktighet, strukturerat uppföljningssamtal efter utförd tvångsåtgärd, och utbildning för personalen i lagar och förordningar. Tydlig implementering av resultat och nya rutiner är framgångsfaktorer samt att personalgruppen har likartat förhållningssätt. Teamet har jobbat vidare med olika validerade instrument för att ytterligare kunna förebygga våld och hot. Genom att leda och inspirera samt ständigt ha patienten i fokus kan förändringar göras som leder till förbättringar i den psykiatriska tvångsvården.

Kontakt i Halmstad: Monica Hansson, mobil:070- 299 65 45, e-post: monica.g.hansson@regionhalland.se

Goda exempel Skåne
Ett exempel är från psykiatrisk intensivvård i Kristianstad, Region Skåne. Utgångsläget är patientens fokus och kopplingen till patientnyttan. Vad är patientens upplevelse av vården och hur kan förbättringar göras utifrån den. Värderingsövningar har genomförts tillsammans med patienter och personal och förbättringsmöten som ytterligare lägger fokus på patienternas delaktighet.

‑ I dag lyssnar vi på patienter och deras närstående på ett helt annat sätt än vad vi gjort tidigare och vi får fantastiskt fin feedback just på bemötande i våra patientenkäter säger Rosita Adelsbo, enhetschef. Vi lär av både det som är positivt och negativt. Ett mål har varit att förbättringsarbetet skall vara en naturlig del av vardagen där reflektion, patientens fokus och vår gemensamma värdegrund får vara grunden.

Kontakt i Skåne: Rosita Adelsbo, tfn: 044-309 21 78, e-post: rosita.adelsbo@skane.se

Goda exempel Stockholm
Ett exempel från Norra Stockholms Psykiatri. Att göra patienten delaktig i sin egen vård och genom det erbjuda patienten möjlighet att påverka sin egen vård, har varit en viktig del i arbetet med projektet. Ökad delaktighet kan ses som förebyggande mot frustration och aggressivitet och kan på det sättet minska behovet av användning av tvångsåtgärd.

– Att förändra vården är viktigt men att veta om förändringen blir förbättring måste man mäta, säger Mika Hellström, Norra Stockholms Psykiatri.

Kontakt Norra Stockholms psykiatri: Mika Hellström, tfn: 072-724 95 87, e-post: mika.hellstrom@sll.se

Goda exempel Västernorrland
Ett exempel är Rättspsykiatriska Regionkliniken i Sundsvall. Projektet har inneburit en ökad delaktighet för såväl patient som medarbetare på avdelningen när det gäller vård och vårdmiljö. Genom att testa förändringsidéer och därefter mäta resultatet kan man se om det lett till en förbättring.

För att uppnå målet att minska antalet tvångsåtgärder har teamet valt att fokusera på att vid ett tidigt stadium identifiera psykisk ohälsa. Om det trots allt resulterar i en tvångsåtgärd för patienten, ska denna åtgärd utföras på ett så respektfullt, professionellt och skonsamt sätt som möjligt för patienten.

Kontakt i Sundsvall: Niklas Westerlund, mobil: 070-640 85 29, e-post: niklas.westerlund@lvn.se

Goda exempel Västra Götaland
Ett exempel är från allmänpsykiatrisk avdelning på sjukhuset i Falköping, Västra Götalandsregionen. Syftet med projektet är att utveckla metoder för att ytterligare minska behovet av tvångsåtgärder, ge en god och säker vård samt förbättra patientens upplevelse vid tvångsåtgärder. Allt med ett tydligt patientperspektiv.

– Som chef är det viktigt att arbeta strategiskt, underlätta samt skapa förutsättningar för teamets arbete. Att definiera chefens roll i arbetsgruppen skapar en tydlighet för personalgruppen. Detta är en viktig framgångsfaktor för att uppnå en god och säker patientvård, säger Aida Dervisic, cheföverläkare, allmänpsykiatrisk avdelning, Skaraborgs Sjukhus Falköping.

Kontakt på Skaraborgs Sjukhus, Falköping: Aida Dervisic, mobil: 070-649 65 79, e-post: aida.dervisic@vgregion.se

Goda exempel Östergötland
Ett exempel är från Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. Resultatet har bidragit till ett minskat behov av tvångsåtgärder. Bemötandeplaner har tagits fram för samtliga patienter och är ett viktigt verktyg när besvärliga situationer uppstår. För att utveckla personalens kunskaper och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder har samtlig personal fått utbildning i hot och våld. Personalen har även fått besvara frågor kring LPT-lagen för att på så sätt uppdatera sig i gällande lagstiftning. För att förbättra patientens upplevelse av tvång har en eftersamtalsmall också tagits fram. Denna används efter samtliga tvångsåtgärder.

Kontakt i Linköping: Malin Moborn, tfn: 010-103 42 15, e-post: malin.moborn@lio.se