Cloudos.se

Grafen kan vara en av Nobelprisets största uppfinningar!

Nyhet   •   Okt 05, 2010 20:13 CEST

Grafen, består av ett enda atomlager av grafit, och har nu blivit uppmärksammat med ett Nobelpris! Grafens märkliga elektroniska och strukturella egenskaper ger möjliga tillämpningar inom många områden samt även inom det elektroniska området. Den laddningsbärarande elektronen i Grafen beter sig som en gravitations opåverkad elektron. Vi har olika vägar att gå i när det gäller elektronen i halvledarmedia. Det kan det vara att antagligen elektriska minutsladdade elektroner eller positiva hål i materialet som tillåter ström transport. Ström är mätt i ampere och dessa positiva hål är ju inte något som gravitationen drar i . Det betyder att gravitationen har inte möjlighet påverka ett hål som egentligen är en tom plats i elektron banan runt atomkärnan .Elektron och hål strukturen i Grafen består av växelverkan mellan många olika typer av partiklar. På Berkeley Lab's Advanced Light Source har forskare som arbetar med Grafen, publicerat en för förstagången någonsin gjord observationen av energi band med komplexa partiklar som kallas plasmarons. Deras upptäckt kan påskynda den dag då Grafen kan användas för att bygga supersnabba datorer och andra elektroniska enheter som använder fotoner och plasmoroner bundna till hål.

Blixtsnabba datorer med klockfrekvens på terabit området och ultra-effektiva sensorer kan vara resultatet av en upptäckt av en grupp danska forskare som har arbetat med materialet runt Grafen. En av dessa är Christel Rothe Brinkmann,på Naturvetenskapliga fakulteten på Århus universitet.Ring dit och få info om Nobelpriset!

Danska forskare har nu banat väg för snabbare och effektivare datorer i framtiden. Detta har gjorts i samarbete mellan Interdisciplinary nanovetenskap Center (iNANO), Århus universitet samt Aalborgsuniversitet, där väte molekyler har placerats i ett särskilt mönster på ett material som Nobelspris-Grafen. För att skapa snabba datorer! Vi har lyckligtvis här i Norden duktiga forskare som arbetar och utvecklar upptäckten! I Grafen siter kolatomer i en extremt tunn, bara en atom tjockt lager. Även om man staplar 300000 lager graf ovanpå varandra, kommer de inte att bli tjockare än ett pappersark.

Kan det vara så att elektronerna och håleni Grafen leds i en resistans fritt supraledande skikt? Strukturen på Grafen påminner även om World Wide Web. Trots det tunna lagret så är Grafen är otroligt fint material och har en större förmåga att leda elektricitet vid normala temperaturerän någon annan känt ämne. Det finns dock ett problem i räkningen, som hittills hindrat Grafen från att ersätta kisel som material som är det vanliga i ämnet i mikrochips. Kisel har förmåga att leda elektricitet är unik. Material har nämligen halvledare egenskapen. Eftersom Grafen i sig själv inte är en halvledare, så kräver det att man finner ett sätt att leda elektricitet i Grafen, liknande kiselns halvledaregenskaper. Forskare vid Århus och Aalborg universitet är de första i världen att finnat ett bra sätt att uppnå halvledaregenskaper i Grafen.
De har visat sig att om man gör nano-mönster av väte molekyler på en yta av Grafen, så kan även Grafen förvandlas till en halvledare.
Hurra världens snabbaste dator om hörnet tack vare duktiga danska vikingadamer och herrar!

Hänger vi med i Sverige?