Lärarnas Riksförbund

"Ge eleverna mer vägledning"

Nyhet   •   Jun 05, 2013 16:34 CEST

Skillnaden mellan olika elevers möjlighet att få vägledning när det gäller fortsatta studier och val av yrke är oacceptabelt stor. Det skriver Bo Jansson och Kicki Löhr Johannesson från Lärarnas Riksförbund i en debattartikel i Sydsvenskan.

Idag har många skolor utspark och nybakade studenter fortsätter ut i livet. Förhoppningsvis har de fått tillräckligt med hjälp och stöd för att kunna göra rätt val när det gäller fortsatta studier och utbildning till ett framtida arbete.

En undersökning som genomförts för Lärarnas Riksförbund av SCB med en statistisk analys av samtliga grundskoleelever under åren 2004-2009 (drygt 500 000 elever) visar att spridningen är stor mellan hur kommuner och andra huvudmän satsat på sin studie- och yrkesvägledning.

Numera kan en studie- och yrkesvägledare ha upp till 800 elever. Undersökningen visar att elever som gått i en grundskola med underdimensionerad studie- och yrkesvägledning löper 20 procent högre risk att göra studieavbrott i gymnasieskolan än andra elever.

Enligt en tidigare undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges elevkårer bland 1 000 elever tror sju av tio sistaårselever i gymnasieskolan att det är svårare att välja gymnasieprogram nu än vad det var för tio år sedan. Av de tillfrågade svarade var tredje elev att de skulle ha valt ett annat gymnasieprogram om de hade fått välja igen.

Enligt Skolverkets utvärderingar av svensk studie- och yrkesvägledning karaktäriseras verksamheten av bristande mål- och resultatstyrning.

De elever som byter program har ökat stadigt i svensk gymnasieskola, från 8 procent av eleverna i nationella program år 2001 till knappa 12 procent 2010. Samtidigt har andelen elever som avbryter sina studier minskat något, till cirka 3 procent år 2010.

Rapporter från Skolverket 2008 och 2011 visar att eleverna avbryter sina studier eller byter gymnasieprogram på grund av brist på särskilt stöd, svagt intresse för det valda programmet, otrivsel och besvikelse över programmets innehåll kontra utfästelser vid valtillfället. Mycket av det skulle kunna motverkas av en välfungerande studie- och yrkesvägledning.

Studieavbrotten och de många programbytena är ett tvådelat problem:

De förlänger studietiden för de berörda eleverna och ökar sannolikheten för att de lämnar gymnasieskolan med ofullständiga betyg. Lärarnas riksförbunds undersökning visar också att det oftast är elever med sämst förutsättningar som byter program eller gör avbrott i sina studier.

De skapar samhällsekonomiska kostnader och ökar sannolikheten för att eleverna hamnar i ett långvarigt utanförskap med start i ungdomsarbetslöshet.

En välfungerande studie- och yrkesvägledning kan bidra till att stävja de problem som studieavbrotten och de många programbytena medför. Men det krävs ett nationellt krafttag för att förbättra studie- och yrkesvägledningen på landets skolor.

Vi föreslår:

  • En nationell satsning för att öka elevernas möjlighet att få studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Eleverna måste garanteras ett visst mått av studie- och yrkesvägledning under hela sin skoltid. Staten bör reglera en lägstanivå i antal timmar studie- och yrkesvägledning.
  • Förstärkt uppföljning av studie- och yrkesvägledningen. Den skiftande kvaliteten och tillgången till studie- och yrkesvägledning visar på behovet av kraftigt utökad statlig styrning samt effektivare tillsyn från Skolinspektionens sida.
  • Huvudmännen måste fördela resurserna så att de som är i störst behov av vägledning också får mest.

Bo Jansson
förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

Kicki Löhr Johannesson
ordförande för studie- och yrkesvägledarna inom Lärarnas Riksförbund.